Komplext när yrkeslärare väljer undervisningsmaterial
Elevernas skiftande behov och strävan att skapa en meningsfull och autentisk undervisning väger tungt i yrkeslärares val av undervisningsmaterial. Det visar Sandra Carlsson i sin avhandling.
Född 1977
Bor i Vänersborg
Disputerade 2025-05-27
vid Högskolan Väst
Yrkesundervisningspraktiker. Ett sociomateriellt perspektiv
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är lärare och specialpedagog i grunden och har tidigare arbetat på framför allt yrkesgymnasiet. Jag tillhör de lärare som tycker att vi pratar alldeles för lite om undervisning, särskilt eftersom undervisning är något som vi lärare själva kan påverka. Det låter kanske motsägelsefullt, men passionen och tilliten till läraryrket och undervisningen ledde mig in på forskningen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om yrkeslärares val av undervisningsmaterial inom gymnasiala yrkesutbildningar. Mer specifikt om utmaningar och möjligheter som uppstår i användningen av undervisningsmaterial – allt från stetoskop, skruvmejslar till datorer och elverktyg – i relation till digitaliseringen i arbetslivet.
– Avhandlingen bygger på observationer av yrkesundervisning och intervjuer av 12 yrkeslärare vid olika yrkesprogram. Vidare har jag på nära håll följt tre yrkeslärarare på Vård- och omsorgsprogrammet, El- och energiprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet under en längre tid. Frågor jag undersökt är hur yrkeslärare använder undervisningsmaterial, hur motiverar de sina val av material, vilken logik ligger bakom valen? Andra frågor som undersöks är hur mobiltelefon och sociala medier används i yrkesundervisning samt hur yrkesundervisningen iscensätts i relation till den digitala teknologin i arbetslivet.
Jag slogs av det tydliga fokus på arbetslivet som präglar undervisningen i yrkesprogrammen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett tydligt resultat är att undervisningsmaterial kan vara både stödjande och störande. Yrkeslärarna i studien beskriver genomgående att de alltid utgår från ett ”här och nu”, vilket innebär att rådande situation avgör vilket undervisningsmaterial som lämpar sig bäst. En planerad lektion med digitala hjälpmedel kan snabbt behöva riggas om för att nätet ligger nere. Elevernas olika behov väger också tungt och lärarna försöker hela tiden att anpassa undervisningen till varje elev. Det kan handla om att någon elev har svårt att hänga med i en power point och därför behöver en film som stöd, eller föredrar papper och penna framför lärplatta. Överlag är yrkeslärarna mycket lyhörda för elevernas behov och anpassar undervisningsmaterialet därefter.
– En viktig faktor i lärarnas val av undervisningsmaterial är också att iscensätta situationer som liknar dem arbetslivet. Här finns å ena sidan en strävan efter att ha autentiskt material, å andra sidan skapa en meningsfull och begriplig undervisning för eleverna. Ett intressant resultat är hur den enskilda skolans policy kan påverka yrkeslärarnas val av material. En av yrkeslärarna vid elprogrammet lät eleverna använda mobiltelefonen för att ta reda på olika saker, fotografera och läsa. Men det stred mot skolans nyligen införda policy att samla in alla mobiltelefoner före varje lektion.
Vad överraskade dig?
– Även om jag har arbetat länge som yrkeslärare slogs jag av det tydliga fokus på arbetslivet som präglar undervisningen i yrkesprogrammen. Många lärare väver in rutiner i sin pedagogik som liknar dem som finns i arbetslivet, det kan vara särskilda morgon-, eller fredagsrutiner. Det kan liknas vid en slags fostran för att göra eleverna anställningsbara och förbereda dem för jobb på arbetsmarknaden.
Vem har nytta av dina resultat?
– Min avhandling rymmer yrkeslärares berättelser av hur undervisning kan se ut, vilket utgör grunden för att kunna utveckla undervisningen, oavsett om man är yrkeslärare eller inte. Jag tror även att yrkeslärarstudenter, yrkeslärarutbildare, skolledare, samt personal inom elevhälsan som arbetar med elevstödjande åtgärder, kan ha nytta av resultaten, liksom representanter från arbetslivet.