Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Den traditionella synen på bildämnet, att man gör bilder, står ofta i vägen för samtal om vilka värden bilder kan bära. Det visar Hanna Ahrenby i sin avhandling. 

Hanna Ahrenby
Hanna Ahrenby

Född år 1978
Bor i Umeå

Disputerade 2021-02-05
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Värdegrundsarbete i bildundervisning – en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som bildlärare i grundskolan i många år och kommit att fundera på skolans värdegrundsuppdrag och hur uppdraget för bildämnet är formulerat. Det fick mig att vilja ta reda på varför resultatet blir som det blir.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt förutsättningarna för värdegrundsarbetet i bildundervisningen, och hur skolans läroplan kan iscensättas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tycker att jag visar hur komplext det här är. Det är otroligt många enskilda små faktorer som tillsammans skapar förutsättningar för undervisningen. Alla skolor har till exempel olika förutsättningar materiellt, de har olika elevunderlag och lärartäthet. Även skolans historia och deras sätt att berätta om sig själva spelar in.

– Dessutom visar jag hur den rådande kunskapssynen formar lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen. Traditionen i bildämnet är att man gör bilder och eleverna har själva en gammaldags syn på ämnet. De ser ämnet som praktiskt-estetiskt, det vill säga att de främst ska rita och måla. Det bidrar till att värdegrundsarbetet sällan kommer fram i samtalen om bilder. Samtidigt är de flesta eniga om att det är viktigt med ett kritiskt perspektiv till bilder, särskilt i relation till sociala medier, men man har svårt att se att det hänger ihop med bildämnet. Jag tror det skulle vara bra att prata mer om vilka värden bilder kan bära.

Vad överraskade dig?

– Jag gjorde mina preliminära analyser samtidigt som jag var ute på de tre skolorna och kunde se att elevernas syn på ämnet, skolan och utbildningen i mångt och mycket speglar den dominerande synen på utbildning i samhället. Skolans roll är att förse dem med kunskap som gör att de kan få jobb, och de värderar ämnen och uppgifter med de glasögonen. Det gör att bild inte ses som särskilt relevant, man målar och ritar. Men lärarna har en annan agenda som eleverna har svårt att förstå, vilket gör att lärarna inte når fram.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker främst på lärarna. Det är lätt att bli väldigt lösningsfokuserad men det är så komplext och finns så många parametrar lärarna inte har kontroll över. På policynivå så sätter avhandlingen fokus på hur kunskapssynen styr vad som är ett kunskapsinnehåll. Plockas de kritiska perspektiven bort ur kunskapskraven så faller de undan. Även om lärarna försöker lyfta det centrala innehållet så är kunskapsmålen viktigast för eleverna, som själva är aktiva och är med och formar den genomförda läroplanen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Mikael Heinonen

Sidan publicerades 2021-06-10 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Ny digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.