Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Lärares erfarenheter i klassrummet påverkar forskningsprocessen och resultaten i praktiknära forskning positivt. Det menar Anja Thorsten som forskat om undervisning i berättelseskrivande i årskurs 3 och 4.

Anja Thorsten
Anja Thorsten

Född 1974
Bor i Linköping

Disputerade 2018-08-31
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Berättelseskrivande i skolan: Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska, engelska och SO på grundskolan. Berättelseskrivandet har alltid intresserat mig och jag har provat flera olika metoder för att utveckla elevernas skrivande. Men det har varit svårt, berättelserna blev ofta ganska outvecklade och torftiga. Det metodologiska intresset väcktes när jag började forska i min egen praktik och fundera över vilka kunskaper jag har med mig som lärare och hur de påverkar forskningsprocess och resultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den svenskdidaktiska delen som är den största, handlar om undervisning i berättelseskrivande i skolår 3 och 4. På en övergripande nivå handlar det om hur kunnandet att skriva berättelser kan göras undervisningsbart.  Avhandlingen bygger på en praktiknära studie där jag tillsammans med verksamma lärare bildat en forskargrupp. Lärarnas elever har skrivit berättelser som vi i forskargruppen analyserat för att identifiera ”kritiska aspekter”, vilka vi sedan skapat undervisningsaktiviteter kring. Efter att ha genomfört aktiviteterna i klassrummet har eleverna fått skriva nya berättelser. De har i sin tur synliggjort andra ”kritiska aspekter” som resulterat i nya undervisningsaktiviteter. Forskningsprojektet har alltså pågått i cykler där processen och resultatet förfinats efterhand.

– Den andra delen handlar om praktiknära forskningsprocesser och att vara forskande lärare.  Mer specifikt om hur lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med teoretiska inslag, möjliggör en forskningsprocess som genererar resultat om undervisning och lärande. I det här fallet – hur kunnandet att skriva berättelser går att göra undervisningsbart.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas berättelser blev alltmer välutvecklade, spännande och mer sammanhållna under processens gång. Skillnaden var verkligen påtaglig. De ”kritiska aspekter” som vi arbetade mest med var läsarperspektivet och berättelsestruktur. I aktiviteterna kring läsarperspektiv användes bland annat drama och muntligt berättande, just för att synliggöra mottagarens roll och vilken information mottagaren behöver för att förstå en berättelse.

– Ett lyckosamt sätt att jobba med berättelsestruktur och händelseförlopp var att lyfta fram kontrasterande exempel, vilket bygger på grundantaganden inom variationsteorin. Tydligast för eleverna blev det när de fick läsa, diskutera och reflektera kring två historier med samma övergripande innehåll men med olika utvecklat händelseförlopp.

– Ett viktigt resultat är också elevernas delaktighet. Att undersöka ett kunnande och göra det undervisningsbart är en komplex utforskande process som sker i samspel mellan lärare och elever.

– Sammantaget visar min avhandling att lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med variationsteori och ett cykliskt upplägg är framgångsrikt för att generera resultat som handlar om undervisning och lärande.

Vad överraskade dig?

– Hur elever som inte fokuserar på en tänkt läsare kan tänka istället. I intervjuer med några elever framkom att de ofta skriver utifrån idén att göra det så bra som möjligt för sin huvudkaraktär. Kort sagt, inte utsätta sin karaktär för alltför mycket besvär. Men ett sådant perspektiv innebär förstås att berättelsen inte blir särskilt spännande. Den här insikten ledde till att vi skapade en undervisningsaktivitet där eleverna fick diskutera och reflektera kring vilken historia som de tycker verkar mest spännande att läsa – den som innehåller oväntade händelser eller den där huvudkaraktären aldrig utsätts för missöden och äventyr. Aktiviteter av den här typen är väldigt kraftfulla eftersom de gör det möjligt att prata om texter på djupet.

Vem har nytta av dina resultat?

– De svenskdidaktiska resultaten har framför allt lärare som undervisar i skrivande och berättelseskrivande i grundskolan nytta av. Alla som jobbar med skolutveckling och skolforskning kan ha nytta av resultaten som handlar om hur lärarerfarenheten påverkar forskningsprocess och resultat i praktiknära forskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-13 15:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-12-13 11:22 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.