Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Normen om kött som viktigast på tallriken är stark i klassrummen. Ingela Bohm har forskat om hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och konsumentkunskap.

Ingela Bohm
Ingela Bohm

Född 1975
Bor i Bredbyn

Disputerade 2016-12-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
“We’re made of meat, so why should we eat vegetables?”: food discourses in the school subject home and consumer studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dietist och lärare i hem- och konsumentkunskap och har i båda rollerna märkt att det hos många uppstår en konflikt vad gäller fysisk hälsa kontra psykosocial hälsa i relation till mat. Att det helt enkelt blir en krock mellan vad vi vet är nyttigt men vad vi faktiskt äter utifrån hur vårt liv och leverne ser ut. Jag ville veta mer om hur det här yttrar sig i skolans hem- och konsumentkap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras på klassrumsobservationer i årskurserna 5-9 i fem olika skolor i Ångermanland och Västerbotten. Jag har fokuserat på fyra matgrupper där jag av erfarenhet vet att diskussioner ofta uppstår. De är grönsaker, kött, vegetariska rätter samt sötsaker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå konflikter hos både lärare och elever kring mat utifrån den egna psykosociala kulturen i relation till vetenskap och fysisk hälsa. För lärare är det något av en balansgång då båda värden finns med i kursplanen.

– Kött är centralt för eleverna. Här pratar de framför allt köttets protein som viktigt för att bli stark och orka träna. Reaktionen på vegetarisk mat är ofta att det saknas något på tallriken. Lärarna har heller inte helt lätt att lansera vegetarisk mat, även om de gärna vill och försöker. Men ofta landar deras argument för vegetarisk matlagning i att det ingår i betygskriterierna. Det finns elever som tycker om vegetarisk mat men det är bara de som äter av de vegetariska varianterna om det också lagas mat med kött i.

– Sötsaker på schemat är populärt. Så till den grad att det stundom ger upphov till konflikter mellan eleverna. Millimeterrättvisa när kakor och annat ska fördelas är ett vanligt inslag. Eller att eleverna blir osams om tillagningen, exempelvis hur länge kakorna ska gräddas för bästa resultat. Sötsaker används också som relationsbyggare elever emellan, de delar med sig för att markera vänskap. Kött kan också vara relationsbyggande, att ge bort ett överblivet kycklingskinn kan ses som en vänskaplig gest. Grönsaker har inte alls det här värdet. Eleverna kan utan närmare reflektion slänga bort grönsaker som inte äts upp.

– Krocken mellan den fysiska hälsan och den kulturella eller psykosociala hälsan i relation till mat är tydlig men outtalad i klassrummet. Jag tror att undervisningen skulle vinna på att lärarna istället belyser den här konflikten och låta eleverna få diskutera ämnet.

Vad överraskade dig?

– Receptets makt över eleverna. Saknades en ingrediens, som exempelvis köttbuljong så ser de sällan att grönsaksbuljong kan vara ett alternativ.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutet av min avhandling har jag listat ett antal förslag till diskussionsunderlag som förhoppningsvis kan vara till nytta för lärare i hem- och konsumentkunskap. Att ägna viss tid av undervisningen till att fokusera på ett enda livsmedel skulle kunna vara ett sätt att bredda både syn och kunskap. Att utmana normaliteten är ett annat spår, här skulle alternativa proteinkällor till kött kunna vara ett ämne att ta upp i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-02 12:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-03 15:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Forskaren Karin Höijer har undersökt matens betydelse för lärare och elever inom hem- och konsumentkunskapsämnet och hur man gör mat meningsfull.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.