Komplext kring barns rörelse i skolan

Fakta

Greta Wiklund Lind

Född 1979
Bor i Sundsvall

Disputerade 2026-10-09
Vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Avhandling

Normer i rörelse. Barns rörelse i skolan med fokus på delaktighet

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har arbetat i många år som lärare i idrott och hälsa på alla stadier, och har alltid varit intresserad av barns möjligheter och deltagande till rörelse. När jag så småningom började arbeta som lärarutbildare startade jag en kurs för blivande lärare i idrott och hälsa med ett speciellt intresse för frågor kring inkludering och rörelseglädje. När jag senare såg en annons för en forskarskola med syfte att stärka kompetensen inom lärarutbildning kring frågor om daglig rörelse i förskolor och skolor kände jag att detta är för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

− Mitt övergripande syfte har varit att undersöka mellanstadiebarns villkor till rörelse och delaktighet i skolan utanför ämnet idrott och hälsa, alltså i andra ämnen samt på raster. Avhandlingen består av fyra delstudier där jag i en studie har följt med elever från två klasser i två olika skolor till olika platser i skolan, där de under rasterna kan röra sig. Barnen har själva berättat om upplevda möjligheter men också hinder för rörelse. Vidare har jag observerat elevinitierad rörelse i klassrummen, det vill säga hur, när och var barnen själva tar initiativ till att röra sig när de befinner sig i ett klassrum. Därutöver har jag intervjuat 16 lärare om hur de förhåller sig till elevinitierad rörelse i klassrummen. Avhandlingen rymmer även en metodologisk reflekterande studie om forskningspraktiken.

Det fanns barn som berättade om hur de vid pingisbordet leker med en mjuk boll men då blir ombedda av andra elever, och ibland även läraren, att flytta på sig när barn med riktig pingisboll och racket vill spela.

Greta Wiklund Lind

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Framför allt att normer kring kön, hälsa och idrott styr barns möjligheter till rörelse i skolan. På rasterna är det framför allt platser som är kopplade till idrott, såsom fotbollsplanen som erbjuder möjligheter till fysisk aktivitet. På dessa platser dominerar idrottsnormer, vilket innebär att barn med hög idrottslig status, oftast pojkar, har störst inflytande och därmed också störst möjlighet till rörelse. Det fanns barn som berättade om hur de vid pingisbordet leker med en mjuk boll men då blir ombedda av andra elever, och ibland även läraren, att flytta på sig när barn med riktig pingisboll och racket vill spela. Det är därmed tydligt att idrott värderas högre än lek, vilket väcker frågor om vilka former av rörelse som uppmuntras i skolan.

− Hälsonormen kring rörelse är också påtaglig, och här berättade barnen om hur de vuxna ofta uppmanar till rörelse på rasten. Även om detta görs i all välmening visar mina resultat att vuxnas syn på fysisk aktivitet som ett medel för hälsa kan upplevas som ett krav av vissa barn. Flera av dem berättade hur de snarare försökte gömma sig och komma undan de vuxnas krav.

− I klassrummet råder däremot stillhetsnormer, och intervjuerna med lärarna visar att elevernas möjlighet till rörelse i klassrummet är villkorad – för att få röra dig ska du exempelvis ha slutfört pågående arbete. Vad som verkligen överraskade mig var hur barnen använde sin kreativitet för att ändå få till rörelse under lektionstid: de gick och vässade pennor, bad att få jobba i korridoren, gick på toa eller hämtade en frukt i väskan. Det var fascinerande att se.

Vad överraskade dig?

− Förutom elevernas kreativitet i klassrummet som nämns ovan slogs jag av de deltagande barnens engagemang. De var verkligen måna om att få visa och förklara hur de hade det. Det påminde mig om hur viktigt det är att lyssna på barns tankar och upplevelser av delaktighet och möjligheter till rörelse.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag tänker främst lärarutbildningen − avhandlingen rymmer mycket av det jag själv saknade i rollen som lärarutbildare. Jag hoppas även att resultaten kan leda till mer forskning i ämnet, det behövs fler studier om barns villkor till rörelse. Eftersom min avhandling bygger på konkret empirisk forskning tänker jag att även lärare och skolledare kan ha nytta av resultaten.