Hoppa till sidinnehåll
Flerspråkighet

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Publicerad:2023-01-11
Uppdaterad:2023-09-29
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Sara Snoder

Född 1978
Bor i Stockholm

Disputerade 2022-12-16
vid Stockholms universitet

Avhandling

”Det är inte så att vi exklusivt pratar svenska.” Flerspråkighetens möjliga utrymmen i låg- och mellanstadieklassrum. En studie av flerspråkiga grundskollärares perspektiv

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men inte utan förbehåll. Det visar Sara Snoder som undersökt flerspråkiga lärares perspektiv på den egna flerspråkigheten, samt flerspråkig användning i den ordinarie undervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden, men har arbetat i flera år som lärarutbildare på lärarutbildningen. Här har jag mött många flerspråkiga lärarstudenter och när de gav sig ut på den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, väcktes frågan: Vilken resurs kan lärares flerspråkighet vara? Och på vilket sätt?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen belyser flerspråkiga lärarnas perspektiv på den egna flerspråkigheten. Jag har följt och intervjuat fem lärare på låg- och mellanstadiet med annat språk än svenska som modersmål, i det är fallet grekiska, bulgariska, arabiska och turkiska.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna upplever att deras flerspråkighet kan vara en resurs för elever som själva är flerspråkiga. Både rent konkret om det handlar om samma språk men också känslomässigt, genom att läraren på ett djupare plan kan förstå vad det innebär att vara flerspråkig. På så vis blir de här lärarna ett slags språkliga modeller för eleverna. Lärarnas flerspråkighet kan också vara en stor och viktig resurs i kontakten mellan skola och vårdnadshavare som inte talar svenska. De här lärarna möjliggör direkta samtal och behov av tolk minskar.

– Men resultaten synliggör också en ambivalens och komplexitet. Lärarna funderar en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet. Samtliga lärare i studien understryker att svenska är det gemensamma språket i undervisningen. Samtidigt ger skolans styrdokument visst utrymme för användning av elevernas modersmål. Frågan är, hur mycket? Lärarnas egen flerspråkighet och hur den används i undervisningen är också något de behöver förhålla sig till gentemot kollegor med svenska som modersmål.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite förvånad över den utsträckning som lärarna använde sig av sin flerspråkighet i undervisningen. Jag slogs också av den ambivalens de känner kring att göra det och hur komplex frågan är.

Vem har nytt av dina resultat?

– Alla inom skolan, från yrkesverksamma lärare, skolledare till policymakare. Ämnet är viktigt, annan forskning visar ju på ett ökat lärande när flerspråkiga elever använder modersmålet i kombination med svenska i undervisningen. Här bidrar min forskning med lärarperspektivet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev