Komplex vardag präglar lärarrollen

I sin roll som ledare balanserar lärarna mellan en rad olika intressen samtidigt som de måste hantera oförutsedda händelser. Det visar Maria Olsson i sin avhandling.

Maria Olsson
Maria Olsson

Född 1961
i Värmland

Disputerade 2016-09-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med alla barn. En deltagarorienterad studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ledarskap är ett nytt sätt att tala om lärares arbete och jag kom utifrån mina mångåriga erfarenheter som lärare att fundera över vad ledarskap skulle kunna innebära i lärares pedagogiska vardagsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie som gjordes inom ramen för en specialpedagogiskt satsning med koppling till högskolan. Studien är utformad som en forskningscirkel där jag tillsammans med nio lärare från förskola, förskoleklass och grundsärskola deltog. I gruppen diskuterades lärarledarskapets olika aspekter och dilemman. Vi vred och vände på många frågor men kom framför allt att fokusera på frågeställningar om hur man får med alla barn på ”tåget”, däribland barn som är i svårigheter på ett eller annat sätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man som lärare har att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar med varandra. Lärarna har som intention att se ”alla” barn men det innebär ibland en balansgång mellan gruppen och den enskilda eleven. Men lärarna har också samhällets intressen, det vill säga skolans styrdokument, att ta hänsyn till. Utöver detta finns givetvis en intention att få undervisningen att flyta på. Samtidigt händer saker i klassrummet som inte går att förutse och som kräver snabba beslut. Lärarna i forskningscirkeln beskriver det här som dilemman och många diskussioner handlade om att hitta alternativa handlingsmöjligheter.

– I studien framkommer också hur elev/barn och lärare påverkar varandra i sina roller. Ett exempel är en förskollärare som vid en gruppaktivitet samtidigt försöker trösta ett barn som gråter. Men barnet låter sig inte tröstas utan agerar med ilska och börjar prata på sitt hemspråk som lärare inte förstår. Med ögonkontakt och kroppsspråk uppstår ändå någon form av samspel. Situationen belyser tydligt en intressekonflikt och hur läraren påverkas i sin roll av barnet och att detta är en ständigt pågående process.

– Lärargruppen blev också varse om att oförutsägbara händelser också möjliggör att vid ett annat tillfälle agera på ett annat sätt. Det är med andra ord inte givet att samma situation upprepar sig. Här skapas också en tro på sina möjligheter att göra på ett annat sätt.

Vad överraskade dig?

– Att när lärarna synliggjorde komplexiteten i lärarledarskapet verkade också handlingsmöjligheterna bli mer synliga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare. Jag hoppas och tror att de kan känna igen sig i beskrivningarna av lärarledarrollen. Resultaten är också ett bidrag till det vetenskapliga fältet och forskning kring lärarrollen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 08:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-01-24 10:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.