Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Mycket av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder kroppen hela tiden, inte minst för att skapa en god relation till barnen, konstaterar Maria Pröckl i sin forskning.

Maria Pröckl
Maria Pröckl

Född 1964
Bor i Hägersten

Disputerade 2020-05-08
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dansare i grunden och började läsa praktisk kunskap på magisternivå för att jag behövde reflektera över min egen praktik. Jag var på väg att avsluta mitt dansande liv och fortsatte att läsa på masternivå i Bodö i Nordnorge. Under samma period fick jag frågan om jag ville börja undervisa i kurser i praktisk kunskap på den erfarenhetsbaserade förskollärarutbildningen på Södertörns högskola. Samtidigt som jag kände att den praktiska kunskapen i sig intresserade mig, mötte jag blivande förskollärare, erfarna barnskötare som har jobbat på förskola i många år, som hade med sig många frågor om omsorg och lärande som knyter an till de stora frågorna i livet. Kroppsliga teman finns i forskning som knyter an till förskola, men kroppslig kunskap har inte blivit beforskat i sig. Jag tyckte att det kändes som en outforskad del så när jag var färdig med min master och den här doktorandtjänsten dök upp kände jag att det här är något för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förskollärares kroppslighet som kunskap – vad i förskollärarnas vardagspraktik som går att förstå i termer av kroppslighet. Jag har gjort deltagande observationer och filmat. Sedan har jag tillsammans med de som deltar i filmerna samtalat om filmerna. Det är den första delen av min studie. Efter det hade jag under ett år regelbundna individuella samtal med sju förskollärare. Samtalen utgick från observationerna, men också från mina erfarenheter från seminarierna med de blivande förskollärarna, deras texter och de samtal vi hade om praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare har en stor kunnighet i sina kroppar. De använder sina kroppar hela tiden, de är närvarande i rummet, de är närvarande i relationen, som de själva säger är det absolut mest betydelsefulla – att ha en god relation till varje barn. Denna relation inleds fysisk, kroppsligt, framförallt med små barn som kommer till förskolan och inte har ett verbalt språk.

– Jag har också kunnat se att det kroppsliga inte riktigt är föremål för samtal och reflektion. Alla ämnen inom de humanistiska disciplinerna som finns inom mitt forskningsområde har forskat på kroppslighet teoretiskt i kanske tio till femton år. Men att bli konkret och gå nära kroppen och prata utifrån erfarenheter också, det är inte så gammalt. Nu är det dags att gå riktigt nära de kroppsliga erfarenheterna och försöka språkliggöra vad det handlar om. Jag hoppas att det ska bli ett forskningsfält och att fler forskare, inte bara från praktisk kunskap utan även från andra områden, ska intressera sig för det konkret kroppsliga som ett uttryck för kunskap.

Vad överraskade dig?

– En sak som förvånade mig var att så många tyckte att det var ett spännande område. Eftersom jag kommer från dansens håll är ju kroppen ständigt närvarande och det är något som man pratar om, men kanske på ett lite annorlunda sätt. När jag började försöka skriva fram det här var det väldigt många som tyckte att det kändes nytt. Som praktiker kan man lätt tro att ”det här har väl alla redan tänkt på”, men inte riktigt gått så nära som jag försöker göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att studien och boken ska kunna användas av förskollärare för professionsutveckling och som diskussionsunderlag. Att den kommer att användas i undervisningen vet jag redan eftersom flera har berättat att de har lagt till min avhandling på kurslitteraturlistor. Det känns oerhört roligt att den blir användbar på det sättet. Jag hoppas också att avhandlingen är början på något som man kan bygga vidare på och att det blir en fortsättning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-04 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-19 14:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.