Dela:

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Synen på gymnasieeleven präglas av marknadsekonomisk rationalitet där målet med utbildningen är att bli konkurrenskraftig. Det menar Maria Terning som granskat utbildningspolitiska texter mellan 1990-2009.

Maria Terning
Maria Terning

Född 1964
Bor i Linköping

Disputerade 2016-10-20
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Myter om gymnasieeleven: En diskursteoretisk studie av dominerande subjektspositioner i politiska texter 1990-2009

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, och under min lärarutbildning skrev jag både uppsatser och examensarbete om utbildningssystemets reproducerande effekter. Som gymnasielärare har jag blivit än mer nyfiken på vad det är vi gör i skolan som upprätthåller dessa sociala reproduktioner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat utbildningspolitiska texter mellan åren 1990-2009. Mitt fokus är vilka föreställningar om gymnasieeleven som dominerar. Alltså, hur texterna beskriver hur eleven förväntas vara och bli, i och efter gymnasieutbildningen. Jag har även analyserat vilka maktrelationer som texterna skapar mellan elever i olika utbildningar, samhället och arbetslivet och hur detta påverkar elevernas fortsatta liv. Det vill säga, vad eleverna förväntas välja för gymnasieprogram, ämnen och vad de gör efter gymnasieskolan, studerar, om de förflyttar sig socialt och ekonomiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Under perioden som helhet framträder tre dominerande föreställningar om vad gymnasieeleven bör vara eller bli. Men samtidigt finns genomgående en stark samsyn om att gymnasieeleven förväntas utveckla en konkurrenskraft under skoltiden för att antingen bli antagningsbar till högskolan eller anställningsbar på arbetsmarknaden. Det övergripande målet är att gymnasieeleven så småningom ska skapa tillväxt. Vilket liv gymnasieeleverna kan få är därmed kopplat till hur mycket de lyckas utveckla sin konkurrenskraft. Den här marknadsekonomiska rationaliteten präglar materialet oavsett politisk färg på avsändaren. I texterna nämns ingenting om gymnasieelevens möjligheter att utvecklas som människa. Värden kring demokrati kopplas till konkurrenskraft och ansvar.

– Men det finns skillnader i materialet. Mellan åren 1990-1998 diskuteras möjligheter att kunna förhandla och ställa villkor utifrån sin konkurrenskraft. I texterna mellanåren 1997-2005 finns det en förväntan om att eleverna ska kunna bryta den sociala reproduktionen. I diskursen som dominerar i perioden mellan åren 2006-2009 är förhandlingsutrymmet i princip obefintligt, här förväntas gymnasieeleverna att vara lojala mot arbetsgivare och social mobilitet är inte önskvärd.

– Sammanfattningsvis präglas de utbildningspolitiska texterna av en stark samsyn på arbetsmarknad och utbildningspolitik där den marknadsekonomiska rationaliteten har företräde.

Vad överraskade dig?

– Att det finns nyanser, trots att synen på marknadsekonomisk styrning är så samstämmig. Ett konkret exempel är hur olika ordet rättvisa definieras i materialet. Mellan 1990-1998 beskrivs begreppet som ekonomisk utdelning i förhållande till arbetsinsats. Mellan 1997-2005 liknas rättvisa med allas tillgång till utbildning och inflytande över samhälle och arbetsliv. Mellan 2006-2009 beskrivs rättvisa som belöning i relation till produktionsförmåga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker på alla nivåer. Alla som arbetar med och i skolan. Jag hoppas att lärare läser avhandling för jag tror att det finns ett värde i att få syn på vilka föreställningar om eleverna och deras möjligheter som dominerar i utbildningspolitiska texter.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-11-07 08:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-08 14:09 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.