Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Fokus i skolans demokratiska uppdrag riktas mot individens rättigheter och en kränkningsfri skola. Det visar Ami Cooper som forskat om skolans demokratiuppdrag och dess konsekvenser.

Ami Cooper
Ami Cooper

Född 1965
Bor i Karlstad

Disputerade 2019-09-13
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Skolan som demokratiprojekt: En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från barndomens indignation över orättvisor och ojämlika förhållanden i samhället har jag burit med mig en nyfikenhet på demokratirelaterade frågor. Efter att i många år ha undervisat i ämnet pedagogik vid Karlstads universitet blev jag på ett naturligt sätt också nyfiken på relationerna mellan utbildning, demokrati och samhälle. Skolans demokratiuppdrag är sedan decennier en del av föreställningen om att utbilda för ett demokratiskt samhälle men skolors arbete med uppdraget är kritiserat. För mig blev det då spännande att rikta blicken mot hur demokrati-uppdraget skrivs fram i styrdokumenten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att kritiskt granska konstruktionen av grundskolans demokratiuppdrag och vilka konsekvenser den får. Mer konkret, försöka belysa vad det är för inrotade och icke ifrågasatta perspektiv som gör att demokratiuppdraget formuleras som det gör i styrdokument och policytexter såsom grundskolans läroplan, skollagen och Skolverkets allmänna råd. Avhandlingen synliggör också hur olika syften i uppdraget delvis krockar med varandra. Analyserna är baserade på de politiska filosoferna Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes poststrukturella teorier om diskurs, hegemoni och radikal demokrati.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare och att innebörderna i begreppet demokrati i hög grad är kopplat till tankar och idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Demokratiuppdraget är centralt i skolans styrdokument, men innebörden av begreppet demokrati lägger fokus på elevens rättigheter och vikten av att nå kunskapsmålen. Något som ges stort utrymme i skolans demokratiuppdrag är strävan mot en kränkningsfri skola.

I analyserna urskiljer jag att skolans demokratiuppdrag kretsar kring tre så kallade nodalpunkter: Fostran till demokratiskt kompetens, arbetet mot kränkande behandling samt rätt till likvärdig utbildning. Utifrån detta kan man, på ett språkligt plan, urskilja tre olika möjliga läraridentiteter: Läraren som demokratisk förebild, den reglerande läraren som ska övervaka och utgå från lagar och regler i arbetet mot kränkande behandling samt läraren som ett instrument för måluppfyllelse, där läraren blir ett redskap för mål- och resultatstyrning. Sammanfattningsvis erbjuder studien nya möjligheter att diskutera demokratisk utbildning med utgångspunkt i att den problematiserar invanda föreställningar om demokrati och konflikt.

Vad överraskade dig?

– Att demokratiuppdraget så tydligt tillskrivs innebörder där demokrati kan förstås som management eller del av ett managementperspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina tänkta läsare är dels förvaltning och skolpolitiker på olika nivåer, dels lärare som jag tror att kan ha intresse av avhandlingen då resultaten pekar på en rad faktorer som kan skapa förståelse för varför demokratiuppdraget många gånger känns omöjligt motsägelsefullt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-21 13:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-01 09:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.