Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Konflikter med elever men även med handledare och kollegor sätter stor press på lärarstudenter och nyblivna lärare. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Henrik Lindqvist
Henrik Lindqvist

Född 1978
Bor i Linköping

Disputerade 2019-05-24
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Student teachers' and beginning teachers' coping with emotionally challenging situations

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år både som lärare och specialpedagog, framför allt på högstadiet och gymnasiet. I båda rollerna, men framför allt som specialpedagog behöver man kunna hantera känslomässigt svåra situationer. Känslomässiga utmaningar finns ofta med i relation till elever i behov av särskilt stöd. Jag hittade och sökte till ett doktorandprojekt, som bygger vidare på forskning inom läkarutbildningen, som handlade om känslomässigt svåra situationer som lärarstudenter och nyblivna lärare möter och hur de hanterar dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem. Avhandlingen bygger på intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med lärarstudenter. Med liknande frågeställning har jag också följt 25 lärarstudenter under deras sista år på utbildningen samt första år som lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att just få studenters och nyblivna lärares perspektiv på den här frågan ser jag som ett viktigt resultat. Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar är konflikter med elever, vårdnadshavare, kollegor, mentorer samt tidsbrist och stress. Men också den egna viljan och förhoppningen att ”göra gott” försätter studenter och nyblivna lärare svåra kval. För studenterna uppstår många av de här situationerna under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Flera beskriver en känsla av otillräcklighet då de inte vet vilken ambitionsnivå det ska lägga sig på. Den här gruppen vittnar även om konflikter med handledare och mentorer som känslomässigt svåra.

– Mest utmanande för nyblivna lärare är konflikter med elever och kollegor. Att bli kritiserad av elever i klassrummet upplevs som oerhört pressande. Konflikter med kollegor grundar sig ofta i att nyblivna lärare känner sig ifrågasatta av äldre kollegor, kring exempelvis betygssättning. För att hantera de här situationerna utvecklar studenter och nyblivna lärare olika strategier, vilka kan grupperas i tre olika övergripande teman: Det första är att ändra på sina egna föreställningar kring läraryrket, som att till exempel sänka sin ambitionsnivå, utifrån insikten om de känslomässiga hindren. En annan strategi är att anta ett förhållningssätt som sammanfaller med den aktuella skolans värdesystem, just för att minska risken för konflikter. Den tredje strategin går ut på att få till en förändring utifrån egna idéer och ideal. De här personerna kan ses som ”förändringsagenter” som, både under utbildningen och som nyblivna lärare, försöker hitta vägar som leder till förändring.

Vad överraskade dig?

– Att långdragna konflikter med kollegor tycks vara så vanligt förekommande bland de deltagande lärarstudenterna och nyblivna lärarna. Tidigare forskning visar visserligen att det finns en hel del problem kring kollegialitet i lärarkåren, men jag blev ändå förvånad över att så många av de nyblivna lärarna pekade på just detta. Glatt överraskad blev jag däremot av ”förändringsagenterna”, att våga ta den rollen visar på en agens och att dessa personer är en stor resurs i skolan.

Vem har nytta av resultaten?

– Såväl blivande som praktiserande lärare. Men också lärarutbildare, handledare och skolledare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-11 09:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-19 09:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.