Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Mycket av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder kroppen hela tiden, inte minst för att skapa en god relation till barnen, konstaterar Maria Pröckl i sin forskning.

Maria Pröckl
Maria Pröckl

Född 1964
Bor i Hägersten

Disputerade 2020-05-08
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dansare i grunden och började läsa praktisk kunskap på magisternivå för att jag behövde reflektera över min egen praktik. Jag var på väg att avsluta mitt dansande liv och fortsatte att läsa på masternivå i Bodö i Nordnorge. Under samma period fick jag frågan om jag ville börja undervisa i kurser i praktisk kunskap på den erfarenhetsbaserade förskollärarutbildningen på Södertörns högskola. Samtidigt som jag kände att den praktiska kunskapen i sig intresserade mig, mötte jag blivande förskollärare, erfarna barnskötare som har jobbat på förskola i många år, som hade med sig många frågor om omsorg och lärande som knyter an till de stora frågorna i livet. Kroppsliga teman finns i forskning som knyter an till förskola, men kroppslig kunskap har inte blivit beforskat i sig. Jag tyckte att det kändes som en outforskad del så när jag var färdig med min master och den här doktorandtjänsten dök upp kände jag att det här är något för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förskollärares kroppslighet som kunskap – vad i förskollärarnas vardagspraktik som går att förstå i termer av kroppslighet. Jag har gjort deltagande observationer och filmat. Sedan har jag tillsammans med de som deltar i filmerna samtalat om filmerna. Det är den första delen av min studie. Efter det hade jag under ett år regelbundna individuella samtal med sju förskollärare. Samtalen utgick från observationerna, men också från mina erfarenheter från seminarierna med de blivande förskollärarna, deras texter och de samtal vi hade om praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare har en stor kunnighet i sina kroppar. De använder sina kroppar hela tiden, de är närvarande i rummet, de är närvarande i relationen, som de själva säger är det absolut mest betydelsefulla – att ha en god relation till varje barn. Denna relation inleds fysisk, kroppsligt, framförallt med små barn som kommer till förskolan och inte har ett verbalt språk.

– Jag har också kunnat se att det kroppsliga inte riktigt är föremål för samtal och reflektion. Alla ämnen inom de humanistiska disciplinerna som finns inom mitt forskningsområde har forskat på kroppslighet teoretiskt i kanske tio till femton år. Men att bli konkret och gå nära kroppen och prata utifrån erfarenheter också, det är inte så gammalt. Nu är det dags att gå riktigt nära de kroppsliga erfarenheterna och försöka språkliggöra vad det handlar om. Jag hoppas att det ska bli ett forskningsfält och att fler forskare, inte bara från praktisk kunskap utan även från andra områden, ska intressera sig för det konkret kroppsliga som ett uttryck för kunskap.

Vad överraskade dig?

– En sak som förvånade mig var att så många tyckte att det var ett spännande område. Eftersom jag kommer från dansens håll är ju kroppen ständigt närvarande och det är något som man pratar om, men kanske på ett lite annorlunda sätt. När jag började försöka skriva fram det här var det väldigt många som tyckte att det kändes nytt. Som praktiker kan man lätt tro att ”det här har väl alla redan tänkt på”, men inte riktigt gått så nära som jag försöker göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att studien och boken ska kunna användas av förskollärare för professionsutveckling och som diskussionsunderlag. Att den kommer att användas i undervisningen vet jag redan eftersom flera har berättat att de har lagt till min avhandling på kurslitteraturlistor. Det känns oerhört roligt att den blir användbar på det sättet. Jag hoppas också att avhandlingen är början på något som man kan bygga vidare på och att det blir en fortsättning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-04 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-19 14:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser