Dela:

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Regelbunden men prestigelös dansträning stärker hälsan hos unga tjejer. Symptom som stress, depression och huvudvärk minskar påtagligt, visar Anna Duberg som skrivit en avhandling om ett dansprojekt bland tonårsflickor.  

Anna Duberg
Anna Duberg

Född 1976
Bor i Örebro

Disputerade 2016-05-20
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Dance intervention for adolescent girls with internalizing problems.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fysioterapeut och har tidigare arbetat inom primärvården där jag mötte många unga tjejer med stressrelaterade symptom som oro, huvudvärk och nedstämdhet. Men det kändes inte som kunde erbjuda något riktigt bra till dessa tjejer. Jag tänkte framför allt att de skulle gynnas av ett sammanhang med fokus på friskvård, snarare än sjukvård. Jag är också utbildad dansare och när jag fick möjlighet att forska inom båda ämnesområden ville jag fokusera på just ungdomar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om effekterna av en dansintervention för 112 flickor mellan 13-18 år med stressrelaterade symptom, vilka de också ofta besökte elevhälsan för. Tjejerna fick efter skoltid, två gånger i veckan under två terminer delta i en dansgrupp. Med fokus på rörelseglädje innehöll dansträningen allt från afro till jazz, koreografi och eget skapande. Varje klass avslutades med en lång avslappning som föregicks av en kort massage. I studien ingår också en kontrollgrupp med lika många flickor med samma symptom.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den självskattade hälsan ökade signifikant bland danstjejerna jämfört med kontrollgruppen. Hela 92 procent av tjejerna upplevde dansen som positiv trots att många inte hade någon tidigare erfarenhet av dans.  Kroppsliga besvär samt stress och oro minskade medan självkänsla och förmågan att hantera problem i vardagen ökade. Andra positiva effekter var att flickornas konsumtion av smärtstillande medicin minskade, liksom deras besök hos elevhälsan. Närvaron i dansträningen var hög, 81 procent fullföljde projektet.

– Flickorna själva pekar framför allt på att dansen var fri från prestationer och att träningen inte skulle utmynna i någon uppvisning. Jag tror att detta är de viktigaste framgångsfaktorena i projektet – att tjejerna fick utrymme göra något för sin egen skull, utan krav på resultat eller att det ska se bra ut. Jag brukade inleda klasserna med afrodans som är en väldigt befriande dansform, just för att försöka skapa en anspråkslös stämning. Resultaten visar att den sociala gemenskapen som skapades i gruppen bidrog till tjejernas positiva upplevelse.

– Ett år efter interventionen var 92 procent av tjejerna i dansgruppen fortfarande fysiskt aktiva, jämfört med 57 procent av tjejerna i kontrollgruppen. Sammanfattningsvis visar studien att dans i den här formen av dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga flickors hälsa.

Vad förvånade dig?

– Att kravlösheten var så avgörande för hur tjejerna uppfattade dansen och dess effekter. Som en flicka sa, ”om du inte hade sagt att det här bara var för min egen skull och att jag inte behöver vara på topp varje gång, så hade jag aldrig kommit tillbaka”. Fysisk träning, i både skolan och på fritiden handlar ofta om att prestera eller att bli betygsatt. Jag menar att det är det är oerhört viktigt att erbjuda arenor som är befriade från detta. Inte minst med tanke på att den psykiska ohälsan bland unga flickor har fördubblats under det senaste decenniet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, alla som arbetar med ungdomar och deras mående. Roligt är att det här danskonceptet håller på att spridas vidare. Jagg har hittills utbildat 71 dansinstruktörer som ska jobba på liknande sätt ute i olika kommuner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-07 09:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-12-12 10:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!