Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

När slöjd görs till en fråga om hållbar utveckling innebär det en mängd olika saker som ibland också har motstridiga syften. Det konstaterar Hanna Hofverberg som utforskat slöjdandet i relation till hållbar utveckling.

Hanna Hofverberg
Hanna Hofverberg

Född 1981
Bor i Malmö

Disputerade 2019-03-01
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Crafting Sustainable Development: Studies of Teaching and Learning Craft in Environmental and Sustainability Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av textila material och hantverkstekniker och det gjorde att jag utbildade mig till textillärare. På lärarutbildningen väcktes mitt didaktiska intresse och jag minns att jag funderade mycket på vad det innebär att lära sig slöjda och vad elever idag behöver kunna. När jag skulle skriva min examensuppsats sökte jag och fick ett Sida-finansierat stipendium för att åka till Etiopien och studera hur de lärde sig väva. Resan blev inkörsporten till att skriva om utbildning och hållbar utveckling.

Vad handlar av handlingen om?

– Om slöjdande när det görs till en fråga om utbildning och hållbar utveckling. Avhandlingen belyser vad ett möjligt innehåll kan vara och lärandeprocessen i ett återbruksprojekt. Jag har också utforskat mötet mellan elev och slöjdmaterial och vad slöjdmaterialet gör i det mötet. Avhandlingen lyfter också olika didaktiska konsekvenser för slöjdande när det görs till en fråga om hållbar utveckling. Dels om vad ett möjligt innehåll är, dels hur undervisning och lärande görs när elever lär sig slöjda.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När slöjdande görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling, är det inte en sak med ett syfte, utan slöjdande och hållbar utveckling kan innebära en mängd olika saker och ibland också ha motstridiga syften. Hållbar utveckling kan tolkas på olika sätt beroende på ideologier, intressen och prioriteringar och därför behöver lärare fråga sig vad det specifika syftet är, för vem är det hållbart och vad är det elever behöver lära sig för att uppfylla det syftet? Det kan exempelvis vara att göra hållbara produkter och då kanske det är specifika hantverkstekniker eller lagningstekniker som eleverna behöver lära sig. Hur lagar man ett par jeans? Om syftet är ett återbruksprojekt och använda allt tyg på ett par jeans, då kanske det snarare är en gruppuppgift där kreativitet är i fokus och därmed bedöms.

– Den andra poängen jag gör är att visa på hur komplex lärandeprocessen är, inte minst när slöjdandet handlar om återbruk.  Vad sker i processen när ett par gamla jeans återskapas till en kudde? När jag zoomar in blir det tydligt att det är en mängd saker eleven måste hantera och lära sig för att kunna göra kudden: Det inte helt lätt att komma på vad man återbruka av ett specifikt återbruksmaterial, eleven måste också veta vilka egenskaper materialet har för att kunna göra en användbar produkt. Vilka tekniker är lämpliga eller hur ska eleven tänka för att exempelvis få ut en kvadratisk form av ett par jeans? Mina resultat visar är att det finns vissa spänningar som får konsekvenser för vad eleverna lär sig. Jag diskuterar detta i avhandlingen som en spänning mellan estetik och funktion. Jag ser även en spänning mellan en expertorienterad pedagogik och en ”lära-genom-att-göra”.

– Avhandlingen belyser också hur materialet är med och deltar i slöjdandet. Vissa elever blir drabbade av ett specifikt material och det sätter igång en slöjdprocess. Men det finns också elever som blir frustrerade och begränsas av materialet.  Materialet är också med och samskapar värden och normer om både slöjdande och vad som uppfattas som hållbart. För att tydliggöra hur materialet deltar i lärandeprocessen utvecklar jag olika begrepp för detta så det blir möjligt att prata om slöjdande som ett sociomateriellt lärande.

Vad överraskade dig?

– Den materiella dimensionen i lärandet. Det är ju egentligen självklart, och i slöjdandet hör man ibland fraser som ”man måste bli vän med materialet”. Men vad betyder det? När jag satte luppen på slöjdmaterialet i både ett broderiprojekt och ett återbruksprojekt såg jag hur materialet både möjliggör och ger motstånd. Det som var intressant var att uppmärksamma vad materialet gör utöver det vi kanske först tänker. Det får konsekvenser för hållbarhetsundervisning, dels i själva görandet, dels för hur jag förstår mig själv i relation till ett material och min omvärld.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och forskare som är intresserade av hållbar utveckling inom slöjdundervisning. Men även lärare och forskare som är intresserade av ett sociomateriellt lärande tror jag kan uppskatta min avhandling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-13 10:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-21 10:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.