Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

När slöjd görs till en fråga om hållbar utveckling innebär det en mängd olika saker som ibland också har motstridiga syften. Det konstaterar Hanna Hofverberg som utforskat slöjdandet i relation till hållbar utveckling.

Hanna Hofverberg
Hanna Hofverberg

Född 1981
Bor i Malmö

Disputerade 2019-03-01
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Crafting Sustainable Development: Studies of Teaching and Learning Craft in Environmental and Sustainability Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av textila material och hantverkstekniker och det gjorde att jag utbildade mig till textillärare. På lärarutbildningen väcktes mitt didaktiska intresse och jag minns att jag funderade mycket på vad det innebär att lära sig slöjda och vad elever idag behöver kunna. När jag skulle skriva min examensuppsats sökte jag och fick ett Sida-finansierat stipendium för att åka till Etiopien och studera hur de lärde sig väva. Resan blev inkörsporten till att skriva om utbildning och hållbar utveckling.

Vad handlar av handlingen om?

– Om slöjdande när det görs till en fråga om utbildning och hållbar utveckling. Avhandlingen belyser vad ett möjligt innehåll kan vara och lärandeprocessen i ett återbruksprojekt. Jag har också utforskat mötet mellan elev och slöjdmaterial och vad slöjdmaterialet gör i det mötet. Avhandlingen lyfter också olika didaktiska konsekvenser för slöjdande när det görs till en fråga om hållbar utveckling. Dels om vad ett möjligt innehåll är, dels hur undervisning och lärande görs när elever lär sig slöjda.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När slöjdande görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling, är det inte en sak med ett syfte, utan slöjdande och hållbar utveckling kan innebära en mängd olika saker och ibland också ha motstridiga syften. Hållbar utveckling kan tolkas på olika sätt beroende på ideologier, intressen och prioriteringar och därför behöver lärare fråga sig vad det specifika syftet är, för vem är det hållbart och vad är det elever behöver lära sig för att uppfylla det syftet? Det kan exempelvis vara att göra hållbara produkter och då kanske det är specifika hantverkstekniker eller lagningstekniker som eleverna behöver lära sig. Hur lagar man ett par jeans? Om syftet är ett återbruksprojekt och använda allt tyg på ett par jeans, då kanske det snarare är en gruppuppgift där kreativitet är i fokus och därmed bedöms.

– Den andra poängen jag gör är att visa på hur komplex lärandeprocessen är, inte minst när slöjdandet handlar om återbruk.  Vad sker i processen när ett par gamla jeans återskapas till en kudde? När jag zoomar in blir det tydligt att det är en mängd saker eleven måste hantera och lära sig för att kunna göra kudden: Det inte helt lätt att komma på vad man återbruka av ett specifikt återbruksmaterial, eleven måste också veta vilka egenskaper materialet har för att kunna göra en användbar produkt. Vilka tekniker är lämpliga eller hur ska eleven tänka för att exempelvis få ut en kvadratisk form av ett par jeans? Mina resultat visar är att det finns vissa spänningar som får konsekvenser för vad eleverna lär sig. Jag diskuterar detta i avhandlingen som en spänning mellan estetik och funktion. Jag ser även en spänning mellan en expertorienterad pedagogik och en ”lära-genom-att-göra”.

– Avhandlingen belyser också hur materialet är med och deltar i slöjdandet. Vissa elever blir drabbade av ett specifikt material och det sätter igång en slöjdprocess. Men det finns också elever som blir frustrerade och begränsas av materialet.  Materialet är också med och samskapar värden och normer om både slöjdande och vad som uppfattas som hållbart. För att tydliggöra hur materialet deltar i lärandeprocessen utvecklar jag olika begrepp för detta så det blir möjligt att prata om slöjdande som ett sociomateriellt lärande.

Vad överraskade dig?

– Den materiella dimensionen i lärandet. Det är ju egentligen självklart, och i slöjdandet hör man ibland fraser som ”man måste bli vän med materialet”. Men vad betyder det? När jag satte luppen på slöjdmaterialet i både ett broderiprojekt och ett återbruksprojekt såg jag hur materialet både möjliggör och ger motstånd. Det som var intressant var att uppmärksamma vad materialet gör utöver det vi kanske först tänker. Det får konsekvenser för hållbarhetsundervisning, dels i själva görandet, dels för hur jag förstår mig själv i relation till ett material och min omvärld.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och forskare som är intresserade av hållbar utveckling inom slöjdundervisning. Men även lärare och forskare som är intresserade av ett sociomateriellt lärande tror jag kan uppskatta min avhandling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-13 10:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-21 10:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2020, 5-6 maj i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.