Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan vara ett komplement till den ordinarie undervisningen och hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det konstaterar Sofia Jusslin som i sin forskning har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Sofia Jusslin
Sofia Jusslin

Född 1990
Bor i Vasa, Finland

Disputerade 2020-12-11
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad klasslärare och ämneslärare i svenska och litteratur, så läsning och skrivning har alltid varit viktiga och nära hjärtat för mig. Dansen har också varit jätteviktig men den har inte fått utrymme i skola och utbildning eftersom dansen inte har ett självständigt fotfäste i läroplanen i Finland. I min avhandling ville jag utforska läsande och skrivande på ett nytt, lite experimentellt och innovativt sätt. Jag drevs av en undran om hur man kan utveckla nya kreativa sätt att undervisa läsande och skrivande. Då föll det sig ganska naturligt att det blev kombinationen dans och litteracitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling kombinerar fälten litteracitet och kreativ dans. Den kreativa dansen är inte stilbunden eller bunden till att utveckla teknisk perfektion, utan den bygger på dina egna tankar, känslor och idéer som du sedan utrycker genom din kropp och din egen förmåga i kreativa rörelser. Jag har samarbetat med en danskonstnär och två klasslärare i årskurs 5. Vi har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar den kreativa dansen i elevers läs- och skrivprocesser. Vi är alltså fyra som tillsammans har planerat, genomfört och utvärderat undervisning med dans i elevers läsande och skrivande. Vi har jobbat med olika textgenrer men avhandlingen avgränsas till att fokusera på genren poesi och dans.

– Vi har arbetat väldigt praktiknära med eleverna i de här två klasserna, där vi har genomfört så kallad didaktisk designforskning. Jag och danskonstnären har tillsammans med eleverna och lärarna i klassrummet testat oss fram med dans i undervisningen. Det har varit som en lärandeprocess längs vägen. Vi har testat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat och slutresultatet är konkreta undervisningsdesigner och tio performativa potentialer. Rent konkret har det gått till så att vi har börjat med uppvärmning, där man fokuserar på känslor och stämningar och kommer in i det kroppsliga arbetet med dansen. Sedan har vi utforskat texten i en dikt. Vi har läst, funderat på vilket budskap texten har, vilka känslostämningar och vilket bildspråk vi hittar i texten. Sedan har eleverna fått uttrycka sina tolkningar i den kreativa dansen, och har i grupper fått visa upp danserna som de har dansat och skapat till dikterna eller texten. Slutligen har publiken fått ge respons.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har fått både praktiska och teoretiska resultat. Överlag kan vi säga att resultaten visar att den kreativa dansen kan bidra till läs- och skrivundervisningen genom att på olika sätt uppmana eleverna att bredda och fördjupa sitt läsande och skrivande. Det här ser vi som ett komplement i läs- och skrivundervisningen. Tanken är inte att den här typen av undervisning ska ersätta det som tidigare finns, utan att det ska kunna placeras in tillsammans med det som redan finns i undervisningen.

– Den praktiska delen av resultaten är konkreta undervisningsdesigner som ska kunna tillämpas av lärare i klassrummet. Den teoretiska delen har utmynnat i didaktiska angreppssätt och tio performativa potentialer. En performativ potential innebär att den har potential att föra undervisningen och lärandet i en särskild riktning och få något att hända. De här potentialerna kan fungera som didaktiska överväganden om man som lärare vill tillämpa dansintegrering i läs- och skrivundervisning.

Vad överraskade dig?

– Egentligen är det nog eleverna som har överraskat mig mest. Mötet med eleverna har varit väldigt givande och det är de som har gett mig flest lärdomar. Det kan vara svårt för eleverna att märka av det lärande som sker i den kreativa dansen jämfört med det lärande som eleverna är vana vid i läs- och skrivundervisningen och det som överraskade mig var hur pass medvetna eleverna var om att de var omedvetna om sitt lärande. Eleverna kunde säga att de vet att de lär sig men att de inte märker av det. Det beror också på att de upptäckte att dansen var rolig att använda i läs- och skrivundervisningen, det var ett glädjefyllt och lustfyllt sätt att undervisa på.

Vem har nytta av dina resultat?

– I princip vem som helst som arbetar med undervisning. Lärare kan tillämpa undervisningsdesignerna i sina egna klassrum. Men avhandlingen har också betydelse för lärarutbildning, beslutsfattare och forskare eftersom resultaten visar på nya sätt att se på läsande och skrivande och nya sätt att undervisa i läsande och skrivande tillsammans med dans. Inom ett fortbildningshelheten Gränsland Light, som arrangeras vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och finansieras av Utbildningsstyrelsen, har jag skapat ett material som är praktiskt och konkret som utgår från avhandlingens tio performativa potentialer.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-15 08:24 av Susanne Sawander


Relaterat

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

För dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.