Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan vara ett komplement till den ordinarie undervisningen och hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det konstaterar Sofia Jusslin som i sin forskning har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Sofia Jusslin
Sofia Jusslin

Född 1990
Bor i Vasa, Finland

Disputerade 2020-12-11
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad klasslärare och ämneslärare i svenska och litteratur, så läsning och skrivning har alltid varit viktiga och nära hjärtat för mig. Dansen har också varit jätteviktig men den har inte fått utrymme i skola och utbildning eftersom dansen inte har ett självständigt fotfäste i läroplanen i Finland. I min avhandling ville jag utforska läsande och skrivande på ett nytt, lite experimentellt och innovativt sätt. Jag drevs av en undran om hur man kan utveckla nya kreativa sätt att undervisa läsande och skrivande. Då föll det sig ganska naturligt att det blev kombinationen dans och litteracitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling kombinerar fälten litteracitet och kreativ dans. Den kreativa dansen är inte stilbunden eller bunden till att utveckla teknisk perfektion, utan den bygger på dina egna tankar, känslor och idéer som du sedan utrycker genom din kropp och din egen förmåga i kreativa rörelser. Jag har samarbetat med en danskonstnär och två klasslärare i årskurs 5. Vi har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar den kreativa dansen i elevers läs- och skrivprocesser. Vi är alltså fyra som tillsammans har planerat, genomfört och utvärderat undervisning med dans i elevers läsande och skrivande. Vi har jobbat med olika textgenrer men avhandlingen avgränsas till att fokusera på genren poesi och dans.

– Vi har arbetat väldigt praktiknära med eleverna i de här två klasserna, där vi har genomfört så kallad didaktisk designforskning. Jag och danskonstnären har tillsammans med eleverna och lärarna i klassrummet testat oss fram med dans i undervisningen. Det har varit som en lärandeprocess längs vägen. Vi har testat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat och slutresultatet är konkreta undervisningsdesigner och tio performativa potentialer. Rent konkret har det gått till så att vi har börjat med uppvärmning, där man fokuserar på känslor och stämningar och kommer in i det kroppsliga arbetet med dansen. Sedan har vi utforskat texten i en dikt. Vi har läst, funderat på vilket budskap texten har, vilka känslostämningar och vilket bildspråk vi hittar i texten. Sedan har eleverna fått uttrycka sina tolkningar i den kreativa dansen, och har i grupper fått visa upp danserna som de har dansat och skapat till dikterna eller texten. Slutligen har publiken fått ge respons.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har fått både praktiska och teoretiska resultat. Överlag kan vi säga att resultaten visar att den kreativa dansen kan bidra till läs- och skrivundervisningen genom att på olika sätt uppmana eleverna att bredda och fördjupa sitt läsande och skrivande. Det här ser vi som ett komplement i läs- och skrivundervisningen. Tanken är inte att den här typen av undervisning ska ersätta det som tidigare finns, utan att det ska kunna placeras in tillsammans med det som redan finns i undervisningen.

– Den praktiska delen av resultaten är konkreta undervisningsdesigner som ska kunna tillämpas av lärare i klassrummet. Den teoretiska delen har utmynnat i didaktiska angreppssätt och tio performativa potentialer. En performativ potential innebär att den har potential att föra undervisningen och lärandet i en särskild riktning och få något att hända. De här potentialerna kan fungera som didaktiska överväganden om man som lärare vill tillämpa dansintegrering i läs- och skrivundervisning.

Vad överraskade dig?

– Egentligen är det nog eleverna som har överraskat mig mest. Mötet med eleverna har varit väldigt givande och det är de som har gett mig flest lärdomar. Det kan vara svårt för eleverna att märka av det lärande som sker i den kreativa dansen jämfört med det lärande som eleverna är vana vid i läs- och skrivundervisningen och det som överraskade mig var hur pass medvetna eleverna var om att de var omedvetna om sitt lärande. Eleverna kunde säga att de vet att de lär sig men att de inte märker av det. Det beror också på att de upptäckte att dansen var rolig att använda i läs- och skrivundervisningen, det var ett glädjefyllt och lustfyllt sätt att undervisa på.

Vem har nytta av dina resultat?

– I princip vem som helst som arbetar med undervisning. Lärare kan tillämpa undervisningsdesignerna i sina egna klassrum. Men avhandlingen har också betydelse för lärarutbildning, beslutsfattare och forskare eftersom resultaten visar på nya sätt att se på läsande och skrivande och nya sätt att undervisa i läsande och skrivande tillsammans med dans. Inom ett fortbildningshelheten Gränsland Light, som arrangeras vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och finansieras av Utbildningsstyrelsen, har jag skapat ett material som är praktiskt och konkret som utgår från avhandlingens tio performativa potentialer.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-02-15 08:24 av Susanne Sawander


Relaterat

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Stort fokus på kön i skolans dansundervisning

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.