Kön görs icke-relevant i waldorfförskolan

Pedagogernas konsekventa handlande och holistiska synsätt bidrar till att kön görs icke-relevant i waldorfförskolan. – Det var en aha-upplevelse, säger forskaren Sara Frödén om det oväntade resultatet i sin avhandling.

Sara Frödén
Sara Frödén

Född 1973
i Örebro

Disputerade 2012-05-25
vid Örebro universitet


AVHANDLING
I föränderliga och slutna rosa rum: En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av könsforskning. Relationen kön och barn väcktes när jag själv fick barn och sedan arbetade som förskollärare.

 Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie, ett fältarbete där jag följt en waldorfförskolas verksamhet i tre terminer. Jag har studerat dess materiella och rumsliga utformning och övergripande pedagogiska intentioner. Jag har intervjuat två pedagoger med en grupp om 17 barn och studerat betydelsen av kön på den här platsen och praktiken. Studien tar ett helhetsgrepp om inomhusverksamheten. Till stor del består avhandlingen av empiriska skildringar av praktiken och hur verksamheten struktureras och planeras utifrån en holistisk syn på barn.

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var ett oväntat resultat. Vid första anblicken kan praktiken betraktas som ett kvinnligt universum. Med rosa väggar och hemlik inredning, speciella leksaker och material, ett fokus på textilhantverk och pedagoger med moderlig gestaltning kändes förskolan könsstereotyp. Men när jag gick djupare var det inte så. Barnen uppmuntrades att göra samma typ av aktiviteter oavsett kön och de kategoriserades inte utifrån kön. Att till exempel brodera rosa blommor, sy dockor och delta i hushållsarbetet var lika självklart för pojkar och flickor.

– Inte heller i barnens lek lades vikt vid kön. Jag för fram begreppet situerad könsavkodning, vilket innebär att kön görs icke-relevant just i denna kontext. Samtidigt är det inte en könsneutral plats.

 Vad överraskade dig?

– Att pedagogerna var så konsekventa i sitt handlande och hur de bemötte barnen. Att de såg barnen som kroppsliga och själsliga individer snarare än könade varelser. Verksamheten var planerad utifrån viss rytm med aktiviteter och firanden som återkommer. Allt stämde väl överens med deras läroplan.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar inom förskolan. Praktiken beskrivs i detalj så man kan få uppslag och inspiration och även börja reflektera över sin egen verksamhet. Även inom lärarutbildningen kan resultaten vara till nytta, och för den som är intresserad av waldorfpedagogik. Också för den som är intresserad av arbete med jämställdhet, oavsett ålder. Den kan läsas på olika sätt beroende på ingång. Avhandlingen skiljer sig från annan könsforskning genom att fokusera på det materiella och rumsliga – platsen som sådan – och inte enbart studera interaktionen mellan pedagog och barn.

Sidan publicerades 2012-06-13 15:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-20 14:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på likheter i förskolans jämställdhetsarbete

Hierarkier och variationer bland flickor och pojkar uppmärksammas inte i någon större utsträckningi förskolans jämställdhetsarbete, som till stor del handlar om att behandla flickor och pojkar lika.Det visar Charlotta Edströms avhandling Samma, lika, alla är unika: En analys av jämställdhet iförskolepolitik och praktik .

Demokrati och deltagande: Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv.

Syftet med Maria Rönnlunds avhandling "Demokrati och deltagande: Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv" är att granska skolans demokratifostrande verksamhet som den tar sig uttryck i elevers inflytande och deltagande i beslutsprocesser.

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.