Dela:

Konkurrens dilemma för folkhögskolan

Caroline Runesdotter

Född 1951
i Stockholm

Disputerade
2010-06-16

vid Göteborgs universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
I otakt med tiden? Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag arbetade på en folkhögskola i många år och upplevde många av de stora förändringarna inifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

Om hur folkhögskolorna har förändrats genom historien fram till i dag. De har genomgått många stora omställningar.

Folkhögskolor har alltid strävat efter att erbjuda något annat än det övriga skolsystemet. Men på senare tid har de fått villkor som alltmer liknar övriga skolors, med en stor andel uppdragsbaserad och konkurrensutsatt utbildning. Jag studerar vilka dilemman som uppstår och hur folkhögskolornas identitet påverkas, till exempel relationerna mellan lärare, huvudmän och staten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Historiskt sett har lärare vid folkhögskolor haft stort inflytande över skolformens utveckling. En viktig förändring efter avregleringen är att lärarna har fått mindre att säga till om, samtidigt som ekonomin har fått en mer framskjuten plats.

Den ökade betoningen på ekonomi har även påverkat de enskilda skolorna och skapat dilemman i verksamheten. Folkhögskolorna verkar utifrån målsättningar som inte har med pengar att göra. Samtidigt finns krav från huvudmännen på att de inte ska gå med underskott.

Beroendet av uppdrag ger en ryckighet i ekonomin och gör folkhögskolorna sårbara. För vissa tycks det närmast ha blivit ett självändamål att kunna anpassa personalstyrkan med kort varsel. Det pratas mycket om att inte sitta fast i lärartjänster . Det är ingen bra utveckling.

Vad överraskade dig?

Jag hade en bild av lärarna hade marginaliserats och helt förlorat sitt inflytande, men det stämmer inte riktigt. I mina intervjuer har jag sett olika exempel på motsatsen. På en skola infördes till exempel likalön, på lärarnas initiativ.

Vem har nytta av dina resultat?

Folk inom folkhögskolevärlden, men även andra. Många av folkhögskolornas problem finns ju också i vuxenutbildningen, gymnasiet och grundskolan.

Sidan publicerades 2010-06-22 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 09:25 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer