Kreativitet i fysikämnet med egna analogier

En kombination av kreativitet och tydligt fokus på ämnet blev resultatet när elever och studenter fick skapa egna analogier i fysiken. &#8221;</em><em>Det var ett imponerande resultat&#8221;, säger Jesper Haglund om sin forskning.

Jesper Haglund
Jesper Haglund

Född 1973
i Köping

Disputerade 2012-11-23
vid Linköpings universitet

 


AVHANDLING
Analogical reasoning in science education: Connections to semantics and scientific modelling in thermodynamics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av termodynamik och värmelära innan jag började doktorera, när jag jobbade som matte- och fysiklärare. Jag såg att det fanns fina möjligheter för ämnesövergripande samarbete mellan fysik- och kemiämnena genom termodynamiken. Jag var också intresserad av hur man kan använda analogier i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Analogier och analogiskt tänkande är vanligt i vardagslivet. Det är också använt mer genomtänkt i skolan som sätt att införa nya termer och begrepp genom att koppla till det som elever och studenter redan vet. Det finns dock ett problem i detta, lärare och elever har inte alltid samma förförståelse. Ansatsen i avhandlingen är självgenererade analogier, vilket innebär att man ber elever och studenter att skapa sina egna analogier, snarare än att läraren ska introducera dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi bad elever i årskurs ett och fysiklärarstudenter på högskolan att komma på sina egna analogier i grupp eller i klassrumssituationen. Vi fann att de var väldigt kreativa och kom på många analogier. Lärarstudenterna fick tillfälle att ”tala fysik”. Det blev ett tydligt fokus på ämnet och de gavs tillfälle att tala om abstrakta saker mer konkret och kopplat till egna erfarenheter. Det är ovanligt att låta elever själva vrida på begreppen på det sättet i undervisningen. Jag skulle vilja se mer av det goda samtalet.

– Hos de yngre barnen kunde vi inte förvänta oss att de skulle vara drivna i grupparbete. Vi fick introducera fenomenen och de fick laborera med värme och få egna erfarenheter. De representerade dessa med hjälp av teckningar, till exempel värmen från en kokplatta. Barnen lyckades skapa många analogier, i termer av ”saker som fungerar på samma sätt”.

Vad överraskade dig?

– Att både studenter, och framför allt de yngre barnen, var så kreativa i sin förmåga att skapa analogierna. Det var ett imponerande resultat, att studenterna talade fysik och inte flamsade. Det blev fokus på ämnet. Relevansen kom med kreativiteten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Huvudsakligen vänder sig avhandlingen mot forskarsamfundet, och då naturvetenskapsdidaktiker, men också mot mer grundläggande kognitiv psykologi. Det finns också lärdomar för lärare med inriktning mot alla åldrar eftersom vi har provat upplägget både mot årskurs ett och högskolestudenter. Det smakfulla med självgenererande analogier är att det är en genuint konstruktivistisk ansats. Vi utgår från det den lärande redan vet, där de faktiskt står i dag, utan att behöva göra några antaganden om var de står.

Sidan publicerades 2012-12-04 14:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Begrepp i NO får olika betydelse i skolan och i forskningen

– Jag fokuserar på hur vissa nyckelbegrepp har kommit att få olika betydelser i skolan respektive i forskarsamhället, säger Jakob Gyllenpalm som skrivit avhandlingen "Teachers' Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry inScience Education".

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer