Dela:

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Regelbunden men prestigelös dansträning stärker hälsan hos unga tjejer. Symptom som stress, depression och huvudvärk minskar påtagligt, visar Anna Duberg som skrivit en avhandling om ett dansprojekt bland tonårsflickor.  

Anna Duberg
Anna Duberg

Född 1976
Bor i Örebro

Disputerade 2016-05-20
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Dance intervention for adolescent girls with internalizing problems.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fysioterapeut och har tidigare arbetat inom primärvården där jag mötte många unga tjejer med stressrelaterade symptom som oro, huvudvärk och nedstämdhet. Men det kändes inte som kunde erbjuda något riktigt bra till dessa tjejer. Jag tänkte framför allt att de skulle gynnas av ett sammanhang med fokus på friskvård, snarare än sjukvård. Jag är också utbildad dansare och när jag fick möjlighet att forska inom båda ämnesområden ville jag fokusera på just ungdomar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om effekterna av en dansintervention för 112 flickor mellan 13-18 år med stressrelaterade symptom, vilka de också ofta besökte elevhälsan för. Tjejerna fick efter skoltid, två gånger i veckan under två terminer delta i en dansgrupp. Med fokus på rörelseglädje innehöll dansträningen allt från afro till jazz, koreografi och eget skapande. Varje klass avslutades med en lång avslappning som föregicks av en kort massage. I studien ingår också en kontrollgrupp med lika många flickor med samma symptom.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den självskattade hälsan ökade signifikant bland danstjejerna jämfört med kontrollgruppen. Hela 92 procent av tjejerna upplevde dansen som positiv trots att många inte hade någon tidigare erfarenhet av dans.  Kroppsliga besvär samt stress och oro minskade medan självkänsla och förmågan att hantera problem i vardagen ökade. Andra positiva effekter var att flickornas konsumtion av smärtstillande medicin minskade, liksom deras besök hos elevhälsan. Närvaron i dansträningen var hög, 81 procent fullföljde projektet.

– Flickorna själva pekar framför allt på att dansen var fri från prestationer och att träningen inte skulle utmynna i någon uppvisning. Jag tror att detta är de viktigaste framgångsfaktorena i projektet – att tjejerna fick utrymme göra något för sin egen skull, utan krav på resultat eller att det ska se bra ut. Jag brukade inleda klasserna med afrodans som är en väldigt befriande dansform, just för att försöka skapa en anspråkslös stämning. Resultaten visar att den sociala gemenskapen som skapades i gruppen bidrog till tjejernas positiva upplevelse.

– Ett år efter interventionen var 92 procent av tjejerna i dansgruppen fortfarande fysiskt aktiva, jämfört med 57 procent av tjejerna i kontrollgruppen. Sammanfattningsvis visar studien att dans i den här formen av dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga flickors hälsa.

Vad förvånade dig?

– Att kravlösheten var så avgörande för hur tjejerna uppfattade dansen och dess effekter. Som en flicka sa, ”om du inte hade sagt att det här bara var för min egen skull och att jag inte behöver vara på topp varje gång, så hade jag aldrig kommit tillbaka”. Fysisk träning, i både skolan och på fritiden handlar ofta om att prestera eller att bli betygsatt. Jag menar att det är det är oerhört viktigt att erbjuda arenor som är befriade från detta. Inte minst med tanke på att den psykiska ohälsan bland unga flickor har fördubblats under det senaste decenniet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, alla som arbetar med ungdomar och deras mående. Roligt är att det här danskonceptet håller på att spridas vidare. Jagg har hittills utbildat 71 dansinstruktörer som ska jobba på liknande sätt ute i olika kommuner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-07 09:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-12-12 10:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer