Kritiskt tänkande kräver förståelse

Elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den. Det visar Kristoffer Larssons avhandling där han har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9.

Kristoffer Larsson
Kristoffer Larsson

Född 1974
i Tvååker

Disputerade 2013-12-12
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap. En fenomenografisk studie om manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap hos elever i årskurs 9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kritiskt tänkande är ett paraplybegrepp för en rad förmågor som på olika sätt återfinns i kursplanen för samhällskunskap, som att jämföra, reflektera, resonera och analysera. Jag har själv arbetat som lärare i samhällskunskap på högstadiet och jag och mina kollegor upplevde då att det var svårt att precisera vad kritiskt tänkande handlar om och vad det är man är duktig på när man till exempel kan analysera. Vi upplevde också att det var svårt att finna konstruktiva sätt för att träna eleverna i dessa förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Jag har studerat hur eleverna tänker kritiskt kring vissa uppgifter och problem som jag designade i avsikt att locka fram deras kritiska tänkande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en kartläggning av hur elever uppfattar problemen och vilket kritiskt tänkande det resulterar i. En mer utvecklad förståelse för ett problem gjorde att eleverna presterade ett mer kvalitativt kritiskt tänkande än de som hade en mindre utvecklad förståelse av problemet – det är huvudresultatet. Jag försöker också didaktisera resultaten och visa hur lärare kan använda sig av dem i undervisningen för att träna elevernas kritiska tänkande.

Vad överraskade dig?

– Det som kanske förvånande mig mest var att varje problem eller varje innehåll i viss mån kräver sin specifika form av kritiskt tänkande. Det kan exempelvis ställa till problem när det gäller att generalisera och träna en allmän förmåga av kritiskt tänkande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärarutbildningen för lärare i samhällskunskap och lärare i praktiken kan använda resultaten. De kan designa undervisningen utifrån resultaten och det finns också en möjlighet att diskutera bedömning och betyg utifrån dem. Även forskarvärlden kan dra nytta av resultaten, bland annat då jag för in ett nytt perspektiv för forskning kring kritiskt tänkande – det fenomenografiska.

Sidan publicerades 2014-03-12 13:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-05-02 15:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

För lite träning i kritiskt tänkande

Relationen mellan värdeöverföringen och elevens träning i kritiskt tänkande kan orsaka spänningar i skolan. Det konstaterar forskaren Anna-Karin Wyndhamn i sin avhandling. "Arbetet med värdegrunden utgör sällan en diskussion om värdefrågor, oftast ligger fokus på elevernas uppförande", säger hon.

Kritisk granskning av kritisk läsning

Den egna idolen eller ett partiprogram. Skillnaderna mellan uppgifterna i kritisk läsning är stora beroende på om de riktar sig till yrkesförberedande respektive studieförberedande elever. Det framgår av Anita Norlunds avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer