Komplext samspel i teaterundervisningen

I eller ur roll, eller något mitt emellan. Martin Göthberg har följt lärare och elever under arbetet med en teateruppsättning och har bland annat sett vilket komplext socialt samspel som pågår i klassrummet. 

Martin Göthberg
Martin Göthberg

Född 1959
Bor i Mora

Disputerade 2019-03-29
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Interacting – coordinating text understanding in a student theatre production

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utrymmet för de estetiska ämnena och hur man ser på värdet av dem har förändrats de senaste åren. Skolan har styrts mot en allt större betoning på mätbara resultat och förutbestämda mål, men i de estetiska ämnena jobbar man helt annorlunda vilket gör det extra viktigt att undersöka lärandet här.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur lärare och elever gör när de koordinerar förståelser kring den dramatext de jobbar med. Det handlar mycket om den sociala interaktionen i konstnärliga arbetsmetoder och hur deltagarna gör för att gå i land med ett gemensamt projekt, i det här fallet en teateruppsättning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har följt arbetet med en teateruppsättning under ett läsår och sett att det sker ett lärande i mellanrummen. Det kan vara i pauser i undervisningen, då man kommer in i eller går ut ur klassrummen eller invävt i den mer lärararrangerade delen. Jag kallar det ”didaktikens gycklare” för det kan verka lite busigt, som att ett gycklande uppstår. Eleverna byter roller med varandra, använder repliker från sin dramakaraktär eller plockar upp drag från sin karaktär, till exempel en dialekt, i sin vardagliga kommunikation. Som lärare är det lätt att uppfatta det här som störande, det hör inte till protokollet. Men i dessa mellanrum sker ett lärande som är viktigt att få syn på.

– Det andra är hur vi tillsammans, socialt, bygger förståelse av en text. Det handlar om mer än hur det verbala språket används. Textförståelse skapas genom kroppen, artefakterna, röstkvaliteter och det dynamiska i vad som händer när vi arbetar med texten kollektivt.

Var det något som överraskade dig?

– Mycket teaterforskning refererar till rolltagande som binärt, som att agera i roll eller ur roll. Men jag såg att det också finns hybrida former. Ibland pratar någon med karaktärens röst eller rör sig som den, utan att använda karaktärens repliker. Det är många roller i spel samtidigt i undervisningssituationen. Eleverna förväntas exempelvis agera i rollen av både elev och skådespelare som agerar som sin dramakaraktär. Läraren ska också vara regissör och emellanåt någon rollfigur när hen visar något på scengolvet. Till detta kom den kulturella föreställningsvärld som Molière skrev om i pjäsen för 360 år sedan, som eleverna skulle förstå utifrån sin tids kulturella och språkliga repertoar. Man kan verkligen tala om en komplext laminerad social situation i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen ligger i korsningen mellan litteraturdidaktik och teaterdidaktik så för den som är intresserad av textförståelse finns här ett nytt kunskapsbidrag.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-06-10 08:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i religionsvetenskap, 2 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag med fokus på att undervisa i religionskunskap i gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat interkulturell religionsdidaktik – kan mångfald i klassrummet förstärka undervisningen och forskning om hur barn och ungdomar upplever att växa upp inom en sluten och stigmatiserad religiös grupp. Passa på att under en heldag träffa religionslärarkollegor från hela landet!

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)