Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Jenny Uddlings forskning belyser de möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i två fysikklasser där flera elever har svenska som sitt andraspråk.

Jenny Uddling
Jenny Uddling

Född 1972
Bor i Borås

Disputerade 2019-10-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det naturvetenskapliga skriftspråket är svårt för många elever och i synnerhet för elever som undervisas på sitt andraspråk. Trots att eleverna behöver stöd i mötet med läromedelstexter förs sällan textsamtal i naturvetenskaplig ämnesundervisning. Det gör att det finns få etnografiskt inriktade studier av hur naturvetenskapliga ämneslärare för textsamtal. Att jag själv har jobbat som lärare i svenska som andraspråk i många år gör också att jag känner ett stort engagemang för den elevgrupp som i högre utsträckning än förstaspråkseleverna behöver utveckla språket och ämnet parallellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den utgör en del av ett projekt som undersökt hur två fysiklärare i klass 5, respektive klass 8, arbetar med språk och ämnesinnehåll. Båda lärarna har erfarenhet av att undervisa i språkligt heterogena klasser samt omtalade för att ha ett språkligt fokus i sin ämnesundervisning. Genom klassrumsobservationer har jag utforskat hur lärarna i fysikundervisningen på olika sätt bearbetar läromedelstexternas språk- och ämnesinnehåll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Båda lärarna genomförde omfattande textbearbetningar i respektive klassrum. För att skapa förståelse användes bland annat vardagsspråk, skiften mellan vardags- och ämnesspråk, olika frågetyper, metaspråkande, bilder och konkreta föremål. Lärarna nöjde sig inte med att eleverna skulle förstå utan förväntade sig att eleverna skulle lära sig ämnesspråket och använda det.

– Resultaten visar också att vardagsspråk inte alltid är en resurs i klassrummet. Lärarna använder vardagsspråk för att de vill att eleverna ska förstå men risken att man kommer alltför långt bort från det specialiserade ämnesinnehållet. Vidare kan ett språkfokus också göra att eleverna förs bort från ämnesinnehållet.

Vad överraskade dig?

– Något jag förvånades över var att många läromedelstexter var så krångliga och svåra. Men också resultatet om att vardagsspråk inte alltid är en resurs samt hur viktigt det är att ha ett språkligt integrerat fokus, det vill säga att språket används som ett redskap samtidigt som eleverna lär sig ämnesinnehållet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningar och som kompetensutveckling. Vissa resultat är framför allt intressanta för NO-lärare men resultaten om vardagsspråk som resurs och ett språkligt integrerat fokus tror jag alla lärare kan ha nytta av.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-28 14:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-07 11:54 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.