Komplext och ansvarstyngt för studiehandledare
Många elever med svenska som andraspråk står och faller med sin studiehandledare. Det visar Sofia Lindén som i sin avhandling riktar ljuset mot en yrkesgrupp som bär ett tungt ansvar i skolan.
Född 1976
Bor i Stockholm
Disputerade 2024-11-08
vid Stockholms universitet
Stöttning för utveckling av språk och kunskap i studiehandledning i svensk grundskola
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Som universitetsadjunkt arbetade jag med uppdragsutbildningar där nyanlända elevers och övriga andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling var i fokus. Här mötte jag studiehandledare, lärare och rektorer och något jag märkte var bland annat att det fanns ett behov av ökad samverkan mellan dessa tre yrkesgrupper. Detta framkommer också i myndighetsrapporter och det väckte mitt intresse att forska vidare i ämnet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Med vilket innehåll och på vilket sätt som studiehandledare stöttar nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling i grundskolan. Samt vilka språkliga resurser, verbala som ickeverbala, som används och hur de används i stöttningssammanhangen. Avhandlingen bygger på observationer av studiehandledares interaktioner med elever samt intervjuer med studiehandledarna, eleverna samt elevernas lärare.
Mina resultat visar att studiehandledarna är en yrkesgrupp som på många sätt är osynlig i skolans värld men som många elever är helt beroende av.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Generellt att kunskapsinnehållet i studiehandledningen är komplext och omfattande. Eleverna stöttas på flera sätt, exempelvis genom att studiehandledaren exemplifierar, beskriver, visar förslag, uppmanar, tröstar eller uppmärksammar eleven på ett visst innehåll. Både studiehandledarna och eleverna navigerar mellan olika språkliga resurser, såväl verbala som ickeverbala.
– Ett intressant resultat är också att rollerna mellan den som stöttar och den som stöttas, kan växla. Exempelvis om eleven är duktigare än studiehandledaren i ett ämne, kan en situation uppstå där det är eleven som behöver förklara för studiehandledaren.
– Ytterligare ett resultat är att studiehandledarens roll också handlar om omsorg och att få eleven att känna sig trygg och inkluderad i skolans sammanhang. I intervjuerna vittnar elever om hur viktiga studiehandledaren är för dem i skolan. Mina resultat visar att studiehandledarna är en yrkesgrupp som på många sätt är osynlig i skolans värld men som många elever är helt beroende av.
Vad överraskade dig?
– Jag slogs verkligen av bristen på samarbete mellan studiehandledare och lärare. Intervjuerna med studiehandledarna visar att mycket ansvar, även kring det som rör undervisning, läggs i deras knä. I intervjuerna med lärarna framkom att många tyckte det var skönt att studiehandledarna kom och ”tog hand om eleverna”. Jag såg också att studiehandledarna ibland behövde gripa in för att kompensera utebliven undervisning. I ett fall hade en studiehandledare tagit med sig eget material för att undervisa eleven.
Vem har nytta av dina resultat?
– Förutom studiehandledarna själva hoppas jag att lärare, rektorer och övriga som arbetar med de här elevgrupperna kan ha det. Men även skolpolitiker och policymakare på högre nivåer. Jag hoppas också att min avhandling kan inspirera andra forskare till vidare studier.