Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Mycket av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder kroppen hela tiden, inte minst för att skapa en god relation till barnen, konstaterar Maria Pröckl i sin forskning.

Maria Pröckl
Maria Pröckl

Född 1964
Bor i Hägersten

Disputerade 2020-05-08
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dansare i grunden och började läsa praktisk kunskap på magisternivå för att jag behövde reflektera över min egen praktik. Jag var på väg att avsluta mitt dansande liv och fortsatte att läsa på masternivå i Bodö i Nordnorge. Under samma period fick jag frågan om jag ville börja undervisa i kurser i praktisk kunskap på den erfarenhetsbaserade förskollärarutbildningen på Södertörns högskola. Samtidigt som jag kände att den praktiska kunskapen i sig intresserade mig, mötte jag blivande förskollärare, erfarna barnskötare som har jobbat på förskola i många år, som hade med sig många frågor om omsorg och lärande som knyter an till de stora frågorna i livet. Kroppsliga teman finns i forskning som knyter an till förskola, men kroppslig kunskap har inte blivit beforskat i sig. Jag tyckte att det kändes som en outforskad del så när jag var färdig med min master och den här doktorandtjänsten dök upp kände jag att det här är något för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förskollärares kroppslighet som kunskap – vad i förskollärarnas vardagspraktik som går att förstå i termer av kroppslighet. Jag har gjort deltagande observationer och filmat. Sedan har jag tillsammans med de som deltar i filmerna samtalat om filmerna. Det är den första delen av min studie. Efter det hade jag under ett år regelbundna individuella samtal med sju förskollärare. Samtalen utgick från observationerna, men också från mina erfarenheter från seminarierna med de blivande förskollärarna, deras texter och de samtal vi hade om praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare har en stor kunnighet i sina kroppar. De använder sina kroppar hela tiden, de är närvarande i rummet, de är närvarande i relationen, som de själva säger är det absolut mest betydelsefulla – att ha en god relation till varje barn. Denna relation inleds fysisk, kroppsligt, framförallt med små barn som kommer till förskolan och inte har ett verbalt språk.

– Jag har också kunnat se att det kroppsliga inte riktigt är föremål för samtal och reflektion. Alla ämnen inom de humanistiska disciplinerna som finns inom mitt forskningsområde har forskat på kroppslighet teoretiskt i kanske tio till femton år. Men att bli konkret och gå nära kroppen och prata utifrån erfarenheter också, det är inte så gammalt. Nu är det dags att gå riktigt nära de kroppsliga erfarenheterna och försöka språkliggöra vad det handlar om. Jag hoppas att det ska bli ett forskningsfält och att fler forskare, inte bara från praktisk kunskap utan även från andra områden, ska intressera sig för det konkret kroppsliga som ett uttryck för kunskap.

Vad överraskade dig?

– En sak som förvånade mig var att så många tyckte att det var ett spännande område. Eftersom jag kommer från dansens håll är ju kroppen ständigt närvarande och det är något som man pratar om, men kanske på ett lite annorlunda sätt. När jag började försöka skriva fram det här var det väldigt många som tyckte att det kändes nytt. Som praktiker kan man lätt tro att ”det här har väl alla redan tänkt på”, men inte riktigt gått så nära som jag försöker göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att studien och boken ska kunna användas av förskollärare för professionsutveckling och som diskussionsunderlag. Att den kommer att användas i undervisningen vet jag redan eftersom flera har berättat att de har lagt till min avhandling på kurslitteraturlistor. Det känns oerhört roligt att den blir användbar på det sättet. Jag hoppas också att avhandlingen är början på något som man kan bygga vidare på och att det blir en fortsättning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-04 09:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-19 14:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till ett nytt förhållningssätt, syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.