Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Det kan vara svårt att designa storskaliga fortbildningsinsatser som skapar bra förutsättningar för alla lärare. Det visar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Sara Engvall
Sara Engvall

Född 1984
Bor i Örnsköldsvik

Disputerade 2019-11-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Opening the black box of mathematics teachers’ professional growth: a study of the process of teacher learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare på mellanstadiet och själv upplevt känslan av frustration när fortbildningsinsatser inte följs upp samtidigt som de förväntas leda till utveckling, helst i form av förbättrade elevresultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungefär mitt i avhandlingsarbetet flyttade jag fokus från ett mer traditionellt upplägg om hur lärares undervisning förändras genom fortbildning till att undersöka vad som sker i lärarnas lärprocess. Lärarnas eget lärande är ju en förutsättning för att skapa långsiktiga förändringar i undervisningen och om man inte studerar lärprocessen kan man inte säkert veta om fortbildningens innehåll påverkar lärarnas förändringar och elevernas resultat.

– Avhandlingen bygger på en fortbildningsinsats i formativ bedömning som genomfördes för alla grundskollärare i en kommun. Samtliga matematiklärare, cirka 40 stycken fick genom enkäter svara på frågor hur de uppfattade insatsen, vad de tog till sig och hur de använder de nya kunskaperna. Fyra matematiklärare på högstadiet har även intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare har olika sätt att ta till sig och använda sig av fortbildning. Två av de fyra lärarna som intervjuades, prövade sig fram i klassrummet för att därefter utvärdera och reflektera. De övriga två använde sig av motsatt strategi – de funderade ganska länge hur de skulle lägga upp undervisningen och vad som skulle passa olika elever innan de testade i klassrummet.

– Vad gäller fortbildningens upplägg är det tydligt att lärarna föredrar stadie- och ämnesinriktade fortbildningsinsatser. Alla skolämnen är olika och ger olika möjligheter att implementera förändringar. Olika stadier i skolsystemet ser olika ut och har därmed olika förutsättningar att förändra undervisningen. Det finns visserligen en positiv kollegial aspekt med att blanda alla ämnen och stadier men diskussionerna blir ofta för ytliga och det blir svårt att ta upp ämnes- eller årskursspecifika frågor, enligt lärarna.

– I fortbildningen som undersöks i avhandlingen arbetar lärarna i grupper där en av lärarna verkar som gruppledare och således har varken mer eller mindre kunskaper än övriga deltagare. Det här innebär också ett problem, då många lärare upplevde att det behövs en expert för att utveckla kunskaper i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Det skulle i så fall vara det att fortbildningsinsatsen är skapad utifrån tanken att lärare är stöpta i en och samma form. Men mina resultat visar tydligt att lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som utvecklar fortbildning, skolledare och skolpolitiker som beställer och beslutar om fortbildningsinsatser. Men även lärare, jag tror att många kan känna igen det som lärarna i avhandlingen förmedlar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-28 14:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-07 11:40 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.