Kritisk granskning av kritisk läsning

Anita Norlund

Född 1960
i Ulricehamn

Disputerade
2009-02-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan

Hur blev du intresserad av ämnet?

I min lärarvardag där jag upptäckte att eleverna hade ett motstånd till att läsa faktatexter. Jag förstod inte varför, för det hade inte bara med mina egna metoder att göra utan det handlade också om något annat.

Vad handlar avhandlingen om?

Om kritisk läsning av sakprosa, alltså faktatexter i gymnasiet och hur det tar sig i uttryck på olika sätt. Jag har tittat på flera olika saker. Dels på hur läroböcker, lärare och nationella prov tolkar uppdraget att göra eleverna till kritiska läsare, dels vilket upplägg, tilltal och vilken svårighetsgrad som läroböcker, lärare och nationella prov har när det gäller elever i yrkesförberedande respektive studieförberedande program på gymnasiet. Jag tar även upp konkreta exempel från böcker och prov samt lärarnas egna beskrivningar på hur uppgifter och undervisning kan se ut.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Att det råder väldigt stora skillnader mellan gymnasieprogrammen. I både läroböcker och nationella prov får elever på yrkesförberedande kurser oftare uppgifter som ligger nära dem själva. Det kan vara att granska en text som handlar om en idol eller skriva en text om mitt smultronställe . Motsvarande uppgifter för studieförberedande elever är av mer allmän/politisk karaktär, här kan det handla om att granska ett partipolitiskt program eller att skriva en debattartikel om regnskogen. De nationella proven är ju likadana för alla elever men när eleverna själva kan välja uppgifter så tenderar de yrkesförberedande att välja ämnen som är mer privata och nära dem själva. Elever vid studieförberedande program väljer tvärtom mer allmänna ämnen. De här skillnaderna finner man däremot inte hos lärarna. Enligt dem själva så förändrar de inte sin undervisning efter gymnasieprogrammen, utan deras fokus låg mer på att forma eleverna till demokratiska medborgare.

Ett annat resultat är vilka aspekter som framhålls när elever ska lära sig att läsa kritiskt. Här fann jag att det undersökande arbetssättet där värderandet av textens sanningshalt, favoriserades av olika aktörer, inte minst i styrdokumenten. Mindre fokus läggs på att lära eleverna att dra paralleller, jämföra texter, ställa texter mot sina egna värderingar eller granska dem ur ett ideologiskt perspektiv.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att det var så stor spännvidd i läroböckerna och i de nationella proven beroende på vilka elever de riktade sig till även om de går samma kurs. Det är långt mellan smultronstället och debattartikeln, vilket säger en hel del om vilka förväntningar som läroboksförfattare och konstruktörer av nationella prov har.

Vem har nytta av dina resultat?

Så småningom hoppas jag att eleverna får glädje av dem genom att de här skillnaderna försvinner. Men framför allt hoppas jag att konstruktörer av nationella prov och författare av läroböcker och styrdokument tar del av dem. Jag har gjort några tabeller som nog kan komma till nytta för andra forskare. Dessutom har jag försökt att göra teoretikern Bernstein lite begripligare.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Det är så lätt att säga att vi ska lära eleverna att läsa kritiskt men frågan är, vad menar vi egentligen med det? Min studie är väldigt konkret och jag visar på flera exempel på vad kritisk läsning kan vara. På så vis kan den kanske ge en didaktisk skjuts i ämnet.

Sidan publicerades 2009-02-18 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 16:22 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Tips for classroom audio support

A school district in California is using technology solutions to help students hear in school, according to Michelle Zavaleta, coordinator of psychological services in special education for the Tulare City School District. In this blog post, she shares several tips to help adopt such solutions, including finding a tool that works for all students — not only those with hearing difficulties.

Bill Gates says the textbook is dying. Is he right?

The textbook is becoming obsolete, Bill Gates wrote in his annual letter from his foundation. Peter Greene, a high-school English teacher, counters Gates’ argument with five reasons why he says textbooks will continue to be a classroom staple — at least in the near term — including a preference, even among digital natives, for printed material.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.