Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital integrering fungerar bäst när lärare själva får utforska verktygen och anpassa undervisningen därefter. Det visar Miguel Perez som forskat om hur matematiklärare tar sig an digitala verktyg i undervisningen. 

Miguel Perez
Miguel Perez

Född 1975
Bor i Växjö

Disputerade 2018-06-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
A teacher-centred design system to integrate digital technologies in secondary mathematics classrooms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ämneslärare i matematik och data på gymnasiet. Jag var med under perioden när ”en-till-en” (en dator, en elev) infördes och upplevde på nära håll vilka reaktioner och diskussioner som det medförde.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen. Jag har undersökt hur undervisningsaktiviteter kan skapas med stöd av ett digitalt verktyg, i det här fallet det dynamiska geometriprogrammet GeoGebra. Jag har gjort tre olika studier, jag kallar det designcykler, där totalt 11 lärare från olika skolor, både på högstadiet och gymnasiet, deltog. Det matematiska innehållet hade jag förberett i GeoGebra i en särskild konstruktion i programmet men lärarna ansvarade för hur den här applikationen skulle användas.

– I den första cykeln fick lärarna stöd att identifiera olika lärandemål, därefter fick de själva ansvara för hur applikationen skulle användas i undervisningen. I den andra cykeln fick lärarna mer teoretiska kunskaper samt en redan färdig skapad undervisningsaktivitet. I den tredje cykeln fick lärarna inget mer än teoretiska verktyg, utformning av undervisningen fick de sköta helt på egen hand. Forskningsprojekten pågick under längre tid, i vissa fall ett helt läsår. Jag har observerat undervisningen men också intervjuat lärarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De första två studierna visar på fler bekymmer och problem. I både cykel ett och två får lärarna vad vi kallar ”product seeding”, kunskaper om hur programmet fungerar men lärarna anpassar inte sin undervisning till programmet. En vanlig konsekvens av detta är att den tänkta uppgiften förenklas och därmed utmaningen för eleverna. De tycker visserligen att det är jätteroligt men problemet är att de inte lär sig det som var tänkt. Digitala verktyg, om det så är en miniräknare, kräver didaktisk anpassning.

– I den tredje cykeln började det hända saker. Här fick lärarna enbart teoretiska verktyg, ”theoretical seeding”. Lärarna började nu reflekterade mer kring vad de själva behövde göra för att anpassa undervisningen till det digitala stödet utifrån sina lärandemål. Här var lärarna också mer benägna att göra förändringar i sin undervisning.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns kompetensutveckling som inte är särskilt effektiv. Integrering av digitala verktyg i skolan är oerhört komplext och kräver mycket mer än ”product seeding”. Framför allt visar min studie att man inte frånta läraren rollen som lärare. Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara några av lärarnas svårigheter att utnyttja den digitala teknologins fulla potential.

Vad överraskade dig?

– Graden av förändringar i den egna undervisningen som flera lärare i cykel tre föreslog. Det var omfattande och imponerande saker. Jag förvånades också över tendensen hos lärare i cykel två, som fått ett helt färdigt paket, att falla tillbaka till det gamla invanda rutiner och arbetssätt när det digitala verktyget kom in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de lärare jag samarbetat med. Men också forskningen, mina resultat visar att integrering av digitala verktyg i skolan kräver insatser som går på djupet. Jag menar att det finns en svaghet i tidigare forskning där forskare tagit över lärarrollen, just för att visa på potentialen i olika digitala verktyg. Men det blir inte autentiskt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-28 09:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-04 13:07 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.