Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

När slöjd görs till en fråga om hållbar utveckling innebär det en mängd olika saker som ibland också har motstridiga syften. Det konstaterar Hanna Hofverberg som utforskat slöjdandet i relation till hållbar utveckling.

Hanna Hofverberg
Hanna Hofverberg

Född 1981
Bor i Malmö

Disputerade 2019-03-01
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Crafting Sustainable Development: Studies of Teaching and Learning Craft in Environmental and Sustainability Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av textila material och hantverkstekniker och det gjorde att jag utbildade mig till textillärare. På lärarutbildningen väcktes mitt didaktiska intresse och jag minns att jag funderade mycket på vad det innebär att lära sig slöjda och vad elever idag behöver kunna. När jag skulle skriva min examensuppsats sökte jag och fick ett Sida-finansierat stipendium för att åka till Etiopien och studera hur de lärde sig väva. Resan blev inkörsporten till att skriva om utbildning och hållbar utveckling.

Vad handlar av handlingen om?

– Om slöjdande när det görs till en fråga om utbildning och hållbar utveckling. Avhandlingen belyser vad ett möjligt innehåll kan vara och lärandeprocessen i ett återbruksprojekt. Jag har också utforskat mötet mellan elev och slöjdmaterial och vad slöjdmaterialet gör i det mötet. Avhandlingen lyfter också olika didaktiska konsekvenser för slöjdande när det görs till en fråga om hållbar utveckling. Dels om vad ett möjligt innehåll är, dels hur undervisning och lärande görs när elever lär sig slöjda.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När slöjdande görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling, är det inte en sak med ett syfte, utan slöjdande och hållbar utveckling kan innebära en mängd olika saker och ibland också ha motstridiga syften. Hållbar utveckling kan tolkas på olika sätt beroende på ideologier, intressen och prioriteringar och därför behöver lärare fråga sig vad det specifika syftet är, för vem är det hållbart och vad är det elever behöver lära sig för att uppfylla det syftet? Det kan exempelvis vara att göra hållbara produkter och då kanske det är specifika hantverkstekniker eller lagningstekniker som eleverna behöver lära sig. Hur lagar man ett par jeans? Om syftet är ett återbruksprojekt och använda allt tyg på ett par jeans, då kanske det snarare är en gruppuppgift där kreativitet är i fokus och därmed bedöms.

– Den andra poängen jag gör är att visa på hur komplex lärandeprocessen är, inte minst när slöjdandet handlar om återbruk.  Vad sker i processen när ett par gamla jeans återskapas till en kudde? När jag zoomar in blir det tydligt att det är en mängd saker eleven måste hantera och lära sig för att kunna göra kudden: Det inte helt lätt att komma på vad man återbruka av ett specifikt återbruksmaterial, eleven måste också veta vilka egenskaper materialet har för att kunna göra en användbar produkt. Vilka tekniker är lämpliga eller hur ska eleven tänka för att exempelvis få ut en kvadratisk form av ett par jeans? Mina resultat visar är att det finns vissa spänningar som får konsekvenser för vad eleverna lär sig. Jag diskuterar detta i avhandlingen som en spänning mellan estetik och funktion. Jag ser även en spänning mellan en expertorienterad pedagogik och en ”lära-genom-att-göra”.

– Avhandlingen belyser också hur materialet är med och deltar i slöjdandet. Vissa elever blir drabbade av ett specifikt material och det sätter igång en slöjdprocess. Men det finns också elever som blir frustrerade och begränsas av materialet. Materialet är också med och samskapar värden och normer om både slöjdande och vad som uppfattas som hållbart. För att tydliggöra hur materialet deltar i lärandeprocessen utvecklar jag olika begrepp för detta så det blir möjligt att prata om slöjdande som ett sociomateriellt lärande.

Vad överraskade dig?

– Den materiella dimensionen i lärandet. Det är ju egentligen självklart, och i slöjdandet hör man ibland fraser som ”man måste bli vän med materialet”. Men vad betyder det? När jag satte luppen på slöjdmaterialet i både ett broderiprojekt och ett återbruksprojekt såg jag hur materialet både möjliggör och ger motstånd. Det som var intressant var att uppmärksamma vad materialet gör utöver det vi kanske först tänker. Det får konsekvenser för hållbarhetsundervisning, dels i själva görandet, dels för hur jag förstår mig själv i relation till ett material och min omvärld.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och forskare som är intresserade av hållbar utveckling inom slöjdundervisning. Men även lärare och forskare som är intresserade av ett sociomateriellt lärande tror jag kan uppskatta min avhandling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-13 10:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-29 10:53 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer