Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Lärares erfarenheter i klassrummet påverkar forskningsprocessen och resultaten i praktiknära forskning positivt. Det menar Anja Thorsten som forskat om undervisning i berättelseskrivande i årskurs 3 och 4.

Anja Thorsten
Anja Thorsten

Född 1974
Bor i Linköping

Disputerade 2018-08-31
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Berättelseskrivande i skolan: Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska, engelska och SO på grundskolan. Berättelseskrivandet har alltid intresserat mig och jag har provat flera olika metoder för att utveckla elevernas skrivande. Men det har varit svårt, berättelserna blev ofta ganska outvecklade och torftiga. Det metodologiska intresset väcktes när jag började forska i min egen praktik och fundera över vilka kunskaper jag har med mig som lärare och hur de påverkar forskningsprocess och resultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den svenskdidaktiska delen som är den största, handlar om undervisning i berättelseskrivande i skolår 3 och 4. På en övergripande nivå handlar det om hur kunnandet att skriva berättelser kan göras undervisningsbart.  Avhandlingen bygger på en praktiknära studie där jag tillsammans med verksamma lärare bildat en forskargrupp. Lärarnas elever har skrivit berättelser som vi i forskargruppen analyserat för att identifiera ”kritiska aspekter”, vilka vi sedan skapat undervisningsaktiviteter kring. Efter att ha genomfört aktiviteterna i klassrummet har eleverna fått skriva nya berättelser. De har i sin tur synliggjort andra ”kritiska aspekter” som resulterat i nya undervisningsaktiviteter. Forskningsprojektet har alltså pågått i cykler där processen och resultatet förfinats efterhand.

– Den andra delen handlar om praktiknära forskningsprocesser och att vara forskande lärare.  Mer specifikt om hur lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med teoretiska inslag, möjliggör en forskningsprocess som genererar resultat om undervisning och lärande. I det här fallet – hur kunnandet att skriva berättelser går att göra undervisningsbart.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas berättelser blev alltmer välutvecklade, spännande och mer sammanhållna under processens gång. Skillnaden var verkligen påtaglig. De ”kritiska aspekter” som vi arbetade mest med var läsarperspektivet och berättelsestruktur. I aktiviteterna kring läsarperspektiv användes bland annat drama och muntligt berättande, just för att synliggöra mottagarens roll och vilken information mottagaren behöver för att förstå en berättelse.

– Ett lyckosamt sätt att jobba med berättelsestruktur och händelseförlopp var att lyfta fram kontrasterande exempel, vilket bygger på grundantaganden inom variationsteorin. Tydligast för eleverna blev det när de fick läsa, diskutera och reflektera kring två historier med samma övergripande innehåll men med olika utvecklat händelseförlopp.

– Ett viktigt resultat är också elevernas delaktighet. Att undersöka ett kunnande och göra det undervisningsbart är en komplex utforskande process som sker i samspel mellan lärare och elever.

– Sammantaget visar min avhandling att lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med variationsteori och ett cykliskt upplägg är framgångsrikt för att generera resultat som handlar om undervisning och lärande.

Vad överraskade dig?

– Hur elever som inte fokuserar på en tänkt läsare kan tänka istället. I intervjuer med några elever framkom att de ofta skriver utifrån idén att göra det så bra som möjligt för sin huvudkaraktär. Kort sagt, inte utsätta sin karaktär för alltför mycket besvär. Men ett sådant perspektiv innebär förstås att berättelsen inte blir särskilt spännande. Den här insikten ledde till att vi skapade en undervisningsaktivitet där eleverna fick diskutera och reflektera kring vilken historia som de tycker verkar mest spännande att läsa – den som innehåller oväntade händelser eller den där huvudkaraktären aldrig utsätts för missöden och äventyr. Aktiviteter av den här typen är väldigt kraftfulla eftersom de gör det möjligt att prata om texter på djupet.

Vem har nytta av dina resultat?

– De svenskdidaktiska resultaten har framför allt lärare som undervisar i skrivande och berättelseskrivande i grundskolan nytta av. Alla som jobbar med skolutveckling och skolforskning kan ha nytta av resultaten som handlar om hur lärarerfarenheten påverkar forskningsprocess och resultat i praktiknära forskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-13 15:59 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-10-05 10:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Svenskämnet är mångfacetterat med en bred variation av arbetsområden. Det centrala innehållet i läroplanen sträcker sig från allt mellan muntlig och skriftlig framställning till argumentationsteknik och skönlitteratur. Välkommen till fortbildningsdagar som innehåller såväl forskning som inspiration till din undervisning!

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. Hur kan du som arbetar i skolbiblioteket stärka din pedagogiska närvaro? Vilka är de viktiga framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion? Välkommen till Skolportens årliga konferens för skolbibliotekarier!

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats