Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Det kan vara svårt att designa storskaliga fortbildningsinsatser som skapar bra förutsättningar för alla lärare. Det visar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Sara Engvall
Sara Engvall

Född 1984
Bor i Örnsköldsvik

Disputerade 2019-11-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Opening the black box of mathematics teachers’ professional growth: a study of the process of teacher learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare på mellanstadiet och själv upplevt känslan av frustration när fortbildningsinsatser inte följs upp samtidigt som de förväntas leda till utveckling, helst i form av förbättrade elevresultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungefär mitt i avhandlingsarbetet flyttade jag fokus från ett mer traditionellt upplägg om hur lärares undervisning förändras genom fortbildning till att undersöka vad som sker i lärarnas lärprocess. Lärarnas eget lärande är ju en förutsättning för att skapa långsiktiga förändringar i undervisningen och om man inte studerar lärprocessen kan man inte säkert veta om fortbildningens innehåll påverkar lärarnas förändringar och elevernas resultat.

– Avhandlingen bygger på en fortbildningsinsats i formativ bedömning som genomfördes för alla grundskollärare i en kommun. Samtliga matematiklärare, cirka 40 stycken fick genom enkäter svara på frågor hur de uppfattade insatsen, vad de tog till sig och hur de använder de nya kunskaperna. Fyra matematiklärare på högstadiet har även intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare har olika sätt att ta till sig och använda sig av fortbildning. Två av de fyra lärarna som intervjuades, prövade sig fram i klassrummet för att därefter utvärdera och reflektera. De övriga två använde sig av motsatt strategi – de funderade ganska länge hur de skulle lägga upp undervisningen och vad som skulle passa olika elever innan de testade i klassrummet.

– Vad gäller fortbildningens upplägg är det tydligt att lärarna föredrar stadie- och ämnesinriktade fortbildningsinsatser. Alla skolämnen är olika och ger olika möjligheter att implementera förändringar. Olika stadier i skolsystemet ser olika ut och har därmed olika förutsättningar att förändra undervisningen. Det finns visserligen en positiv kollegial aspekt med att blanda alla ämnen och stadier men diskussionerna blir ofta för ytliga och det blir svårt att ta upp ämnes- eller årskursspecifika frågor, enligt lärarna.

– I fortbildningen som undersöks i avhandlingen arbetar lärarna i grupper där en av lärarna verkar som gruppledare och således har varken mer eller mindre kunskaper än övriga deltagare. Det här innebär också ett problem, då många lärare upplevde att det behövs en expert för att utveckla kunskaper i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Det skulle i så fall vara det att fortbildningsinsatsen är skapad utifrån tanken att lärare är stöpta i en och samma form. Men mina resultat visar tydligt att lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som utvecklar fortbildning, skolledare och skolpolitiker som beställer och beslutar om fortbildningsinsatser. Men även lärare, jag tror att många kan känna igen det som lärarna i avhandlingen förmedlar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-28 14:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-07 11:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i engelska, 17-18 mars i Stockholm

Fördjupande konferens om att undervisa i engelska. Ta del av föreläsningar om aktiva klassrumssamtal, att stötta och utveckla elever med dyslexi och språkstörning, att förbättra likvärdigheten gällande bedömning av muntlig förmåga, engelska som tredje språk – så kan du arbeta med heterogena grupper samt mycket mer! Ta ett eget språkbad, många föreläsningar sker på engelska!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.