Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Publicerad:2019-10-28
Uppdaterad:2019-11-07
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Jenny Uddling

Född 1972
Bor i Borås

Disputerade 2019-10-18
vid Stockholms universitet

Avhandling

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Jenny Uddlings forskning belyser de möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i två fysikklasser där flera elever har svenska som sitt andraspråk.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det naturvetenskapliga skriftspråket är svårt för många elever och i synnerhet för elever som undervisas på sitt andraspråk. Trots att eleverna behöver stöd i mötet med läromedelstexter förs sällan textsamtal i naturvetenskaplig ämnesundervisning. Det gör att det finns få etnografiskt inriktade studier av hur naturvetenskapliga ämneslärare för textsamtal. Att jag själv har jobbat som lärare i svenska som andraspråk i många år gör också att jag känner ett stort engagemang för den elevgrupp som i högre utsträckning än förstaspråkseleverna behöver utveckla språket och ämnet parallellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den utgör en del av ett projekt som undersökt hur två fysiklärare i klass 5, respektive klass 8, arbetar med språk och ämnesinnehåll. Båda lärarna har erfarenhet av att undervisa i språkligt heterogena klasser samt omtalade för att ha ett språkligt fokus i sin ämnesundervisning. Genom klassrumsobservationer har jag utforskat hur lärarna i fysikundervisningen på olika sätt bearbetar läromedelstexternas språk- och ämnesinnehåll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Båda lärarna genomförde omfattande textbearbetningar i respektive klassrum. För att skapa förståelse användes bland annat vardagsspråk, skiften mellan vardags- och ämnesspråk, olika frågetyper, metaspråkande, bilder och konkreta föremål. Lärarna nöjde sig inte med att eleverna skulle förstå utan förväntade sig att eleverna skulle lära sig ämnesspråket och använda det.

– Resultaten visar också att vardagsspråk inte alltid är en resurs i klassrummet. Lärarna använder vardagsspråk för att de vill att eleverna ska förstå men risken att man kommer alltför långt bort från det specialiserade ämnesinnehållet. Vidare kan ett språkfokus också göra att eleverna förs bort från ämnesinnehållet.

Vad överraskade dig?

– Något jag förvånades över var att många läromedelstexter var så krångliga och svåra. Men också resultatet om att vardagsspråk inte alltid är en resurs samt hur viktigt det är att ha ett språkligt integrerat fokus, det vill säga att språket används som ett redskap samtidigt som eleverna lär sig ämnesinnehållet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningar och som kompetensutveckling. Vissa resultat är framför allt intressanta för NO-lärare men resultaten om vardagsspråk som resurs och ett språkligt integrerat fokus tror jag alla lärare kan ha nytta av.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev