2017-01-02 12:23  729 Dela:

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Normen om kött som viktigast på tallriken är stark i klassrummen. Ingela Bohm har forskat om hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och konsumentkunskap.

Ingela Bohm
Ingela Bohm

Född 1975
Bor i Bredbyn

Disputerade 2016-12-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
“We’re made of meat, so why should we eat vegetables?”: food discourses in the school subject home and consumer studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dietist och lärare i hem- och konsumentkunskap och har i båda rollerna märkt att det hos många uppstår en konflikt vad gäller fysisk hälsa kontra psykosocial hälsa i relation till mat. Att det helt enkelt blir en krock mellan vad vi vet är nyttigt men vad vi faktiskt äter utifrån hur vårt liv och leverne ser ut. Jag ville veta mer om hur det här yttrar sig i skolans hem- och konsumentkap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras på klassrumsobservationer i årskurserna 5-9 i fem olika skolor i Ångermanland och Västerbotten. Jag har fokuserat på fyra matgrupper där jag av erfarenhet vet att diskussioner ofta uppstår. De är grönsaker, kött, vegetariska rätter samt sötsaker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå konflikter hos både lärare och elever kring mat utifrån den egna psykosociala kulturen i relation till vetenskap och fysisk hälsa. För lärare är det något av en balansgång då båda värden finns med i kursplanen.

– Kött är centralt för eleverna. Här pratar de framför allt köttets protein som viktigt för att bli stark och orka träna. Reaktionen på vegetarisk mat är ofta att det saknas något på tallriken. Lärarna har heller inte helt lätt att lansera vegetarisk mat, även om de gärna vill och försöker. Men ofta landar deras argument för vegetarisk matlagning i att det ingår i betygskriterierna. Det finns elever som tycker om vegetarisk mat men det är bara de som äter av de vegetariska varianterna om det också lagas mat med kött i.

– Sötsaker på schemat är populärt. Så till den grad att det stundom ger upphov till konflikter mellan eleverna. Millimeterrättvisa när kakor och annat ska fördelas är ett vanligt inslag. Eller att eleverna blir osams om tillagningen, exempelvis hur länge kakorna ska gräddas för bästa resultat. Sötsaker används också som relationsbyggare elever emellan, de delar med sig för att markera vänskap. Kött kan också vara relationsbyggande, att ge bort ett överblivet kycklingskinn kan ses som en vänskaplig gest. Grönsaker har inte alls det här värdet. Eleverna kan utan närmare reflektion slänga bort grönsaker som inte äts upp.

– Krocken mellan den fysiska hälsan och den kulturella eller psykosociala hälsan i relation till mat är tydlig men outtalad i klassrummet. Jag tror att undervisningen skulle vinna på att lärarna istället belyser den här konflikten och låta eleverna få diskutera ämnet.

Vad överraskade dig?

– Receptets makt över eleverna. Saknades en ingrediens, som exempelvis köttbuljong så ser de sällan att grönsaksbuljong kan vara ett alternativ.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutet av min avhandling har jag listat ett antal förslag till diskussionsunderlag som förhoppningsvis kan vara till nytta för lärare i hem- och konsumentkunskap. Att ägna viss tid av undervisningen till att fokusera på ett enda livsmedel skulle kunna vara ett sätt att bredda både syn och kunskap. Att utmana normaliteten är ett annat spår, här skulle alternativa proteinkällor till kött kunna vara ett ämne att ta upp i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-02 12:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-03 15:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Forskaren Karin Höijer har undersökt matens betydelse för lärare och elever inom hem- och konsumentkunskapsämnet och hur man gör mat meningsfull.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.