Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Lärare som undervisar kortutbildade vuxna inom svenska för invandrare, sfi, har ett komplext uppdrag eftersom deras elever utöver att lära sig svenska samtidigt måste lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, visar Helena Collianders avhandling.

Helena Colliander
Helena Colliander

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-05-18
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Education for Adults

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Att inte kunna läsa och skriva innebär ett stort utanförskap i de flesta samhällen i världen. Inte minst i Sverige där kraven på att kunna läsa och skriva och även behärska digital litteracitet är stora för att kunna ta sig runt i samhället. Jag skrev min masteruppsats om lärare som arbetar med grundläggande läs- och skrivundervisning för vuxna i Sudan, så jag var redan inne på det spåret. Lärarna är nyckelpersoner när det kommer till att ge människor möjlighet att lära sig läsa och skriva, och jag ville se vilka lärarna är och blir i en svensk kontext.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärare som undervisar kortutbildade vuxna på studieväg 1 på sfi. Jag har undersökt vad det innebär att bli och vara den här typen av lärare. Så det är den professionella identiteten som är i fokus. Jag har gjort fyra olika delstudier med 19 lärare som underlag. Den första delstudien grundar sig på observationer av nio lärares lektioner. Jag har tittat på vad lärarna gör i sin undervisning och hur det hör ihop med deras bild av eleverna. De andra tre studierna grundar sig på intervjuer där lärarna har fått berätta ganska fritt hur de har blivit den lärare de är i dag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna konstruerar sin identitet i relation till de olika aspekterna av eleverna. De förhåller sig till att eleverna inte bara ska lära sig det svenska språket, de ska även lära sig att läsa och skriva. Det här är människor som aldrig har gått i skolan, eller har gått i skolan väldigt lite. Så de ska utöver att lära sig svenska och att läsa och skriva också lära sig vad det innebär att gå i skolan. Samtidigt är de nya i det svenska samhället och har väldigt många andra processer som pågår, som att till exempel få ett boende och förstå hur det fungerar med myndighetskontakter. Dessutom har många med sig erfarenheter från att ha flytt, vilket påverkar inlärning och lärande. Allt detta tar läraren hänsyn till och det gör deras professionella identitet komplex.

– Det handlar alltså om elever med många olika behov och lärarna visar och pratar mycket om att det är viktigt att kunna visa omsorg. Samtidigt är eleverna vuxna människor och de ska behandlas som vuxna och respekteras som det. Det är väldigt komplext och lärarna måste balansera sin egen roll i relation till alla de här olika aspekterna av eleverna. Det blir väldigt centralt för lärarnas identitet. Det är ett av huvudresultaten.

– Andra resultat handlar om att lärarna är med i många olika praktikgemenskaper. En praktikgemenskap kan lite förenklat beskrivas som att man jobbar mot samma mål tillsammans med andra och med gemensamma resurser. Något som formar lärarna är just undervisningspraktiken där de deltar tillsammans med eleverna. Men de formas också väldigt mycket av lärarlaget de tillhör och/eller den övergripande skolgemenskapen. Det finns en mängd olika praktikgemenskaper som de här lärarna tillhör som ibland står i konflikt med varandra och ibland är i harmoni. Men allt det här tillsammans formar vilka de här lärarna är och blir.

– Samtidigt sker det hela tiden väldigt många förändringar inom sfi. Antalet elever och språkgrupper varierar och marknadifiering och effektivisering leder i vissa fall till en osäkrare anställning och stress. De snabba förändringarna inom utbildningsformen gör att lärarna hela tiden får förhandla sin identitet. Så det är både vad som händer i undervisningen, i de andra praktikerna på skolan och runt omkring på makronivå i samhället som påverkar lärarnas identitet.

Vad överraskade dig?

– Jag var på två kommunala skolor, en som drevs av ett företag och på en folkhögskola. Jag hade tänkt att det skulle vara större skillnader eftersom det är olika förutsättningar som styr undervisningen. Men det gick att se ett mönster i lektionerna trots skillnader mellan olika lärares undervisning. Det var lite överraskande.

– Det fanns väldigt mycket gemensamt trots olika yttre förutsättningar. Om jag ska spekulera i varför det ser ut så, gissar jag att det handlar om att det är en speciell grupp av elever och att det blir en speciell praktik på grund av dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i första hand, men även rektorer och policymakare som kanske kan få större förståelse för den här specifika undervisningstypen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-05-29 17:31 av
Sidan uppdaterades 2018-06-18 16:54 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.