Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress över att inte accepteras av kompisar kan bidra till att utveckla smärta som påverkar vardagen och skolarbetet. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm som forskat om kompisrelaterad stress och upplevelse av smärta hos högstadieelever.

Matilda Wurm
Matilda Wurm

Född 1975
Bor i Örebro

Disputerade 2018-06-08
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Understanding Comorbid Pain and Emotions: A transdiagnostic approach

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes under mina studier på psykologprogrammet. Jag förstod då hur nära känslor och smärta hänger ihop, ett ämne som jag ville utforska vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om smärta och emotioner. En av studierna ingår i ett större projekt, Trestadsstudien. Här har jag följt 1181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta, främst i nacke, rygg och axlar, utvecklas över tid i relation till oro och kompisrelaterad stress. Värken ska ha påverkat deras vardagsliv, kanske att de har svårt att koncentrera sig på skolarbetet, stannar hemma från skolan eller har problem att sova. Kompisrelaterad stress handlar i det här sammanhanget inte om mobbning utan mer vardaglig stress som om oro för att bli bedömd, inte passa in i kompisgänget. Avhandlingen utforskar också om samband mellan smärta och social ångest hos vuxna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Huvudresultatet är att sociala faktorer är viktiga för det psykiska måendet och upplevelsen av värk. I sjuan är det ingen större skillnad mellan killar och tjejer och deras upplevelse av smärta. Men i åttan och nian ökar könsskillnaderna markant – dubbelt så många tjejer upplever smärta jämfört med killarna som håller sig på samma nivå under hela högstadiet. Tidigare forskning visar att tjejer reagerar starkare och oroar sig mer över sina relationer med kompisar. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag. Jag tänker närmast på ”metoo” som ju tydligt bekräftar detta.

– Idag pratas det mycket om mobbning men mindre om kompisrelaterad stress som ofta anses ingå i tonårslivet. Men smärta utgår från hjärnan, oro och stress är därmed starkt kopplad till upplevelse av smärta. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur tydligt vardagsstress påverkar upplevelse av smärta. Det finns givetvis en lång rad andra bakomliggande faktorer men min studie är den första som undersöker kopplingen mellan smärta och kompisstress över tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Under arbetets gång tänkte jag mest att de skulle vara till nytta för vården. Men efterhand har jag insett att resultaten är lika relevanta för såväl elevhälsan som föräldrar. Det är viktigt att se helheten. Även om det inte finns några enkla lösningar så är det viktigt att vara medveten om problematiken med kompisrelaterad stress och därför oftare fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-31 14:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-19 10:14 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.