Komplex vardag präglar lärarrollen

I sin roll som ledare balanserar lärarna mellan en rad olika intressen samtidigt som de måste hantera oförutsedda händelser. Det visar Maria Olsson i sin avhandling.

Maria Olsson
Maria Olsson

Född 1961
i Värmland

Disputerade 2016-09-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med alla barn. En deltagarorienterad studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ledarskap är ett nytt sätt att tala om lärares arbete och jag kom utifrån mina mångåriga erfarenheter som lärare att fundera över vad ledarskap skulle kunna innebära i lärares pedagogiska vardagsarbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie som gjordes inom ramen för en specialpedagogiskt satsning med koppling till högskolan. Studien är utformad som en forskningscirkel där jag tillsammans med nio lärare från förskola, förskoleklass och grundsärskola deltog. I gruppen diskuterades lärarledarskapets olika aspekter och dilemman. Vi vred och vände på många frågor men kom framför allt att fokusera på frågeställningar om hur man får med alla barn på ”tåget”, däribland barn som är i svårigheter på ett eller annat sätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man som lärare har att hantera komplexa situationer där olika men lika viktiga intressen stundom krockar med varandra. Lärarna har som intention att se ”alla” barn men det innebär ibland en balansgång mellan gruppen och den enskilda eleven. Men lärarna har också samhällets intressen, det vill säga skolans styrdokument, att ta hänsyn till. Utöver detta finns givetvis en intention att få undervisningen att flyta på. Samtidigt händer saker i klassrummet som inte går att förutse och som kräver snabba beslut. Lärarna i forskningscirkeln beskriver det här som dilemman och många diskussioner handlade om att hitta alternativa handlingsmöjligheter.

– I studien framkommer också hur elev/barn och lärare påverkar varandra i sina roller. Ett exempel är en förskollärare som vid en gruppaktivitet samtidigt försöker trösta ett barn som gråter. Men barnet låter sig inte tröstas utan agerar med ilska och börjar prata på sitt hemspråk som lärare inte förstår. Med ögonkontakt och kroppsspråk uppstår ändå någon form av samspel. Situationen belyser tydligt en intressekonflikt och hur läraren påverkas i sin roll av barnet och att detta är en ständigt pågående process.

– Lärargruppen blev också varse om att oförutsägbara händelser också möjliggör att vid ett annat tillfälle agera på ett annat sätt. Det är med andra ord inte givet att samma situation upprepar sig. Här skapas också en tro på sina möjligheter att göra på ett annat sätt.

Vad överraskade dig?

– Att när lärarna synliggjorde komplexiteten i lärarledarskapet verkade också handlingsmöjligheterna bli mer synliga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare. Jag hoppas och tror att de kan känna igen sig i beskrivningarna av lärarledarrollen. Resultaten är också ett bidrag till det vetenskapliga fältet och forskning kring lärarrollen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 08:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-01-24 10:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!