Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Lärares erfarenheter i klassrummet påverkar forskningsprocessen och resultaten i praktiknära forskning positivt. Det menar Anja Thorsten som forskat om undervisning i berättelseskrivande i årskurs 3 och 4.

Anja Thorsten
Anja Thorsten

Född 1974
Bor i Linköping

Disputerade 2018-08-31
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Berättelseskrivande i skolan: Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska, engelska och SO på grundskolan. Berättelseskrivandet har alltid intresserat mig och jag har provat flera olika metoder för att utveckla elevernas skrivande. Men det har varit svårt, berättelserna blev ofta ganska outvecklade och torftiga. Det metodologiska intresset väcktes när jag började forska i min egen praktik och fundera över vilka kunskaper jag har med mig som lärare och hur de påverkar forskningsprocess och resultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den svenskdidaktiska delen som är den största, handlar om undervisning i berättelseskrivande i skolår 3 och 4. På en övergripande nivå handlar det om hur kunnandet att skriva berättelser kan göras undervisningsbart.  Avhandlingen bygger på en praktiknära studie där jag tillsammans med verksamma lärare bildat en forskargrupp. Lärarnas elever har skrivit berättelser som vi i forskargruppen analyserat för att identifiera ”kritiska aspekter”, vilka vi sedan skapat undervisningsaktiviteter kring. Efter att ha genomfört aktiviteterna i klassrummet har eleverna fått skriva nya berättelser. De har i sin tur synliggjort andra ”kritiska aspekter” som resulterat i nya undervisningsaktiviteter. Forskningsprojektet har alltså pågått i cykler där processen och resultatet förfinats efterhand.

– Den andra delen handlar om praktiknära forskningsprocesser och att vara forskande lärare.  Mer specifikt om hur lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med teoretiska inslag, möjliggör en forskningsprocess som genererar resultat om undervisning och lärande. I det här fallet – hur kunnandet att skriva berättelser går att göra undervisningsbart.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas berättelser blev alltmer välutvecklade, spännande och mer sammanhållna under processens gång. Skillnaden var verkligen påtaglig. De ”kritiska aspekter” som vi arbetade mest med var läsarperspektivet och berättelsestruktur. I aktiviteterna kring läsarperspektiv användes bland annat drama och muntligt berättande, just för att synliggöra mottagarens roll och vilken information mottagaren behöver för att förstå en berättelse.

– Ett lyckosamt sätt att jobba med berättelsestruktur och händelseförlopp var att lyfta fram kontrasterande exempel, vilket bygger på grundantaganden inom variationsteorin. Tydligast för eleverna blev det när de fick läsa, diskutera och reflektera kring två historier med samma övergripande innehåll men med olika utvecklat händelseförlopp.

– Ett viktigt resultat är också elevernas delaktighet. Att undersöka ett kunnande och göra det undervisningsbart är en komplex utforskande process som sker i samspel mellan lärare och elever.

– Sammantaget visar min avhandling att lärares erfarenhetsbaserade kunskap i kombination med variationsteori och ett cykliskt upplägg är framgångsrikt för att generera resultat som handlar om undervisning och lärande.

Vad överraskade dig?

– Hur elever som inte fokuserar på en tänkt läsare kan tänka istället. I intervjuer med några elever framkom att de ofta skriver utifrån idén att göra det så bra som möjligt för sin huvudkaraktär. Kort sagt, inte utsätta sin karaktär för alltför mycket besvär. Men ett sådant perspektiv innebär förstås att berättelsen inte blir särskilt spännande. Den här insikten ledde till att vi skapade en undervisningsaktivitet där eleverna fick diskutera och reflektera kring vilken historia som de tycker verkar mest spännande att läsa – den som innehåller oväntade händelser eller den där huvudkaraktären aldrig utsätts för missöden och äventyr. Aktiviteter av den här typen är väldigt kraftfulla eftersom de gör det möjligt att prata om texter på djupet.

Vem har nytta av dina resultat?

– De svenskdidaktiska resultaten har framför allt lärare som undervisar i skrivande och berättelseskrivande i grundskolan nytta av. Alla som jobbar med skolutveckling och skolforskning kan ha nytta av resultaten som handlar om hur lärarerfarenheten påverkar forskningsprocess och resultat i praktiknära forskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-13 15:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-12-13 11:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen får vare sig utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.