Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Marlene Sjöberg
Marlene Sjöberg

Född 1973
Bor i Ale

Disputerade 2020-09-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samtal om undervisning i naturvetenskap - Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt tidigare arbete som lärare i NO och matematik samtalade jag ofta med kollegor i syfte att utveckla undervisningen. Men även om samtalen var bra ledde de inte alltid till utveckling. Det väckte frågan om vad som krävs för att ämnesdidaktiska samtal ska utveckla och gynna undervisningen. När jag senare började arbeta vid lärarutbildningen hade begreppet kollegiala samtal blivit allt vanligare. Min upplevelse var att det fanns ett underliggande förgivettagande i begreppet – att undervisningen och lärarnas profession utvecklas bara vi pratar med varandra. Min erfarenhet sa mig att så inte är fallet. Det fick mig att vilja undersöka vad som händer i samtalen och vilka möjligheter till lärares lärande och professionella utveckling som därmed görs möjlig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om ämnesdidaktiska naturvetenskapliga samtal. I avhandlingen belyser jag också hur det kan bidra till lärarstudenters respektive lärares lärande och professionella utveckling. Avhandlingen består av två delar där jag i den första följer ett lärarlag i NO som deltar i ett forskningsprojekt i syfte att stärka undervisningen i naturvetenskap.  Den andra studien fokuserar på lärarstudenter som går en kompletterande pedagogisk utbildning. Här har jag bjudit in lärarstudenterna till reflekterande samtal om undervisning och elevers lärande utifrån lärarstudenternas egna undervisningserfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kollegiala samtal kan ha flera olika karaktärer. Men för att de ska leda till gemensam utveckling krävs samspel mellan en gemensam och komplex dimension – ett gemensamt samtal och komplext ämnesdidaktiskt innehåll. Konkret betyder det att deltagarna i samtalet tillsammans utforskar, vrider och vänder på olika aspekter av undervisning. För att ge en motbild på samtal som inte leder till gemensam utveckling (men som kan ha andra värden) är kollegiala samtal med ett instrumentellt ämnesdidaktiskt innehåll. Här deltar förvisso alla i samtalet men innehållet rör bara en aspekt av undervisningen. Ett annat exempel är om en individ pratar om komplext ämnesdidaktiskt innehåll utan att resten av gruppen inkluderas i diskussionen.  För att hela gruppen ska utvecklas mot ett gemensamt lärande krävs alltså en gemensam dimension och ett komplext ämnesdidaktiskt innehåll. Det här kräver förmåga att verbalisera, ta in vad andra säger och formulera det till något som kan leda till utveckling för alla.

– I studien med lärarstudenterna synliggörs värdet av samtal som bygger på andra kombinationer av de olika dimensionerna. Ett gemensamt samtalsfokus men med ett förenklat innehåll kan exempelvis stärka tilliten mellan de som deltar i samtalet. Det här är viktiga värden och de här typen av samtal behövs naturligtvis också. Men om syftet är en ämnesdidaktisk kollegial utveckling av undervisning krävs att samtalen baseras på en gemensam dimension och ämnesdidaktisk komplexitet.

Vad överraskade dig?

– Att ganska liten andel av samtalen rymde den eftersträvansvärda komplexiteten. Man ska med andra ord inte underskatta svårigheten att få till den här typen av samtal. Det kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst verksamma lärare och lärarstudenter. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med att ge ett metaperspektiv på de egna kollegiala samtalen. Resultaten kan också vara till nytta för lärarutbildare och samtalsledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-23 17:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Skolportens återkommande fortbildning för SYV. Ta bland annat del av ämnen som hur du skapar förutsättningar för goda samtal med elever med npf eller som är nyanlända, nyheter från Skolverket, ett nytt kartläggningsverktyg, samt hur du kan arbeta med studie-och yrkesvägledning i alla årskurser.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Missa inte möjligheten till ett eget språkbad, många föreläsningar är på engelska! Ta del av ämnen som bedömning av muntliga np, transspråkande som resurs för ordförrådsutveckling, hur du undervisar eleverna i konsten att ta anteckningar och hur motivera läsointresserade elever att läsa mer.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.