Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Jenny Uddlings forskning belyser de möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i två fysikklasser där flera elever har svenska som sitt andraspråk.

Jenny Uddling
Jenny Uddling

Född 1972
Bor i Borås

Disputerade 2019-10-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det naturvetenskapliga skriftspråket är svårt för många elever och i synnerhet för elever som undervisas på sitt andraspråk. Trots att eleverna behöver stöd i mötet med läromedelstexter förs sällan textsamtal i naturvetenskaplig ämnesundervisning. Det gör att det finns få etnografiskt inriktade studier av hur naturvetenskapliga ämneslärare för textsamtal. Att jag själv har jobbat som lärare i svenska som andraspråk i många år gör också att jag känner ett stort engagemang för den elevgrupp som i högre utsträckning än förstaspråkseleverna behöver utveckla språket och ämnet parallellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den utgör en del av ett projekt som undersökt hur två fysiklärare i klass 5, respektive klass 8, arbetar med språk och ämnesinnehåll. Båda lärarna har erfarenhet av att undervisa i språkligt heterogena klasser samt omtalade för att ha ett språkligt fokus i sin ämnesundervisning. Genom klassrumsobservationer har jag utforskat hur lärarna i fysikundervisningen på olika sätt bearbetar läromedelstexternas språk- och ämnesinnehåll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Båda lärarna genomförde omfattande textbearbetningar i respektive klassrum. För att skapa förståelse användes bland annat vardagsspråk, skiften mellan vardags- och ämnesspråk, olika frågetyper, metaspråkande, bilder och konkreta föremål. Lärarna nöjde sig inte med att eleverna skulle förstå utan förväntade sig att eleverna skulle lära sig ämnesspråket och använda det.

– Resultaten visar också att vardagsspråk inte alltid är en resurs i klassrummet. Lärarna använder vardagsspråk för att de vill att eleverna ska förstå men risken att man kommer alltför långt bort från det specialiserade ämnesinnehållet. Vidare kan ett språkfokus också göra att eleverna förs bort från ämnesinnehållet.

Vad överraskade dig?

– Något jag förvånades över var att många läromedelstexter var så krångliga och svåra. Men också resultatet om att vardagsspråk inte alltid är en resurs samt hur viktigt det är att ha ett språkligt integrerat fokus, det vill säga att språket används som ett redskap samtidigt som eleverna lär sig ämnesinnehållet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningar och som kompetensutveckling. Vissa resultat är framför allt intressanta för NO-lärare men resultaten om vardagsspråk som resurs och ett språkligt integrerat fokus tror jag alla lärare kan ha nytta av.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-28 14:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-07 11:54 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)