Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Den traditionella synen på bildämnet, att man gör bilder, står ofta i vägen för samtal om vilka värden bilder kan bära. Det visar Hanna Ahrenby i sin avhandling. 

Hanna Ahrenby
Hanna Ahrenby

Född år 1978
Bor i Umeå

Disputerade 2021-02-05
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Värdegrundsarbete i bildundervisning – en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som bildlärare i grundskolan i många år och kommit att fundera på skolans värdegrundsuppdrag och hur uppdraget för bildämnet är formulerat. Det fick mig att vilja ta reda på varför resultatet blir som det blir.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt förutsättningarna för värdegrundsarbetet i bildundervisningen, och hur skolans läroplan kan iscensättas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tycker att jag visar hur komplext det här är. Det är otroligt många enskilda små faktorer som tillsammans skapar förutsättningar för undervisningen. Alla skolor har till exempel olika förutsättningar materiellt, de har olika elevunderlag och lärartäthet. Även skolans historia och deras sätt att berätta om sig själva spelar in.

– Dessutom visar jag hur den rådande kunskapssynen formar lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen. Traditionen i bildämnet är att man gör bilder och eleverna har själva en gammaldags syn på ämnet. De ser ämnet som praktiskt-estetiskt, det vill säga att de främst ska rita och måla. Det bidrar till att värdegrundsarbetet sällan kommer fram i samtalen om bilder. Samtidigt är de flesta eniga om att det är viktigt med ett kritiskt perspektiv till bilder, särskilt i relation till sociala medier, men man har svårt att se att det hänger ihop med bildämnet. Jag tror det skulle vara bra att prata mer om vilka värden bilder kan bära.

Vad överraskade dig?

– Jag gjorde mina preliminära analyser samtidigt som jag var ute på de tre skolorna och kunde se att elevernas syn på ämnet, skolan och utbildningen i mångt och mycket speglar den dominerande synen på utbildning i samhället. Skolans roll är att förse dem med kunskap som gör att de kan få jobb, och de värderar ämnen och uppgifter med de glasögonen. Det gör att bild inte ses som särskilt relevant, man målar och ritar. Men lärarna har en annan agenda som eleverna har svårt att förstå, vilket gör att lärarna inte når fram.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker främst på lärarna. Det är lätt att bli väldigt lösningsfokuserad men det är så komplext och finns så många parametrar lärarna inte har kontroll över. På policynivå så sätter avhandlingen fokus på hur kunskapssynen styr vad som är ett kunskapsinnehåll. Plockas de kritiska perspektiven bort ur kunskapskraven så faller de undan. Även om lärarna försöker lyfta det centrala innehållet så är kunskapsmålen viktigast för eleverna, som själva är aktiva och är med och formar den genomförda läroplanen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Mikael Heinonen

Sidan publicerades 2021-06-10 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Ny digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.