Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Lärares erfarenheter i klassrummet påverkar forskningsprocessen och resultaten i praktiknära forskning positivt. Det menar Anja Thorsten som forskat om undervisning i berättelseskrivande i årskurs 3 och 4.

Anja Thorsten
Anja Thorsten

Född 1974
Bor i Linköping

Disputerade 2018-08-31
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Berättelseskrivande i skolan: Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska, engelska och SO på grundskolan. Berättelseskrivandet har alltid intresserat mig och jag har provat flera olika metoder för att utveckla elevernas skrivande. Men det har varit svårt, berättelserna blev ofta ganska outvecklade och torftiga. Det metodologiska intresset väcktes när jag började forska i min egen praktik och fundera över vilka kunskaper jag har med mig som lärare och hur de påverkar forskningsprocess och resultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den svenskdidaktiska delen som är den största, handlar om undervisning i berättelseskrivande i skolår 3 och 4. På en övergripande nivå handlar det om hur kunnandet att skriva berättelser kan göras undervisningsbart.  Avhandlingen bygger på en praktiknära studie där jag tillsammans med verksamma lärare bildat en forskargrupp. Lärarnas elever har skrivit berättelser som vi i forskargruppen analyserat för att identifiera ”kritiska aspekter”, vilka vi sedan skapat undervisningsaktiviteter kring. Efter att ha genomfört aktiviteterna i klassrummet har eleverna fått skriva nya berättelser. De har i sin tur synliggjort andra ”kritiska aspekter” som resulterat i nya undervisningsaktiviteter. Forskningsprojektet har alltså pågått i cykler där processen och resultatet förfinats efterhand.

– Den andra delen handlar om praktiknära forskningsprocesser och att vara forskande lärare.  Mer specifikt om hur lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med teoretiska inslag, möjliggör en forskningsprocess som genererar resultat om undervisning och lärande. I det här fallet – hur kunnandet att skriva berättelser går att göra undervisningsbart.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas berättelser blev alltmer välutvecklade, spännande och mer sammanhållna under processens gång. Skillnaden var verkligen påtaglig. De ”kritiska aspekter” som vi arbetade mest med var läsarperspektivet och berättelsestruktur. I aktiviteterna kring läsarperspektiv användes bland annat drama och muntligt berättande, just för att synliggöra mottagarens roll och vilken information mottagaren behöver för att förstå en berättelse.

– Ett lyckosamt sätt att jobba med berättelsestruktur och händelseförlopp var att lyfta fram kontrasterande exempel, vilket bygger på grundantaganden inom variationsteorin. Tydligast för eleverna blev det när de fick läsa, diskutera och reflektera kring två historier med samma övergripande innehåll men med olika utvecklat händelseförlopp.

– Ett viktigt resultat är också elevernas delaktighet. Att undersöka ett kunnande och göra det undervisningsbart är en komplex utforskande process som sker i samspel mellan lärare och elever.

– Sammantaget visar min avhandling att lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med variationsteori och ett cykliskt upplägg är framgångsrikt för att generera resultat som handlar om undervisning och lärande.

Vad överraskade dig?

– Hur elever som inte fokuserar på en tänkt läsare kan tänka istället. I intervjuer med några elever framkom att de ofta skriver utifrån idén att göra det så bra som möjligt för sin huvudkaraktär. Kort sagt, inte utsätta sin karaktär för alltför mycket besvär. Men ett sådant perspektiv innebär förstås att berättelsen inte blir särskilt spännande. Den här insikten ledde till att vi skapade en undervisningsaktivitet där eleverna fick diskutera och reflektera kring vilken historia som de tycker verkar mest spännande att läsa – den som innehåller oväntade händelser eller den där huvudkaraktären aldrig utsätts för missöden och äventyr. Aktiviteter av den här typen är väldigt kraftfulla eftersom de gör det möjligt att prata om texter på djupet.

Vem har nytta av dina resultat?

– De svenskdidaktiska resultaten har framför allt lärare som undervisar i skrivande och berättelseskrivande i grundskolan nytta av. Alla som jobbar med skolutveckling och skolforskning kan ha nytta av resultaten som handlar om hur lärarerfarenheten påverkar forskningsprocess och resultat i praktiknära forskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-13 15:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-12-13 11:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Viktiga konferensdagar för dig som undervisar i svenska! Ta del av föreläsningar om bl.a. betyg, planeringar och examinationsuppgifter, att väcka elevers skönlitterära intresse, digital kompetens och kreativitet, att skriva vetenskapliga texter, sociolingvistik och retorikens kraft!

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats