Dela:

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Regelbunden men prestigelös dansträning stärker hälsan hos unga tjejer. Symptom som stress, depression och huvudvärk minskar påtagligt, visar Anna Duberg som skrivit en avhandling om ett dansprojekt bland tonårsflickor.  

Anna Duberg
Anna Duberg

Född 1976
Bor i Örebro

Disputerade 2016-05-20
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Dance intervention for adolescent girls with internalizing problems.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fysioterapeut och har tidigare arbetat inom primärvården där jag mötte många unga tjejer med stressrelaterade symptom som oro, huvudvärk och nedstämdhet. Men det kändes inte som kunde erbjuda något riktigt bra till dessa tjejer. Jag tänkte framför allt att de skulle gynnas av ett sammanhang med fokus på friskvård, snarare än sjukvård. Jag är också utbildad dansare och när jag fick möjlighet att forska inom båda ämnesområden ville jag fokusera på just ungdomar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om effekterna av en dansintervention för 112 flickor mellan 13-18 år med stressrelaterade symptom, vilka de också ofta besökte elevhälsan för. Tjejerna fick efter skoltid, två gånger i veckan under två terminer delta i en dansgrupp. Med fokus på rörelseglädje innehöll dansträningen allt från afro till jazz, koreografi och eget skapande. Varje klass avslutades med en lång avslappning som föregicks av en kort massage. I studien ingår också en kontrollgrupp med lika många flickor med samma symptom.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den självskattade hälsan ökade signifikant bland danstjejerna jämfört med kontrollgruppen. Hela 92 procent av tjejerna upplevde dansen som positiv trots att många inte hade någon tidigare erfarenhet av dans.  Kroppsliga besvär samt stress och oro minskade medan självkänsla och förmågan att hantera problem i vardagen ökade. Andra positiva effekter var att flickornas konsumtion av smärtstillande medicin minskade, liksom deras besök hos elevhälsan. Närvaron i dansträningen var hög, 81 procent fullföljde projektet.

– Flickorna själva pekar framför allt på att dansen var fri från prestationer och att träningen inte skulle utmynna i någon uppvisning. Jag tror att detta är de viktigaste framgångsfaktorena i projektet – att tjejerna fick utrymme göra något för sin egen skull, utan krav på resultat eller att det ska se bra ut. Jag brukade inleda klasserna med afrodans som är en väldigt befriande dansform, just för att försöka skapa en anspråkslös stämning. Resultaten visar att den sociala gemenskapen som skapades i gruppen bidrog till tjejernas positiva upplevelse.

– Ett år efter interventionen var 92 procent av tjejerna i dansgruppen fortfarande fysiskt aktiva, jämfört med 57 procent av tjejerna i kontrollgruppen. Sammanfattningsvis visar studien att dans i den här formen av dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga flickors hälsa.

Vad förvånade dig?

– Att kravlösheten var så avgörande för hur tjejerna uppfattade dansen och dess effekter. Som en flicka sa, ”om du inte hade sagt att det här bara var för min egen skull och att jag inte behöver vara på topp varje gång, så hade jag aldrig kommit tillbaka”. Fysisk träning, i både skolan och på fritiden handlar ofta om att prestera eller att bli betygsatt. Jag menar att det är det är oerhört viktigt att erbjuda arenor som är befriade från detta. Inte minst med tanke på att den psykiska ohälsan bland unga flickor har fördubblats under det senaste decenniet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, alla som arbetar med ungdomar och deras mående. Roligt är att det här danskonceptet håller på att spridas vidare. Jagg har hittills utbildat 71 dansinstruktörer som ska jobba på liknande sätt ute i olika kommuner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-07 09:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-12-12 10:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer