Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Jenny Uddlings forskning belyser de möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i två fysikklasser där flera elever har svenska som sitt andraspråk.

Jenny Uddling
Jenny Uddling

Född 1972
Bor i Borås

Disputerade 2019-10-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det naturvetenskapliga skriftspråket är svårt för många elever och i synnerhet för elever som undervisas på sitt andraspråk. Trots att eleverna behöver stöd i mötet med läromedelstexter förs sällan textsamtal i naturvetenskaplig ämnesundervisning. Det gör att det finns få etnografiskt inriktade studier av hur naturvetenskapliga ämneslärare för textsamtal. Att jag själv har jobbat som lärare i svenska som andraspråk i många år gör också att jag känner ett stort engagemang för den elevgrupp som i högre utsträckning än förstaspråkseleverna behöver utveckla språket och ämnet parallellt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den utgör en del av ett projekt som undersökt hur två fysiklärare i klass 5, respektive klass 8, arbetar med språk och ämnesinnehåll. Båda lärarna har erfarenhet av att undervisa i språkligt heterogena klasser samt omtalade för att ha ett språkligt fokus i sin ämnesundervisning. Genom klassrumsobservationer har jag utforskat hur lärarna i fysikundervisningen på olika sätt bearbetar läromedelstexternas språk- och ämnesinnehåll.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Båda lärarna genomförde omfattande textbearbetningar i respektive klassrum. För att skapa förståelse användes bland annat vardagsspråk, skiften mellan vardags- och ämnesspråk, olika frågetyper, metaspråkande, bilder och konkreta föremål. Lärarna nöjde sig inte med att eleverna skulle förstå utan förväntade sig att eleverna skulle lära sig ämnesspråket och använda det.

– Resultaten visar också att vardagsspråk inte alltid är en resurs i klassrummet. Lärarna använder vardagsspråk för att de vill att eleverna ska förstå men risken att man kommer alltför långt bort från det specialiserade ämnesinnehållet. Vidare kan ett språkfokus också göra att eleverna förs bort från ämnesinnehållet.

Vad överraskade dig?

– Något jag förvånades över var att många läromedelstexter var så krångliga och svåra. Men också resultatet om att vardagsspråk inte alltid är en resurs samt hur viktigt det är att ha ett språkligt integrerat fokus, det vill säga att språket används som ett redskap samtidigt som eleverna lär sig ämnesinnehållet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningar och som kompetensutveckling. Vissa resultat är framför allt intressanta för NO-lärare men resultaten om vardagsspråk som resurs och ett språkligt integrerat fokus tror jag alla lärare kan ha nytta av.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-28 14:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-07 11:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Lite språkträning för immigranter som ska lära svenska

Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.

Hitta utrymme för såväl kaos som ordning i skolan

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.