Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital integrering fungerar bäst när lärare själva får utforska verktygen och anpassa undervisningen därefter. Det visar Miguel Perez som forskat om hur matematiklärare tar sig an digitala verktyg i undervisningen. 

Miguel Perez
Miguel Perez

Född 1975
Bor i Växjö

Disputerade 2018-06-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
A teacher-centred design system to integrate digital technologies in secondary mathematics classrooms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ämneslärare i matematik och data på gymnasiet. Jag var med under perioden när ”en-till-en” (en dator, en elev) infördes och upplevde på nära håll vilka reaktioner och diskussioner som det medförde.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen. Jag har undersökt hur undervisningsaktiviteter kan skapas med stöd av ett digitalt verktyg, i det här fallet det dynamiska geometriprogrammet GeoGebra. Jag har gjort tre olika studier, jag kallar det designcykler, där totalt 11 lärare från olika skolor, både på högstadiet och gymnasiet, deltog. Det matematiska innehållet hade jag förberett i GeoGebra i en särskild konstruktion i programmet men lärarna ansvarade för hur den här applikationen skulle användas.

– I den första cykeln fick lärarna stöd att identifiera olika lärandemål, därefter fick de själva ansvara för hur applikationen skulle användas i undervisningen. I den andra cykeln fick lärarna mer teoretiska kunskaper samt en redan färdig skapad undervisningsaktivitet. I den tredje cykeln fick lärarna inget mer än teoretiska verktyg, utformning av undervisningen fick de sköta helt på egen hand. Forskningsprojekten pågick under längre tid, i vissa fall ett helt läsår. Jag har observerat undervisningen men också intervjuat lärarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De första två studierna visar på fler bekymmer och problem. I både cykel ett och två får lärarna vad vi kallar ”product seeding”, kunskaper om hur programmet fungerar men lärarna anpassar inte sin undervisning till programmet. En vanlig konsekvens av detta är att den tänkta uppgiften förenklas och därmed utmaningen för eleverna. De tycker visserligen att det är jätteroligt men problemet är att de inte lär sig det som var tänkt. Digitala verktyg, om det så är en miniräknare, kräver didaktisk anpassning.

– I den tredje cykeln började det hända saker. Här fick lärarna enbart teoretiska verktyg, ”theoretical seeding”. Lärarna började nu reflekterade mer kring vad de själva behövde göra för att anpassa undervisningen till det digitala stödet utifrån sina lärandemål. Här var lärarna också mer benägna att göra förändringar i sin undervisning.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns kompetensutveckling som inte är särskilt effektiv. Integrering av digitala verktyg i skolan är oerhört komplext och kräver mycket mer än ”product seeding”. Framför allt visar min studie att man inte frånta läraren rollen som lärare. Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara några av lärarnas svårigheter att utnyttja den digitala teknologins fulla potential.

Vad överraskade dig?

– Graden av förändringar i den egna undervisningen som flera lärare i cykel tre föreslog. Det var omfattande och imponerande saker. Jag förvånades också över tendensen hos lärare i cykel två, som fått ett helt färdigt paket, att falla tillbaka till det gamla invanda rutiner och arbetssätt när det digitala verktyget kom in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de lärare jag samarbetat med. Men också forskningen, mina resultat visar att integrering av digitala verktyg i skolan kräver insatser som går på djupet. Jag menar att det finns en svaghet i tidigare forskning där forskare tagit över lärarrollen, just för att visa på potentialen i olika digitala verktyg. Men det blir inte autentiskt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-28 09:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-04 13:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik inom vuxenutbildningen, 24 okt 2018

Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus!

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats