Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Matematisk kommunikation och ett nyfiket förhållningssätt är några centrala delar i matematikundervisningen för elever med olika förkunskaper. Det visar Anna Lövströms avhandling som binder samman specialpedagogik och matematikdidaktik. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är väldigt intresserad av matematik och specialpedagogik och hur elever kan bli mer delaktiga i undervisningen. I mitt arbete som lärare i grundskolan och som specialpedagog har jag också sett hur glappet ökar mellan de som presterar på en hög nivå jämfört med dem som presterar på en lägre nivå, vilket även visats i forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om delaktighet i undervisningen i matematik för elever som har olika förkunskaper.  Avhandlingen handlar om hur central utformningen och genomförandet av undervisningen är för elevernas lärande. Vi har använt noggrant utvalda uppgifter, 3+1, 1+3, 3–1 och 1–3, för elever i årskurs 2 och 3. Negativa tal är svårt att lära sig. Vi har bland annat tittat på hur avgörande kommunikationen är, hur lärarna använder elevernas svar och kopplar tillbaka till eleverna är viktigt för lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en interdisciplinär studie som kopplar ihop specialpedagogik och matematikdidaktik. Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. De matematiska uppgifterna behöver väljas väldigt noga och likaså representationer. Tallinjen är en bra representation, medan det vardagliga exemplet termometern kan leda fel.

– Lektionerna som avhandlingen bygger på har noggrant utvalda uppgifter och när uppgifterna kunde användas framgångsrikt ökade elevernas lärande. För lärarnas del var det viktigt att hjälpa eleverna att använda en matematisk terminologi och att överföra varje del av uppgiften till tallinjen. Kommunikationen i klassrummet är central, att läraren har ett inbjudande och nyfiket förhållningssätt till vad eleven har att komma med.

– En grund är att börja med elevens sätt att uttrycka sig, vardagsspråket, och sedan koppla till matematisk terminologi och representationer.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad att det finns så stor potential i vad lärarna gör med undervisningen om de utvalda uppgifterna. Kommunikationen är avgörande. Men det är en komplex fråga; vi kunde se vid vilket moment en enskild elev lyckades lära sig om negativa tal medan en annan elev inte gjorde det i lika hög omfattning trots att det var en mycket strukturerad lektion där läraren bjöd in elever att komma med motiverande svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare kan ha nytta av avhandlingen. Den ligger nära vad som händer i klassrummet, på en detaljerad nivå. Även forskare kan ha nytta av det interdisciplinära angreppssättet där man binder samman specialpedagogik och matematikdidaktik.

Av Susanne Rydell

Foto: Gun Hjortryd/Linnéuniversitetet

Sidan publicerades 2023-03-16 20:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Specialpedagogik i grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta i Stockholm 4–5 maj 2023 eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni.

Idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Fortbilda dig inom idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet!! Kunniga föreläsare ger dig ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 14-15 mars 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 21 mars–18 april.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Bild för grundskolan Webbkonferens

Fortbilda dig inom bildundervisning i grundskolan! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i bild ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 10–11 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 16 november–2 december.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser