Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Lärare som undervisar kortutbildade vuxna inom svenska för invandrare, sfi, har ett komplext uppdrag eftersom deras elever utöver att lära sig svenska samtidigt måste lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, visar Helena Collianders avhandling.

Helena Colliander
Helena Colliander

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-05-18
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Education for Adults

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Att inte kunna läsa och skriva innebär ett stort utanförskap i de flesta samhällen i världen. Inte minst i Sverige där kraven på att kunna läsa och skriva och även behärska digital litteracitet är stora för att kunna ta sig runt i samhället. Jag skrev min masteruppsats om lärare som arbetar med grundläggande läs- och skrivundervisning för vuxna i Sudan, så jag var redan inne på det spåret. Lärarna är nyckelpersoner när det kommer till att ge människor möjlighet att lära sig läsa och skriva, och jag ville se vilka lärarna är och blir i en svensk kontext.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärare som undervisar kortutbildade vuxna på studieväg 1 på sfi. Jag har undersökt vad det innebär att bli och vara den här typen av lärare. Så det är den professionella identiteten som är i fokus. Jag har gjort fyra olika delstudier med 19 lärare som underlag. Den första delstudien grundar sig på observationer av nio lärares lektioner. Jag har tittat på vad lärarna gör i sin undervisning och hur det hör ihop med deras bild av eleverna. De andra tre studierna grundar sig på intervjuer där lärarna har fått berätta ganska fritt hur de har blivit den lärare de är i dag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna konstruerar sin identitet i relation till de olika aspekterna av eleverna. De förhåller sig till att eleverna inte bara ska lära sig det svenska språket, de ska även lära sig att läsa och skriva. Det här är människor som aldrig har gått i skolan, eller har gått i skolan väldigt lite. Så de ska utöver att lära sig svenska och att läsa och skriva också lära sig vad det innebär att gå i skolan. Samtidigt är de nya i det svenska samhället och har väldigt många andra processer som pågår, som att till exempel få ett boende och förstå hur det fungerar med myndighetskontakter. Dessutom har många med sig erfarenheter från att ha flytt, vilket påverkar inlärning och lärande. Allt detta tar läraren hänsyn till och det gör deras professionella identitet komplex.

– Det handlar alltså om elever med många olika behov och lärarna visar och pratar mycket om att det är viktigt att kunna visa omsorg. Samtidigt är eleverna vuxna människor och de ska behandlas som vuxna och respekteras som det. Det är väldigt komplext och lärarna måste balansera sin egen roll i relation till alla de här olika aspekterna av eleverna. Det blir väldigt centralt för lärarnas identitet. Det är ett av huvudresultaten.

– Andra resultat handlar om att lärarna är med i många olika praktikgemenskaper. En praktikgemenskap kan lite förenklat beskrivas som att man jobbar mot samma mål tillsammans med andra och med gemensamma resurser. Något som formar lärarna är just undervisningspraktiken där de deltar tillsammans med eleverna. Men de formas också väldigt mycket av lärarlaget de tillhör och/eller den övergripande skolgemenskapen. Det finns en mängd olika praktikgemenskaper som de här lärarna tillhör som ibland står i konflikt med varandra och ibland är i harmoni. Men allt det här tillsammans formar vilka de här lärarna är och blir.

– Samtidigt sker det hela tiden väldigt många förändringar inom sfi. Antalet elever och språkgrupper varierar och marknadifiering och effektivisering leder i vissa fall till en osäkrare anställning och stress. De snabba förändringarna inom utbildningsformen gör att lärarna hela tiden får förhandla sin identitet. Så det är både vad som händer i undervisningen, i de andra praktikerna på skolan och runt omkring på makronivå i samhället som påverkar lärarnas identitet.

Vad överraskade dig?

– Jag var på två kommunala skolor, en som drevs av ett företag och på en folkhögskola. Jag hade tänkt att det skulle vara större skillnader eftersom det är olika förutsättningar som styr undervisningen. Men det gick att se ett mönster i lektionerna trots skillnader mellan olika lärares undervisning. Det var lite överraskande.

– Det fanns väldigt mycket gemensamt trots olika yttre förutsättningar. Om jag ska spekulera i varför det ser ut så, gissar jag att det handlar om att det är en speciell grupp av elever och att det blir en speciell praktik på grund av dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i första hand, men även rektorer och policymakare som kanske kan få större förståelse för den här specifika undervisningstypen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-05-29 17:31 av
Sidan uppdaterades 2018-06-18 16:54 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.