Dela:

Konkurrens dilemma för folkhögskolan

Caroline Runesdotter

Född 1951
i Stockholm

Disputerade
2010-06-16

vid Göteborgs universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
I otakt med tiden? Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag arbetade på en folkhögskola i många år och upplevde många av de stora förändringarna inifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

Om hur folkhögskolorna har förändrats genom historien fram till i dag. De har genomgått många stora omställningar.

Folkhögskolor har alltid strävat efter att erbjuda något annat än det övriga skolsystemet. Men på senare tid har de fått villkor som alltmer liknar övriga skolors, med en stor andel uppdragsbaserad och konkurrensutsatt utbildning. Jag studerar vilka dilemman som uppstår och hur folkhögskolornas identitet påverkas, till exempel relationerna mellan lärare, huvudmän och staten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Historiskt sett har lärare vid folkhögskolor haft stort inflytande över skolformens utveckling. En viktig förändring efter avregleringen är att lärarna har fått mindre att säga till om, samtidigt som ekonomin har fått en mer framskjuten plats.

Den ökade betoningen på ekonomi har även påverkat de enskilda skolorna och skapat dilemman i verksamheten. Folkhögskolorna verkar utifrån målsättningar som inte har med pengar att göra. Samtidigt finns krav från huvudmännen på att de inte ska gå med underskott.

Beroendet av uppdrag ger en ryckighet i ekonomin och gör folkhögskolorna sårbara. För vissa tycks det närmast ha blivit ett självändamål att kunna anpassa personalstyrkan med kort varsel. Det pratas mycket om att inte sitta fast i lärartjänster . Det är ingen bra utveckling.

Vad överraskade dig?

Jag hade en bild av lärarna hade marginaliserats och helt förlorat sitt inflytande, men det stämmer inte riktigt. I mina intervjuer har jag sett olika exempel på motsatsen. På en skola infördes till exempel likalön, på lärarnas initiativ.

Vem har nytta av dina resultat?

Folk inom folkhögskolevärlden, men även andra. Många av folkhögskolornas problem finns ju också i vuxenutbildningen, gymnasiet och grundskolan.

Sidan publicerades 2010-06-22 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 09:25 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.