Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Föräldrar till elever med lindrig funktionsnedsättning upplever en brist på stöd i samband med övergången mellan grundskola och grundsärskola och lärare vittnar om svårigheter med att skapa gynnsamma lärmiljöer för de här eleverna. Det visar Anna-Lena Anderssons avhandling.

Anna-Lena Andersson
Anna-Lena Andersson

Född 1973
Bor i Västermo Stora Sundby

Disputerade 2020-10-09
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare, speciallärare och specialpedagog och har under den tiden mött elever som det har varit svårt att ordna en god undervisningssituation för. Det här var ett dilemma och man oroade sig mycket för hur man skulle ta sig an de här eleverna. Jag upplevde att det fanns en form av okunskap kring de eleverna i grundskolan och jag ville lära mig mer och förstå vad det handlar om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om föräldrar och lärare och hur de upplever utbildningssituationen för barn med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Jag har intervjuat tio lärare i grundsärskolan och elva lärare i grundskolan, om hur de upplever att det är att undervisa de här barnen. Jag har också intervjuat åtta föräldrar om deras barn som har gjort en pedagogisk övergång till grundsärskolan och fått diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Jag har ställt frågor om tiden före utredningen, om tiden de utreds och efter den pedagogiska övergången, och hur de har upplevt den här processen. Jag har också samlat in 21 pedagogiska bedömningar för barn som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning och som har fått sin utbildning i grundskolan som individintegrerade elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att situationen är väldigt komplex kring de här barnen, både ur föräldrars och lärares perspektiv. Övergången från grundskola till grundsärskola är en extremt stor omställning och de föräldrar som jag har intervjuat uttrycker en brist på stöd i samband med de pedagogiska övergångarna. Föräldrarna uttryckte att det saknades förutsättningar för deras barn att få sin fortsatta undervisning som individintegrerade i grundskolan, och trots att föräldrar har för avsikt att låta deras barn få sin undervisning i grundskolan, väljer de att låta sina barn fortsätta sin utbildning i grundsärskolan eftersom det saknas stöd och hjälp. Föräldrar uttrycker att de blir lämnade åt sig själva, att de inte känner sig lyssnade på av experter som till exempel läkare och psykologer. Det är något som skrivs fram i skollagen, att de ska ha förutsättning att få påverka, men det är svårt om de inte har möjlighet att kunna bli lyssnade på.

– Om man tittar på de pedagogiska bedömningarna så är det ett viktigt dokument som ska följa med barnet och ligga till grund för hur lärare ska kunna planera sin undervisning. Det är fyra bedömningar som görs, en medicinsk, en social, en psykologisk och en pedagogisk. Tanken är att dokumentet ska visa varför de här barnen anses vara i behov av att läsa enligt grundsärskolans läroplan, det ska också vara till hjälp för de lärare som tar emot barnen. Men det finns inte några tydliga riktlinjer och regler för hur de här dokumenten ska skrivas, eller vad de ska innehålla. I stor utsträckning så innehöll de dokument som jag tittade på väldigt mycket information om saker som man redan känner till. Man pratar väldigt mycket om barnets svårigheter och individuella begränsningar snarare än att ge information som skulle kunna gynna undervisningen när det gäller undervisningsmetoder och anpassningar på olika nivåer. Det betyder att det finns ett behov av fortsatt och fördjupad diskussion om vad som är en god undervisning och utbildningssituation är för de här barnen.

– Om man tittar specifikt på lärarnas tankar och beskrivningar så var det väldigt intressant att lärare i både grundsärskolan och grundskolan ansåg att det var svårt att bedöma elevers kunskapsnivåer, och vilka krav kunde man ställa på de här barnen. Den här obalansen kring lärares uppfattning om elevers faktiska kompetensnivåer bidrog till att det var stora svårigheter för lärarna att skapa undervisningssituationer med möjlighet för de här barnen att arbeta mot kunskapsmålen. Det blev också tydligt att det fanns väldigt lite samarbete och diskussioner mellan lärare i de båda skolformerna. Lärare saknar helt enkelt förutsättningar för att samarbeta, så där behöver resursfördelningen ses över. Resultaten visar också att det var svårt att skapa gynnsamma lärmiljöer, både i grundsärskolan och i grundskolan. Det handlar dels om resurser men också om kompetens hos lärare, det är svårt att arbeta med de här barnen om man inte har kunskap om vad en viss funktionsnedsättning innebär när det gäller till exempel inlärning.

Vad överraskade dig?

– En del föräldrar beskrev att det var svårt att låta deras barn fortsätta på sin utbildning som individintegrerad när de kommer upp på grundskolans högstadium, vilket gjorde att föräldrarna valde att låta sina barn få sin fortsatta utbildning i grundsärskolan. Det var överraskande eftersom det till och med står inskrivet i skollagen att det ska finnas en möjlighet för föräldrarna att kunna påverka det. Jag tyckte också att det var överraskande att det inte finns några tydliga riktlinjer och information om vad de pedagogiska bedömningarna ska innehålla, med tanke på att det är ett viktigt pedagogiskt verktyg. Det var också överraskande att lärare i både grundsärskola och grundskola upplever sig behöva mer stöd för att skapa undervisningssituationer som gör det möjligt att hjälpa de här eleverna att nå kunskapsmålen. I nuläget upplever man inte att det finns tid att planera utifrån den här specifika elevens egen läroplan, utan man arbetar mer för att skapa gynnsamma strukturer i undervisningen. Det skapar en viss svårighet för de här barnen att följas upp utifrån läroplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har gjort min undersökning i en och samma kommun och jag skulle naturligtvis önska att den kommunen tog tillvara resultaten för att kunna utarbeta stöd för hur utbildningssituationen kan utvecklas för att bättre kunna bemöta elever med intellektuell funktionsnedsättning. Jag tror också att andra kommuner skulle kunna använda mitt material för att diskutera utvecklingen och undervisningssituationen för de här barnen. Jag tror också att man skulle kunna använda min avhandling för att arbeta fram former för samarbete mellan familjer när det gäller pedagogiska övergångar. Slutligen tänker jag att både speciallärar- och specialpedagogprogrammet skulle kunna använda avhandlingen i utbildningssyfte, för att få lite mer förståelse för de här processerna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-18 08:13 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-24 09:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.