Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Det kan vara svårt att designa storskaliga fortbildningsinsatser som skapar bra förutsättningar för alla lärare. Det visar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Sara Engvall
Sara Engvall

Född 1984
Bor i Örnsköldsvik

Disputerade 2019-11-01
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Opening the black box of mathematics teachers’ professional growth: a study of the process of teacher learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare på mellanstadiet och själv upplevt känslan av frustration när fortbildningsinsatser inte följs upp samtidigt som de förväntas leda till utveckling, helst i form av förbättrade elevresultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungefär mitt i avhandlingsarbetet flyttade jag fokus från ett mer traditionellt upplägg om hur lärares undervisning förändras genom fortbildning till att undersöka vad som sker i lärarnas lärprocess. Lärarnas eget lärande är ju en förutsättning för att skapa långsiktiga förändringar i undervisningen och om man inte studerar lärprocessen kan man inte säkert veta om fortbildningens innehåll påverkar lärarnas förändringar och elevernas resultat.

– Avhandlingen bygger på en fortbildningsinsats i formativ bedömning som genomfördes för alla grundskollärare i en kommun. Samtliga matematiklärare, cirka 40 stycken fick genom enkäter svara på frågor hur de uppfattade insatsen, vad de tog till sig och hur de använder de nya kunskaperna. Fyra matematiklärare på högstadiet har även intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare har olika sätt att ta till sig och använda sig av fortbildning. Två av de fyra lärarna som intervjuades, prövade sig fram i klassrummet för att därefter utvärdera och reflektera. De övriga två använde sig av motsatt strategi – de funderade ganska länge hur de skulle lägga upp undervisningen och vad som skulle passa olika elever innan de testade i klassrummet.

– Vad gäller fortbildningens upplägg är det tydligt att lärarna föredrar stadie- och ämnesinriktade fortbildningsinsatser. Alla skolämnen är olika och ger olika möjligheter att implementera förändringar. Olika stadier i skolsystemet ser olika ut och har därmed olika förutsättningar att förändra undervisningen. Det finns visserligen en positiv kollegial aspekt med att blanda alla ämnen och stadier men diskussionerna blir ofta för ytliga och det blir svårt att ta upp ämnes- eller årskursspecifika frågor, enligt lärarna.

– I fortbildningen som undersöks i avhandlingen arbetar lärarna i grupper där en av lärarna verkar som gruppledare och således har varken mer eller mindre kunskaper än övriga deltagare. Det här innebär också ett problem, då många lärare upplevde att det behövs en expert för att utveckla kunskaper i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Det skulle i så fall vara det att fortbildningsinsatsen är skapad utifrån tanken att lärare är stöpta i en och samma form. Men mina resultat visar tydligt att lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som utvecklar fortbildning, skolledare och skolpolitiker som beställer och beslutar om fortbildningsinsatser. Men även lärare, jag tror att många kan känna igen det som lärarna i avhandlingen förmedlar.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-28 14:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-07 11:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i engelska, 17-18 mars i Stockholm

Fördjupande konferens om att undervisa i engelska. Ta del av föreläsningar om aktiva klassrumssamtal, att stötta och utveckla elever med dyslexi och språkstörning, att förbättra likvärdigheten gällande bedömning av muntlig förmåga, engelska som tredje språk – så kan du arbeta med heterogena grupper samt mycket mer! Ta ett eget språkbad, många föreläsningar sker på engelska!

Hitta utrymme för såväl kaos som ordning i skolan

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”The education reform movement has failed America”

The education reform movement that started with George W. Bush’s No Child Left Behind law is dead. It died because every strategy it imposed on the nation’s schools has failed, writes Diane Ravitch, a research professor of education at New York University and the author of eleven books.

Forskning med goda resultat

Om knappt en månad samlas runt 1 400 skolledare till Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg. Årets keynote speaker är professor Alma Harris. Hennes forskning om distribuerad ledarskap har fått ett stort genomslag de senaste åren. Här skriver rektor Torbjörn Hanö, namnkunnig recensent i Skolledaren och ledamot i Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse om distribuerat ledarskap.