Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Den traditionella synen på bildämnet, att man gör bilder, står ofta i vägen för samtal om vilka värden bilder kan bära. Det visar Hanna Ahrenby i sin avhandling. 

Hanna Ahrenby
Hanna Ahrenby

Född år 1978
Bor i Umeå

Disputerade 2021-02-05
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Värdegrundsarbete i bildundervisning – en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som bildlärare i grundskolan i många år och kommit att fundera på skolans värdegrundsuppdrag och hur uppdraget för bildämnet är formulerat. Det fick mig att vilja ta reda på varför resultatet blir som det blir.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt förutsättningarna för värdegrundsarbetet i bildundervisningen, och hur skolans läroplan kan iscensättas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tycker att jag visar hur komplext det här är. Det är otroligt många enskilda små faktorer som tillsammans skapar förutsättningar för undervisningen. Alla skolor har till exempel olika förutsättningar materiellt, de har olika elevunderlag och lärartäthet. Även skolans historia och deras sätt att berätta om sig själva spelar in.

– Dessutom visar jag hur den rådande kunskapssynen formar lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen. Traditionen i bildämnet är att man gör bilder och eleverna har själva en gammaldags syn på ämnet. De ser ämnet som praktiskt-estetiskt, det vill säga att de främst ska rita och måla. Det bidrar till att värdegrundsarbetet sällan kommer fram i samtalen om bilder. Samtidigt är de flesta eniga om att det är viktigt med ett kritiskt perspektiv till bilder, särskilt i relation till sociala medier, men man har svårt att se att det hänger ihop med bildämnet. Jag tror det skulle vara bra att prata mer om vilka värden bilder kan bära.

Vad överraskade dig?

– Jag gjorde mina preliminära analyser samtidigt som jag var ute på de tre skolorna och kunde se att elevernas syn på ämnet, skolan och utbildningen i mångt och mycket speglar den dominerande synen på utbildning i samhället. Skolans roll är att förse dem med kunskap som gör att de kan få jobb, och de värderar ämnen och uppgifter med de glasögonen. Det gör att bild inte ses som särskilt relevant, man målar och ritar. Men lärarna har en annan agenda som eleverna har svårt att förstå, vilket gör att lärarna inte når fram.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker främst på lärarna. Det är lätt att bli väldigt lösningsfokuserad men det är så komplext och finns så många parametrar lärarna inte har kontroll över. På policynivå så sätter avhandlingen fokus på hur kunskapssynen styr vad som är ett kunskapsinnehåll. Plockas de kritiska perspektiven bort ur kunskapskraven så faller de undan. Även om lärarna försöker lyfta det centrala innehållet så är kunskapsmålen viktigast för eleverna, som själva är aktiva och är med och formar den genomförda läroplanen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Mikael Heinonen

Sidan publicerades 2021-06-10 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.