Dela:

Kroppsbaserad kurs hjälpte stressade unga kvinnor

Stressade unga kvinnor som söker hjälp hos ungdomshälsan kan få hjälp av att delta i en kurs där de möter andra jämnåriga i samma situation och samtidigt får arbeta med olika typer av kroppsliga övningar. Det visar Maria Strömbäck i sin avhandling.

Maria Strömbäck
Maria Strömbäck

Född 1965
i Umeå

Disputerade 2014-06-13
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fysioterapeut, alltså det som tidigare hette sjukgymnast, och har arbetat länge inom vuxenpsykiatrin. När det startades en ungdomshälsa i Umeå fick jag möjlighet att börja arbeta där. En kollega till mig var doktorand och jag började jobba i hennes forskningsprojekt. Till slut hade vi så mycket data att vi sökte pengar så att även jag skulle kunna fortsätta med en forskarutbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Unga kvinnor som söker till en ungdomshälsa för stressrelaterade problem. Jag har försökt få en fördjupad kunskap om vad stress och psykisk ohälsa är, hur det tar sig uttryck och hur man kan förstå psykisk ohälsa utifrån ett genusperspektiv och ett psykosomatiskt perspektiv. Vi har också utvecklat en interventionsmodell i form av en stresshanteringskurs som var både genusmedveten och kroppsbaserad. Vi har gjort fyra delstudier där 65 kvinnor mellan 16 och 25 år ingick. Studierna består dels av intervjuer gjorda före och efter kursen, dels kvantitativa data där kvinnorna har skattat symptom, självbild och kroppsupplevelser före och efter kursen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kvinnorna har väldigt komplexa symptom, även om de söker för stress. Problematiken innefattar en hel del psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär, till exempel diffus värk, sömnproblem, ont i magen, oro och ångest. Tjejerna kämpade med att försöka leva upp till ideal som man kan koppla till ung femininitet och samtida normer och ideal som att prestera, utbilda sig, få höga betyg, se bra ut och tjäna pengar. Samtidigt berättade de om mer traditionella femininitetsideal som att ta ansvar för människor omkring sig. De ska hantera många olika krav och förväntningar vilket skapar stress. De kände att de inte dög i det sociala samspelet och var inte nöjda med sig själva, vilket också gjorde att de inte mådde bra och var väldigt självkritiska. Det i sin tur ledde till att de kunde uppleva känslor av maktlöshet och meningslöshet.

– Efter kursen mådde de bättre. Kursen var åtta tillfällen och bestod av tre delar: dels möjligheten att prata med andra om stress och hur det är att vara ung tjej, dels kroppsbaserade övningar, avspänningsmetoder och medveten närvaro och dels en möjlighet att reflektera över sig själv i loggböcker och i tystnad under de kroppsbaserade övningarna. Efter kursen hade de signifikant mindre symptom och de var väldigt positiva till att få träffa jämnåriga tjejer i samma situation. De upplevde kursen som en social oas, där de kunde lyssna till andras berättelser men också dela med sig av egna erfarenheter. Det minskade skulden och känslan att det var deras eget fel.

– Kursen gav dem också en möjlighet att närma sig sin kropp, i och med att vi jobbade med fysioterapeutiska metoder. De fick tillgång till sina kroppsliga resurser på ett nytt sätt – de kunde slappna av och må gott i kroppen. De kände också att de hade hittat strategier och kraft att göra vissa förändringar i sina liv, till exempel att säga nej, att prioritera vila och återhämtning eller att välja ensamhet.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt överraskad av hur dåligt de mådde, att de hade erfarenhet av våld i nära relationer och mobbning, en del var sjukskrivna eller i en depression. Sedan blev jag överraskad av att en så pass liten insats som interventionen var kunde ge en så stor förändring. När man möter unga i ett tidigt skede finns stora förutsättningar att kunna hjälpa med små medel.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att modellen ska kunna inspirera eller användas av andra som jobbar med unga i skolan, kommuner eller hälso- och sjukvård. Det genusmedvetna förhållningssättet är en viktig pusselbit och jag hoppas att det ska bidra till att man tänker mer genusmedvetet när man utformar modeller och bemöter unga. Jag tror också det är viktigt att bredda kompetensen bland dem som möter unga. De har ofta problem som utgår från kroppen och då kan fysioterapeuter och dietister bidra utifrån sina professioner.

Sidan publicerades 2014-11-12 14:57 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-11-13 13:39 av John Miller


Relaterat

Gemenskap och rutiner får unga flickor att må bra

Meningsfullhet och gemenskap stärker tonårsflickors hälsa, visar Margaretha Larsson i sin avhandling. Studien är baserad på intervjuer med tonårsflickor och fokuserar på hur levnadsförhållanden påverkar deras hälsa.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.