Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan vara ett komplement till den ordinarie undervisningen och hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det konstaterar Sofia Jusslin som i sin forskning har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Sofia Jusslin
Sofia Jusslin

Född 1990
Bor i Vasa, Finland

Disputerade 2020-12-11
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad klasslärare och ämneslärare i svenska och litteratur, så läsning och skrivning har alltid varit viktiga och nära hjärtat för mig. Dansen har också varit jätteviktig men den har inte fått utrymme i skola och utbildning eftersom dansen inte har ett självständigt fotfäste i läroplanen i Finland. I min avhandling ville jag utforska läsande och skrivande på ett nytt, lite experimentellt och innovativt sätt. Jag drevs av en undran om hur man kan utveckla nya kreativa sätt att undervisa läsande och skrivande. Då föll det sig ganska naturligt att det blev kombinationen dans och litteracitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling kombinerar fälten litteracitet och kreativ dans. Den kreativa dansen är inte stilbunden eller bunden till att utveckla teknisk perfektion, utan den bygger på dina egna tankar, känslor och idéer som du sedan utrycker genom din kropp och din egen förmåga i kreativa rörelser. Jag har samarbetat med en danskonstnär och två klasslärare i årskurs 5. Vi har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar den kreativa dansen i elevers läs- och skrivprocesser. Vi är alltså fyra som tillsammans har planerat, genomfört och utvärderat undervisning med dans i elevers läsande och skrivande. Vi har jobbat med olika textgenrer men avhandlingen avgränsas till att fokusera på genren poesi och dans.

– Vi har arbetat väldigt praktiknära med eleverna i de här två klasserna, där vi har genomfört så kallad didaktisk designforskning. Jag och danskonstnären har tillsammans med eleverna och lärarna i klassrummet testat oss fram med dans i undervisningen. Det har varit som en lärandeprocess längs vägen. Vi har testat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat och slutresultatet är konkreta undervisningsdesigner och tio performativa potentialer. Rent konkret har det gått till så att vi har börjat med uppvärmning, där man fokuserar på känslor och stämningar och kommer in i det kroppsliga arbetet med dansen. Sedan har vi utforskat texten i en dikt. Vi har läst, funderat på vilket budskap texten har, vilka känslostämningar och vilket bildspråk vi hittar i texten. Sedan har eleverna fått uttrycka sina tolkningar i den kreativa dansen, och har i grupper fått visa upp danserna som de har dansat och skapat till dikterna eller texten. Slutligen har publiken fått ge respons.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har fått både praktiska och teoretiska resultat. Överlag kan vi säga att resultaten visar att den kreativa dansen kan bidra till läs- och skrivundervisningen genom att på olika sätt uppmana eleverna att bredda och fördjupa sitt läsande och skrivande. Det här ser vi som ett komplement i läs- och skrivundervisningen. Tanken är inte att den här typen av undervisning ska ersätta det som tidigare finns, utan att det ska kunna placeras in tillsammans med det som redan finns i undervisningen.

– Den praktiska delen av resultaten är konkreta undervisningsdesigner som ska kunna tillämpas av lärare i klassrummet. Den teoretiska delen har utmynnat i didaktiska angreppssätt och tio performativa potentialer. En performativ potential innebär att den har potential att föra undervisningen och lärandet i en särskild riktning och få något att hända. De här potentialerna kan fungera som didaktiska överväganden om man som lärare vill tillämpa dansintegrering i läs- och skrivundervisning.

Vad överraskade dig?

– Egentligen är det nog eleverna som har överraskat mig mest. Mötet med eleverna har varit väldigt givande och det är de som har gett mig flest lärdomar. Det kan vara svårt för eleverna att märka av det lärande som sker i den kreativa dansen jämfört med det lärande som eleverna är vana vid i läs- och skrivundervisningen och det som överraskade mig var hur pass medvetna eleverna var om att de var omedvetna om sitt lärande. Eleverna kunde säga att de vet att de lär sig men att de inte märker av det. Det beror också på att de upptäckte att dansen var rolig att använda i läs- och skrivundervisningen, det var ett glädjefyllt och lustfyllt sätt att undervisa på.

Vem har nytta av dina resultat?

– I princip vem som helst som arbetar med undervisning. Lärare kan tillämpa undervisningsdesignerna i sina egna klassrum. Men avhandlingen har också betydelse för lärarutbildning, beslutsfattare och forskare eftersom resultaten visar på nya sätt att se på läsande och skrivande och nya sätt att undervisa i läsande och skrivande tillsammans med dans. Inom ett fortbildningshelheten Gränsland Light, som arrangeras vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och finansieras av Utbildningsstyrelsen, har jag skapat ett material som är praktiskt och konkret som utgår från avhandlingens tio performativa potentialer.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-15 08:24 av Susanne Sawander


Relaterat

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)