Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Marlene Sjöberg
Marlene Sjöberg

Född 1973
Bor i Ale

Disputerade 2020-09-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Samtal om undervisning i naturvetenskap - Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt tidigare arbete som lärare i NO och matematik samtalade jag ofta med kollegor i syfte att utveckla undervisningen. Men även om samtalen var bra ledde de inte alltid till utveckling. Det väckte frågan om vad som krävs för att ämnesdidaktiska samtal ska utveckla och gynna undervisningen. När jag senare började arbeta vid lärarutbildningen hade begreppet kollegiala samtal blivit allt vanligare. Min upplevelse var att det fanns ett underliggande förgivettagande i begreppet – att undervisningen och lärarnas profession utvecklas bara vi pratar med varandra. Min erfarenhet sa mig att så inte är fallet. Det fick mig att vilja undersöka vad som händer i samtalen och vilka möjligheter till lärares lärande och professionella utveckling som därmed görs möjlig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om ämnesdidaktiska naturvetenskapliga samtal. I avhandlingen belyser jag också hur det kan bidra till lärarstudenters respektive lärares lärande och professionella utveckling. Avhandlingen består av två delar där jag i den första följer ett lärarlag i NO som deltar i ett forskningsprojekt i syfte att stärka undervisningen i naturvetenskap.  Den andra studien fokuserar på lärarstudenter som går en kompletterande pedagogisk utbildning. Här har jag bjudit in lärarstudenterna till reflekterande samtal om undervisning och elevers lärande utifrån lärarstudenternas egna undervisningserfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kollegiala samtal kan ha flera olika karaktärer. Men för att de ska leda till gemensam utveckling krävs samspel mellan en gemensam och komplex dimension – ett gemensamt samtal och komplext ämnesdidaktiskt innehåll. Konkret betyder det att deltagarna i samtalet tillsammans utforskar, vrider och vänder på olika aspekter av undervisning. För att ge en motbild på samtal som inte leder till gemensam utveckling (men som kan ha andra värden) är kollegiala samtal med ett instrumentellt ämnesdidaktiskt innehåll. Här deltar förvisso alla i samtalet men innehållet rör bara en aspekt av undervisningen. Ett annat exempel är om en individ talar om ett komplext ämnesdidaktiskt innehåll utan att resten av gruppen inkluderas i diskussionen. För att hela gruppen ska utvecklas mot ett gemensamt lärande krävs alltså en gemensam dimension och ett komplext ämnesdidaktiskt innehåll. Det här kräver förmåga att verbalisera, ta in vad andra säger och formulera det till något som kan leda till utveckling för alla.

– I studien med lärarstudenterna synliggörs värdet av samtal som bygger på andra kombinationer av de olika dimensionerna. Ett gemensamt samtalsfokus men med ett förenklat innehåll kan exempelvis stärka tilliten mellan de som deltar i samtalet. Det här är viktiga värden och de här typen av samtal behövs naturligtvis också. Men om syftet är en ämnesdidaktisk kollegial utveckling av undervisning krävs att samtalen baseras på en gemensam dimension och ämnesdidaktisk komplexitet.

Vad överraskade dig?

– Att en ganska liten andel av samtalen rymde den eftersträvansvärda komplexiteten. Man ska med andra ord inte underskatta svårigheten att få till den här typen av samtal. Det kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst verksamma lärare och lärarstudenter. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med att ge ett metaperspektiv på de egna kollegiala samtalen. Resultaten kan också vara till nytta för lärarutbildare och samtalsledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-23 17:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-05 14:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Skolportens återkommande fortbildning för SYV. Ta bland annat del av ämnen som hur du skapar förutsättningar för goda samtal med elever med npf eller som är nyanlända, nyheter från Skolverket, ett nytt kartläggningsverktyg, samt hur du kan arbeta med studie-och yrkesvägledning i alla årskurser.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Missa inte möjligheten till ett eget språkbad, många föreläsningar är på engelska! Ta del av ämnen som bedömning av muntliga np, transspråkande som resurs för ordförrådsutveckling, hur du undervisar eleverna i konsten att ta anteckningar och hur motivera läsointresserade elever att läsa mer. Använd kod SISTAMINUTEN för 15% rabatt!

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Boosting young students’ emotional vocabulary

Teachers can help preschool and elementary students understand and express the connections between their sensations and emotions.

How have educators adapted distance learning for special education students?

Teaching special education online has its own unique challenges, but teachers have found ways to use educational technology to aid students.

Using outlines to support student note-taking

Taking notes on readings doesn’t always come naturally to students, and having a framework to follow helps them focus on what’s most important.