Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Marlene Sjöberg
Marlene Sjöberg

Född 1973
Bor i Ale

Disputerade 2020-09-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samtal om undervisning i naturvetenskap - Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt tidigare arbete som lärare i NO och matematik samtalade jag ofta med kollegor i syfte att utveckla undervisningen. Men även om samtalen var bra ledde de inte alltid till utveckling. Det väckte frågan om vad som krävs för att ämnesdidaktiska samtal ska utveckla och gynna undervisningen. När jag senare började arbeta vid lärarutbildningen hade begreppet kollegiala samtal blivit allt vanligare. Min upplevelse var att det fanns ett underliggande förgivettagande i begreppet – att undervisningen och lärarnas profession utvecklas bara vi pratar med varandra. Min erfarenhet sa mig att så inte är fallet. Det fick mig att vilja undersöka vad som händer i samtalen och vilka möjligheter till lärares lärande och professionella utveckling som därmed görs möjlig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om ämnesdidaktiska naturvetenskapliga samtal. I avhandlingen belyser jag också hur det kan bidra till lärarstudenters respektive lärares lärande och professionella utveckling. Avhandlingen består av två delar där jag i den första följer ett lärarlag i NO som deltar i ett forskningsprojekt i syfte att stärka undervisningen i naturvetenskap.  Den andra studien fokuserar på lärarstudenter som går en kompletterande pedagogisk utbildning. Här har jag bjudit in lärarstudenterna till reflekterande samtal om undervisning och elevers lärande utifrån lärarstudenternas egna undervisningserfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kollegiala samtal kan ha flera olika karaktärer. Men för att de ska leda till gemensam utveckling krävs samspel mellan en gemensam och komplex dimension – ett gemensamt samtal och komplext ämnesdidaktiskt innehåll. Konkret betyder det att deltagarna i samtalet tillsammans utforskar, vrider och vänder på olika aspekter av undervisning. För att ge en motbild på samtal som inte leder till gemensam utveckling (men som kan ha andra värden) är kollegiala samtal med ett instrumentellt ämnesdidaktiskt innehåll. Här deltar förvisso alla i samtalet men innehållet rör bara en aspekt av undervisningen. Ett annat exempel är om en individ talar om ett komplext ämnesdidaktiskt innehåll utan att resten av gruppen inkluderas i diskussionen. För att hela gruppen ska utvecklas mot ett gemensamt lärande krävs alltså en gemensam dimension och ett komplext ämnesdidaktiskt innehåll. Det här kräver förmåga att verbalisera, ta in vad andra säger och formulera det till något som kan leda till utveckling för alla.

– I studien med lärarstudenterna synliggörs värdet av samtal som bygger på andra kombinationer av de olika dimensionerna. Ett gemensamt samtalsfokus men med ett förenklat innehåll kan exempelvis stärka tilliten mellan de som deltar i samtalet. Det här är viktiga värden och de här typen av samtal behövs naturligtvis också. Men om syftet är en ämnesdidaktisk kollegial utveckling av undervisning krävs att samtalen baseras på en gemensam dimension och ämnesdidaktisk komplexitet.

Vad överraskade dig?

– Att en ganska liten andel av samtalen rymde den eftersträvansvärda komplexiteten. Man ska med andra ord inte underskatta svårigheten att få till den här typen av samtal. Det kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst verksamma lärare och lärarstudenter. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med att ge ett metaperspektiv på de egna kollegiala samtalen. Resultaten kan också vara till nytta för lärarutbildare och samtalsledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-23 17:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-05 14:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.