Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Lärare som undervisar kortutbildade vuxna inom svenska för invandrare, sfi, har ett komplext uppdrag eftersom deras elever utöver att lära sig svenska samtidigt måste lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, visar Helena Collianders avhandling.

Helena Colliander
Helena Colliander

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-05-18
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Education for Adults

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Att inte kunna läsa och skriva innebär ett stort utanförskap i de flesta samhällen i världen. Inte minst i Sverige där kraven på att kunna läsa och skriva och även behärska digital litteracitet är stora för att kunna ta sig runt i samhället. Jag skrev min masteruppsats om lärare som arbetar med grundläggande läs- och skrivundervisning för vuxna i Sudan, så jag var redan inne på det spåret. Lärarna är nyckelpersoner när det kommer till att ge människor möjlighet att lära sig läsa och skriva, och jag ville se vilka lärarna är och blir i en svensk kontext.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärare som undervisar kortutbildade vuxna på studieväg 1 på sfi. Jag har undersökt vad det innebär att bli och vara den här typen av lärare. Så det är den professionella identiteten som är i fokus. Jag har gjort fyra olika delstudier med 19 lärare som underlag. Den första delstudien grundar sig på observationer av nio lärares lektioner. Jag har tittat på vad lärarna gör i sin undervisning och hur det hör ihop med deras bild av eleverna. De andra tre studierna grundar sig på intervjuer där lärarna har fått berätta ganska fritt hur de har blivit den lärare de är i dag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna konstruerar sin identitet i relation till de olika aspekterna av eleverna. De förhåller sig till att eleverna inte bara ska lära sig det svenska språket, de ska även lära sig att läsa och skriva. Det här är människor som aldrig har gått i skolan, eller har gått i skolan väldigt lite. Så de ska utöver att lära sig svenska och att läsa och skriva också lära sig vad det innebär att gå i skolan. Samtidigt är de nya i det svenska samhället och har väldigt många andra processer som pågår, som att till exempel få ett boende och förstå hur det fungerar med myndighetskontakter. Dessutom har många med sig erfarenheter från att ha flytt, vilket påverkar inlärning och lärande. Allt detta tar läraren hänsyn till och det gör deras professionella identitet komplex.

– Det handlar alltså om elever med många olika behov och lärarna visar och pratar mycket om att det är viktigt att kunna visa omsorg. Samtidigt är eleverna vuxna människor och de ska behandlas som vuxna och respekteras som det. Det är väldigt komplext och lärarna måste balansera sin egen roll i relation till alla de här olika aspekterna av eleverna. Det blir väldigt centralt för lärarnas identitet. Det är ett av huvudresultaten.

– Andra resultat handlar om att lärarna är med i många olika praktikgemenskaper. En praktikgemenskap kan lite förenklat beskrivas som att man jobbar mot samma mål tillsammans med andra och med gemensamma resurser. Något som formar lärarna är just undervisningspraktiken där de deltar tillsammans med eleverna. Men de formas också väldigt mycket av lärarlaget de tillhör och/eller den övergripande skolgemenskapen. Det finns en mängd olika praktikgemenskaper som de här lärarna tillhör som ibland står i konflikt med varandra och ibland är i harmoni. Men allt det här tillsammans formar vilka de här lärarna är och blir.

– Samtidigt sker det hela tiden väldigt många förändringar inom sfi. Antalet elever och språkgrupper varierar och marknadifiering och effektivisering leder i vissa fall till en osäkrare anställning och stress. De snabba förändringarna inom utbildningsformen gör att lärarna hela tiden får förhandla sin identitet. Så det är både vad som händer i undervisningen, i de andra praktikerna på skolan och runt omkring på makronivå i samhället som påverkar lärarnas identitet.

Vad överraskade dig?

– Jag var på två kommunala skolor, en som drevs av ett företag och på en folkhögskola. Jag hade tänkt att det skulle vara större skillnader eftersom det är olika förutsättningar som styr undervisningen. Men det gick att se ett mönster i lektionerna trots skillnader mellan olika lärares undervisning. Det var lite överraskande.

– Det fanns väldigt mycket gemensamt trots olika yttre förutsättningar. Om jag ska spekulera i varför det ser ut så, gissar jag att det handlar om att det är en speciell grupp av elever och att det blir en speciell praktik på grund av dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i första hand, men även rektorer och policymakare som kanske kan få större förståelse för den här specifika undervisningstypen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-05-29 17:31 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-18 16:54 av Hedda Lovén


Relaterat

Matematik inom vuxenutbildningen, 24 okt 2018

Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus!

Vuxenutbildning i fokus, 23 okt i Stockholm

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats