2017-01-02 12:23  722 Dela:

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Normen om kött som viktigast på tallriken är stark i klassrummen. Ingela Bohm har forskat om hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och konsumentkunskap.

Ingela Bohm
Ingela Bohm

Född 1975
Bor i Bredbyn

Disputerade 2016-12-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
“We’re made of meat, so why should we eat vegetables?”: food discourses in the school subject home and consumer studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dietist och lärare i hem- och konsumentkunskap och har i båda rollerna märkt att det hos många uppstår en konflikt vad gäller fysisk hälsa kontra psykosocial hälsa i relation till mat. Att det helt enkelt blir en krock mellan vad vi vet är nyttigt men vad vi faktiskt äter utifrån hur vårt liv och leverne ser ut. Jag ville veta mer om hur det här yttrar sig i skolans hem- och konsumentkap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras på klassrumsobservationer i årskurserna 5-9 i fem olika skolor i Ångermanland och Västerbotten. Jag har fokuserat på fyra matgrupper där jag av erfarenhet vet att diskussioner ofta uppstår. De är grönsaker, kött, vegetariska rätter samt sötsaker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå konflikter hos både lärare och elever kring mat utifrån den egna psykosociala kulturen i relation till vetenskap och fysisk hälsa. För lärare är det något av en balansgång då båda värden finns med i kursplanen.

– Kött är centralt för eleverna. Här pratar de framför allt köttets protein som viktigt för att bli stark och orka träna. Reaktionen på vegetarisk mat är ofta att det saknas något på tallriken. Lärarna har heller inte helt lätt att lansera vegetarisk mat, även om de gärna vill och försöker. Men ofta landar deras argument för vegetarisk matlagning i att det ingår i betygskriterierna. Det finns elever som tycker om vegetarisk mat men det är bara de som äter av de vegetariska varianterna om det också lagas mat med kött i.

– Sötsaker på schemat är populärt. Så till den grad att det stundom ger upphov till konflikter mellan eleverna. Millimeterrättvisa när kakor och annat ska fördelas är ett vanligt inslag. Eller att eleverna blir osams om tillagningen, exempelvis hur länge kakorna ska gräddas för bästa resultat. Sötsaker används också som relationsbyggare elever emellan, de delar med sig för att markera vänskap. Kött kan också vara relationsbyggande, att ge bort ett överblivet kycklingskinn kan ses som en vänskaplig gest. Grönsaker har inte alls det här värdet. Eleverna kan utan närmare reflektion slänga bort grönsaker som inte äts upp.

– Krocken mellan den fysiska hälsan och den kulturella eller psykosociala hälsan i relation till mat är tydlig men outtalad i klassrummet. Jag tror att undervisningen skulle vinna på att lärarna istället belyser den här konflikten och låta eleverna få diskutera ämnet.

Vad överraskade dig?

– Receptets makt över eleverna. Saknades en ingrediens, som exempelvis köttbuljong så ser de sällan att grönsaksbuljong kan vara ett alternativ.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutet av min avhandling har jag listat ett antal förslag till diskussionsunderlag som förhoppningsvis kan vara till nytta för lärare i hem- och konsumentkunskap. Att ägna viss tid av undervisningen till att fokusera på ett enda livsmedel skulle kunna vara ett sätt att bredda både syn och kunskap. Att utmana normaliteten är ett annat spår, här skulle alternativa proteinkällor till kött kunna vara ett ämne att ta upp i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-02 12:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-03 15:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Forskaren Karin Höijer har undersökt matens betydelse för lärare och elever inom hem- och konsumentkunskapsämnet och hur man gör mat meningsfull.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.