Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Fokus i skolans demokratiska uppdrag riktas mot individens rättigheter och en kränkningsfri skola. Det visar Ami Cooper som forskat om skolans demokratiuppdrag och dess konsekvenser.

Ami Cooper
Ami Cooper

Född 1965
Bor i Karlstad

Disputerade 2019-09-13
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Skolan som demokratiprojekt: En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från barndomens indignation över orättvisor och ojämlika förhållanden i samhället har jag burit med mig en nyfikenhet på demokratirelaterade frågor. Efter att i många år ha undervisat i ämnet pedagogik vid Karlstads universitet blev jag på ett naturligt sätt också nyfiken på relationerna mellan utbildning, demokrati och samhälle. Skolans demokratiuppdrag är sedan decennier en del av föreställningen om att utbilda för ett demokratiskt samhälle men skolors arbete med uppdraget är kritiserat. För mig blev det då spännande att rikta blicken mot hur demokrati-uppdraget skrivs fram i styrdokumenten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att kritiskt granska konstruktionen av grundskolans demokratiuppdrag och vilka konsekvenser den får. Mer konkret, försöka belysa vad det är för inrotade och icke ifrågasatta perspektiv som gör att demokratiuppdraget formuleras som det gör i styrdokument och policytexter såsom grundskolans läroplan, skollagen och Skolverkets allmänna råd. Avhandlingen synliggör också hur olika syften i uppdraget delvis krockar med varandra. Analyserna är baserade på de politiska filosoferna Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes poststrukturella teorier om diskurs, hegemoni och radikal demokrati.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare och att innebörderna i begreppet demokrati i hög grad är kopplat till tankar och idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Demokratiuppdraget är centralt i skolans styrdokument, men innebörden av begreppet demokrati lägger fokus på elevens rättigheter och vikten av att nå kunskapsmålen. Något som ges stort utrymme i skolans demokratiuppdrag är strävan mot en kränkningsfri skola.

I analyserna urskiljer jag att skolans demokratiuppdrag kretsar kring tre så kallade nodalpunkter: Fostran till demokratiskt kompetens, arbetet mot kränkande behandling samt rätt till likvärdig utbildning. Utifrån detta kan man, på ett språkligt plan, urskilja tre olika möjliga läraridentiteter: Läraren som demokratisk förebild, den reglerande läraren som ska övervaka och utgå från lagar och regler i arbetet mot kränkande behandling samt läraren som ett instrument för måluppfyllelse, där läraren blir ett redskap för mål- och resultatstyrning. Sammanfattningsvis erbjuder studien nya möjligheter att diskutera demokratisk utbildning med utgångspunkt i att den problematiserar invanda föreställningar om demokrati och konflikt.

Vad överraskade dig?

– Att demokratiuppdraget så tydligt tillskrivs innebörder där demokrati kan förstås som management eller del av ett managementperspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina tänkta läsare är dels förvaltning och skolpolitiker på olika nivåer, dels lärare som jag tror att kan ha intresse av avhandlingen då resultaten pekar på en rad faktorer som kan skapa förståelse för varför demokratiuppdraget många gånger känns omöjligt motsägelsefullt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-21 13:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-01 09:26 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!