Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Kön och etnicitet viktigt för hur elever presterar

Publicerad:2008-12-18
Uppdaterad:2021-03-30
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Åldersintegrerad undervisning är inte bra för eleverna och lärarens kön och etnicitet har betydelse för elevernas prestationer. Det visar resultat från Erica Lindahls avhandling Ekonomiska studier av offentliga handlingsprogram inom grundskolan och socialförsäkringen .

Erica Lindahl

Född 1977
i Linköping

Disputerade
2008-11-07
vid Uppsala universitet

Avhandling

Ekonomiska studier av offentliga handlingsprogram inom grundskolan och socialförsäkringen

Hur blev du intresserad av ämnet?

Vi har ju alla gått i skolan och det är en viktig del av livet. Det är anmärkningsvärt att det går så mycket bättre för tjejer än killar i skolan och jag ville förstå varför det är så. Jag tycker också att det är spännande med lärarnas roll eftersom lärarkåren har dominerats av kvinnor i de lägre åldrarna.

Vad handlar avhandlingen om?

Att försöka förstå varför det är så stora skillnader mellan pojkar och flickor och mellan utlandsfödda och svenskfödda, och lärarnas roll i det. Jag ville testa en hypotes som vi hade: Finns det anledning att öka rekryteringen av manliga och utlandsfödda lärare till skolan? Skulle det förändra för elever, hur de presterar?

Åldersintegrerad undervisning har ökat drastiskt de senaste 20 åren. Många gånger har det framförts att det skulle vara bra för eleverna, men man kan också se det som en besparingsåtgärd. Vi har undersökt om det går att få stöd för att det är bra för eleverna.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Vi får inget stöd för att åldersintegrerad undervisning skulle vara bra. Tvärtom ser vi i våra data att det är dåligt för eleverna att gå i en åldersintegrerad klass. Det går sämre för dem på kognitiva test, ordförståelse och talserier när vi jämför dem med elever som går i vanlig klass i årskurs sex. Men om det är sämre undervisning eller sämre miljö, det kan vi inte skilja på.

När man tittar på provresultaten i årskurs 9 i matematik så presterade flickorna bättre om de har haft en kvinnlig lärare. Det samma gäller om både eleven och läraren har utländsk bakgrund. När läraren sen ska sätta betyg så visar det sig att lärare är mindre generösa mot elever av samma kön som de själva eller om båda har utländsk bakgrund. En förklaring skulle kunna vara att lärarna är rädda för att positivt diskriminera elever av samma kön som de själva.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, framför allt att lärare när de sätter betyg håller tillbaka lite om eleven har samma kön som läraren och att effekterna av åldersintegrerad klass var så stor.

Vem har nytta av dina resultat?

De som bestämmer, på kommunal nivå och på skolorna, och lärarna själva.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Om man blir medveten att de här fenomenen finns så kan man till exempel tänka på att om det finns många kvinnliga lärare, så är det nog bra att få in en man för pojkarnas skull. Jag förespråkar inte kvotering, men det är bra om en medvetenhet om dessa effekter finns.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev