Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer bidrar till att studenter utvecklar en förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem inom en rad olika områden. Det visar Sol Moréns forskning.

Sol Morén
Sol Morén

Född 1964
Bor i Umeå

Disputerade 2019-05-29
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Relational creativity: what can participatory art do for higher education?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Ämnet är tvärvetenskapligt så det har flera olika bakgrunder. Jag har jobbat som fri konstnär och har gått en konstnärlig utbildning från början. Jag har också tidigare varit anställd som konstnärlig forskare på ett nationellt forskningsinstitut som heter Interactive institute, så jag har en väldigt tvärvetenskaplig ingång. Jag har haft ett uppdrag att utveckla en verksamhet inom lärarutbildningen med konstnärliga metoder. I uppdraget har det ingått att öka medvetenheten och användandet av nya medier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer. Jag jobbar med ett socialt perspektiv och fokuserar på individer som befinner sig i de sociala relationerna. Utifrån mitt synfält blir de digitala verktygen något som påverkar oss och som ingår i våra relationsnätverk. Det beror delvis på att de är designade av människor och bär på en intention från de som har designat verktygen. Jag har jobbat med två konstnärliga interventioner som jag har iscensatt i en lärandemiljö under pågående undervisning. De har genomförts i ordinarie kurser tillsammans med studenter och lärare, så det är väldigt praktiknära forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har börjat jobba med grundpelarna för en teori om relationell kreativitet som jag beskriver med hjälp av fyra olika designkoncept. Design för kreativ transformation, som handlar om att dra nytta av konstens tolkningsutrymme och öppenhet för nya oväntade lösningar. Det är ett designkoncept som bidrar till studenters förståelse för att det inte bara är konst som man kan tolka på olika sätt. Det kan till exempel handla om hållbar utveckling och konflikter som kan uppstå mellan människors behov, begär och resurser. Vi kan ha olika syn på det, men jag menar att i konsten är det inte något som försätter människor i konflikt med varandra. Om man förstår att man kan framställa och tolka saker på olika sätt kan det vara en väg till att förstå att man kan tänka likadant när det gäller andra typer av problem som vi ska lösa tillsammans som inte har några givna svar. Det handlar om kreativ problemlösning. Kreativitet och komplex problemlösning lyfts fram som viktiga kompetenser för hållbar utveckling både hos UNESCO och EU.

– De övriga koncepten är Design för kreativt deltagande som handlar om att visa förtroende för, och bjuda in deltagarna att medverka till ett gemensamt skapande av konst och kunskap. Design för kreativa möten som handlar om att erbjuda miljöer som ger deltagarna mod att skapa och som är befriade från värderande omdömen. I den konstnärliga ateljén får man hela tiden ta del av vad andra jobbar med. Jag hävdar att det blir ett sätt att kontinuerligt kunna jämföra sitt eget problem med hur andra har löst problemet på olika sätt, i stället för att få kritik. Jag har möjliggjort den här typen av visualisering så att man kan återspegla sig och lära sig av andra med hjälp av en internetbaserad plattform som fungerar ungefär som Facebook. Jag kallar det för en digital ateljé där tanken är just att visualisera lärandeprocessen. Det fjärde designkonceptet är Design för kreativt nätverkande som handlar om att underlätta för deltagare att interagera, dela och bidra till varandras processer av konst- och meningsskapande.

Vad överraskade dig?

– Jag har tittat på hur jag själv har instruerat studenterna och det överraskade mig att de hade tagit till sig så mycket av det som jag har sagt. Jag har byggt min pedagogik på hur min egen utbildning på förberedande konstskolor och konsthögskolan har sett ut. Det är en annorlunda pedagogik där man väldigt sällan ger värderande omdömen. Man diskuterar snarare lösningar på tekniska problem eller materialproblem och som student lär man sig att be om råd när man behöver det. Formativ bedömning pågår konstant på en konstskola. Jag hävdar att det är bättre att lära sig att be om kritik när man behöver den, när man har kört fast. Att få kritik när man själv håller på att jobba med ett problem kan sabotera den egna lärandeprocessen.

– Kreativa lärmiljöer borde ha något att berätta om kreativitet och hur man lär sig att bli kreativ. Men det har inte gjorts så mycket forskning om det. När man ska studera just kreativitet har man inte brytt sig om att undersöka exempelvis konstskolor men det borde vara naturligt att börja där.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare men även lärarstudenter. Det är praktiknära forskning så det finns en tydlig användarnytta. Mitt ämnesområde är ju det konstnärliga och estetiska lärprocesser men jag tänker att de konstnärliga ämnena och de kreativa lärmiljöerna har något att ge till ett större fält. Avhandlingen handlar hur konstnärliga processer kan bidra till att utveckla en kompetens och förståelse för hur vi kan lösa komplexa problem tillsammans, och hur kan man lära barn och unga att jobba med komplex problemlösning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-06-17 14:55 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i religionsvetenskap, 2 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag med fokus på att undervisa i religionskunskap i gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat interkulturell religionsdidaktik – kan mångfald i klassrummet förstärka undervisningen och forskning om hur barn och ungdomar upplever att växa upp inom en sluten och stigmatiserad religiös grupp. Passa på att under en heldag träffa religionslärarkollegor från hela landet!

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser