Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress över att inte accepteras av kompisar kan bidra till att utveckla smärta som påverkar vardagen och skolarbetet. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm som forskat om kompisrelaterad stress och upplevelse av smärta hos högstadieelever.

Matilda Wurm
Matilda Wurm

Född 1975
Bor i Örebro

Disputerade 2018-06-08
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Understanding Comorbid Pain and Emotions: A transdiagnostic approach

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes under mina studier på psykologprogrammet. Jag förstod då hur nära känslor och smärta hänger ihop, ett ämne som jag ville utforska vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om smärta och emotioner. En av studierna ingår i ett större projekt, Trestadsstudien. Här har jag följt 1181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta, främst i nacke, rygg och axlar, utvecklas över tid i relation till oro och kompisrelaterad stress. Värken ska ha påverkat deras vardagsliv, kanske att de har svårt att koncentrera sig på skolarbetet, stannar hemma från skolan eller har problem att sova. Kompisrelaterad stress handlar i det här sammanhanget inte om mobbning utan mer vardaglig stress som om oro för att bli bedömd, inte passa in i kompisgänget. Avhandlingen utforskar också om samband mellan smärta och social ångest hos vuxna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet är att sociala faktorer är viktiga för det psykiska måendet och upplevelsen av värk. I sjuan är det ingen större skillnad mellan killar och tjejer och deras upplevelse av smärta. Men i åttan och nian ökar könsskillnaderna markant – dubbelt så många tjejer upplever smärta jämfört med killarna som håller sig på samma nivå under hela högstadiet. Tidigare forskning visar att tjejer reagerar starkare och oroar sig mer över sina relationer med kompisar. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag. Jag tänker närmast på ”metoo” som ju tydligt bekräftar detta.

– Idag pratas det mycket om mobbning men mindre om kompisrelaterad stress som ofta anses ingå i tonårslivet. Men smärta utgår från hjärnan, oro och stress är därmed starkt kopplad till upplevelse av smärta. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur tydligt vardagsstress påverkar upplevelse av smärta. Det finns givetvis en lång rad andra bakomliggande faktorer men min studie är den första som undersöker kopplingen mellan smärta och kompisstress över tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Under arbetets gång tänkte jag mest att de skulle vara till nytta för vården. Men efterhand har jag insett att resultaten är lika relevanta för såväl elevhälsan som föräldrar. Det är viktigt att se helheten. Även om det inte finns några enkla lösningar så är det viktigt att vara medveten om problematiken med kompisrelaterad stress och därför oftare fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-31 14:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-19 10:14 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats