Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men inte utan förbehåll. Det visar Sara Snoder som undersökt flerspråkiga lärares perspektiv på den egna flerspråkigheten, samt flerspråkig användning i den ordinarie undervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden, men har arbetat i flera år som lärarutbildare på lärarutbildningen. Här har jag mött många flerspråkiga lärarstudenter och när de gav sig ut på den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, väcktes frågan: Vilken resurs kan lärares flerspråkighet vara? Och på vilket sätt?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen belyser flerspråkiga lärarnas perspektiv på den egna flerspråkigheten. Jag har följt och intervjuat fem lärare på låg- och mellanstadiet med annat språk än svenska som modersmål, i det är fallet grekiska, bulgariska, arabiska och turkiska.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna upplever att deras flerspråkighet kan vara en resurs för elever som själva är flerspråkiga. Både rent konkret om det handlar om samma språk men också känslomässigt, genom att läraren på ett djupare plan kan förstå vad det innebär att vara flerspråkig. På så vis blir de här lärarna ett slags språkliga modeller för eleverna. Lärarnas flerspråkighet kan också vara en stor och viktig resurs i kontakten mellan skola och vårdnadshavare som inte talar svenska. De här lärarna möjliggör direkta samtal och behov av tolk minskar.

– Men resultaten synliggör också en ambivalens och komplexitet. Lärarna funderar en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet. Samtliga lärare i studien understryker att svenska är det gemensamma språket i undervisningen. Samtidigt ger skolans styrdokument visst utrymme för användning av elevernas modersmål. Frågan är, hur mycket? Lärarnas egen flerspråkighet och hur den används i undervisningen är också något de behöver förhålla sig till gentemot kollegor med svenska som modersmål.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite förvånad över den utsträckning som lärarna använde sig av sin flerspråkighet i undervisningen. Jag slogs också av den ambivalens de känner kring att göra det och hur komplex frågan är.

Vem har nytt av dina resultat?

– Alla inom skolan, från yrkesverksamma lärare, skolledare till policymakare. Ämnet är viktigt, annan forskning visar ju på ett ökat lärande när flerspråkiga elever använder modersmålet i kombination med svenska i undervisningen. Här bidrar min forskning med lärarperspektivet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-01-11 15:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-01-12 20:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se samma föreläsningar via vår webbkonferens mellan 19 oktober och 16 november.

Geografi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i geografi på högstadiet och gymnasiet! Ta del av aktuell forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 24 februari.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser