Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Den traditionella synen på bildämnet, att man gör bilder, står ofta i vägen för samtal om vilka värden bilder kan bära. Det visar Hanna Ahrenby i sin avhandling. 

Hanna Ahrenby
Hanna Ahrenby

Född år 1978
Bor i Umeå

Disputerade 2021-02-05
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Värdegrundsarbete i bildundervisning – en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som bildlärare i grundskolan i många år och kommit att fundera på skolans värdegrundsuppdrag och hur uppdraget för bildämnet är formulerat. Det fick mig att vilja ta reda på varför resultatet blir som det blir.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt förutsättningarna för värdegrundsarbetet i bildundervisningen, och hur skolans läroplan kan iscensättas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tycker att jag visar hur komplext det här är. Det är otroligt många enskilda små faktorer som tillsammans skapar förutsättningar för undervisningen. Alla skolor har till exempel olika förutsättningar materiellt, de har olika elevunderlag och lärartäthet. Även skolans historia och deras sätt att berätta om sig själva spelar in.

– Dessutom visar jag hur den rådande kunskapssynen formar lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen. Traditionen i bildämnet är att man gör bilder och eleverna har själva en gammaldags syn på ämnet. De ser ämnet som praktiskt-estetiskt, det vill säga att de främst ska rita och måla. Det bidrar till att värdegrundsarbetet sällan kommer fram i samtalen om bilder. Samtidigt är de flesta eniga om att det är viktigt med ett kritiskt perspektiv till bilder, särskilt i relation till sociala medier, men man har svårt att se att det hänger ihop med bildämnet. Jag tror det skulle vara bra att prata mer om vilka värden bilder kan bära.

Vad överraskade dig?

– Jag gjorde mina preliminära analyser samtidigt som jag var ute på de tre skolorna och kunde se att elevernas syn på ämnet, skolan och utbildningen i mångt och mycket speglar den dominerande synen på utbildning i samhället. Skolans roll är att förse dem med kunskap som gör att de kan få jobb, och de värderar ämnen och uppgifter med de glasögonen. Det gör att bild inte ses som särskilt relevant, man målar och ritar. Men lärarna har en annan agenda som eleverna har svårt att förstå, vilket gör att lärarna inte når fram.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker främst på lärarna. Det är lätt att bli väldigt lösningsfokuserad men det är så komplext och finns så många parametrar lärarna inte har kontroll över. På policynivå så sätter avhandlingen fokus på hur kunskapssynen styr vad som är ett kunskapsinnehåll. Plockas de kritiska perspektiven bort ur kunskapskraven så faller de undan. Även om lärarna försöker lyfta det centrala innehållet så är kunskapsmålen viktigast för eleverna, som själva är aktiva och är med och formar den genomförda läroplanen.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto Mikael Heinonen

Sidan publicerades 2021-06-10 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!