Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital integrering fungerar bäst när lärare själva får utforska verktygen och anpassa undervisningen därefter. Det visar Miguel Perez som forskat om hur matematiklärare tar sig an digitala verktyg i undervisningen. 

Miguel Perez
Miguel Perez

Född 1975
Bor i Växjö

Disputerade 2018-06-14
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
A teacher-centred design system to integrate digital technologies in secondary mathematics classrooms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ämneslärare i matematik och data på gymnasiet. Jag var med under perioden när ”en-till-en” (en dator, en elev) infördes och upplevde på nära håll vilka reaktioner och diskussioner som det medförde.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen. Jag har undersökt hur undervisningsaktiviteter kan skapas med stöd av ett digitalt verktyg, i det här fallet det dynamiska geometriprogrammet GeoGebra. Jag har gjort tre olika studier, jag kallar det designcykler, där totalt 11 lärare från olika skolor, både på högstadiet och gymnasiet, deltog. Det matematiska innehållet hade jag förberett i GeoGebra i en särskild konstruktion i programmet men lärarna ansvarade för hur den här applikationen skulle användas.

– I den första cykeln fick lärarna stöd att identifiera olika lärandemål, därefter fick de själva ansvara för hur applikationen skulle användas i undervisningen. I den andra cykeln fick lärarna mer teoretiska kunskaper samt en redan färdig skapad undervisningsaktivitet. I den tredje cykeln fick lärarna inget mer än teoretiska verktyg, utformning av undervisningen fick de sköta helt på egen hand. Forskningsprojekten pågick under längre tid, i vissa fall ett helt läsår. Jag har observerat undervisningen men också intervjuat lärarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De första två studierna visar på fler bekymmer och problem. I både cykel ett och två får lärarna vad vi kallar ”product seeding”, kunskaper om hur programmet fungerar men lärarna anpassar inte sin undervisning till programmet. En vanlig konsekvens av detta är att den tänkta uppgiften förenklas och därmed utmaningen för eleverna. De tycker visserligen att det är jätteroligt men problemet är att de inte lär sig det som var tänkt. Digitala verktyg, om det så är en miniräknare, kräver didaktisk anpassning.

– I den tredje cykeln började det hända saker. Här fick lärarna enbart teoretiska verktyg, ”theoretical seeding”. Lärarna började nu reflekterade mer kring vad de själva behövde göra för att anpassa undervisningen till det digitala stödet utifrån sina lärandemål. Här var lärarna också mer benägna att göra förändringar i sin undervisning.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns kompetensutveckling som inte är särskilt effektiv. Integrering av digitala verktyg i skolan är oerhört komplext och kräver mycket mer än ”product seeding”. Framför allt visar min studie att man inte frånta läraren rollen som lärare. Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara några av lärarnas svårigheter att utnyttja den digitala teknologins fulla potential.

Vad överraskade dig?

– Graden av förändringar i den egna undervisningen som flera lärare i cykel tre föreslog. Det var omfattande och imponerande saker. Jag förvånades också över tendensen hos lärare i cykel två, som fått ett helt färdigt paket, att falla tillbaka till det gamla invanda rutiner och arbetssätt när det digitala verktyget kom in i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de lärare jag samarbetat med. Men också forskningen, mina resultat visar att integrering av digitala verktyg i skolan kräver insatser som går på djupet. Jag menar att det finns en svaghet i tidigare forskning där forskare tagit över lärarrollen, just för att visa på potentialen i olika digitala verktyg. Men det blir inte autentiskt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-08-28 09:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-04 13:07 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Hur utnyttja skolforskning bättre? – Ny brittisk rapport analyserar utbildningens ekosystem

I en ny rapport från the Royal Society och the British Academy analyseras användningen av utbildningsvetenskaplig forskning och samverkan mellan de olika aktörerna i utbildningens ”ekosystem” i Storbritannien. Karin Hermansson, FoU-ansvarig på Ifous, sammanfattar slutsatserna och kommenterar rapporten. (pdf)

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Förskolechefens vardag under lupp

Bemanningen i förskolan är ofta knapp och barngrupperna upplevdes som för stora av fler än 40 procent av de tillfrågade förskolecheferna. Det visar Lärarförbundets rapport om förskolechefer.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats