Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Mycket av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder kroppen hela tiden, inte minst för att skapa en god relation till barnen, konstaterar Maria Pröckl i sin forskning.

Maria Pröckl
Maria Pröckl

Född 1964
Bor i Hägersten

Disputerade 2020-05-08
vid Södertörns högskola


AVHANDLING
Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dansare i grunden och började läsa praktisk kunskap på magisternivå för att jag behövde reflektera över min egen praktik. Jag var på väg att avsluta mitt dansande liv och fortsatte att läsa på masternivå i Bodö i Nordnorge. Under samma period fick jag frågan om jag ville börja undervisa i kurser i praktisk kunskap på den erfarenhetsbaserade förskollärarutbildningen på Södertörns högskola. Samtidigt som jag kände att den praktiska kunskapen i sig intresserade mig, mötte jag blivande förskollärare, erfarna barnskötare som har jobbat på förskola i många år, som hade med sig många frågor om omsorg och lärande som knyter an till de stora frågorna i livet. Kroppsliga teman finns i forskning som knyter an till förskola, men kroppslig kunskap har inte har blivit beforskat i sig. Jag tyckte att det kändes som en outforskad del så när jag var färdig med min master och den här doktorandtjänsten dök upp kände jag att det här är något för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förskollärares kroppslighet som kunskap – vad i förskollärarnas vardagspraktik som går att förstå i termer av kroppslighet. Jag har gjort deltagande observationer och filmat. Sedan har jag tillsammans med de som deltar i filmerna samtalat om filmerna. Det är den första delen av min studie. Efter det hade jag under ett år regelbundna individuella samtal med sju förskollärare. Samtalen utgick från observationerna, men också från mina erfarenheter från seminarierna med de blivande förskollärarna, deras texter och de samtal vi hade om praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förskollärare har en stor kunnighet i sina kroppar. De använder sina kroppar hela tiden, de är närvarande i rummet, de är närvarande i relationen, som de själva säger är det absolut mest betydelsefulla – att ha en god relation till varje barn. Denna relation inleds fysisk, kroppsligt, framförallt med små barn som kommer till förskolan och inte har ett verbalt språk.

– Jag har också kunnat se att det kroppsliga inte riktigt är föremål för samtal och reflektion. Alla ämnen inom de humanistiska disciplinerna som finns inom mitt forskningsområde har forskat på kroppslighet teoretiskt i kanske tio till femton år. Men att bli konkret och gå nära kroppen och prata utifrån erfarenheter också, det är inte så gammalt. Nu är det dags att gå riktigt nära de kroppsliga erfarenheterna och försöka språkliggöra vad det handlar om. Jag hoppas att det ska bli ett forskningsfält och att fler forskare, inte bara från praktisk kunskap utan även från andra områden, ska intressera sig för det konkret kroppsliga som ett uttryck för kunskap.

Vad överraskade dig?

– En sak som förvånade mig var att så många tyckte det var ett spännande område. Eftersom jag kommer från dansarhåll är ju kroppen ständigt närvarande och det är något som man pratar om, men kanske på ett lite annorlunda sätt. När jag började försöka skriva fram det här var det väldigt många som tyckte att det kändes nytt. Som praktiker kan man lätt tro att, det här har väl alla redan tänkt på, men inte riktigt gått så nära som jag försöker göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att boken ska kunna användas av förskollärare för professionsutveckling och som diskussionsunderlag. Att den kommer att användas i undervisningen vet jag redan eftersom flera har berättat att de har lagt till min avhandling på kurslitteraturlistor. Det känns oerhört roligt att den blir användbar på det sättet. Jag hoppas också att avhandlingen är början på något som man kan bygga vidare på och att det blir en fortsättning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-04 09:46 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-06-11 08:18 av Susanne Sawander


Relaterat

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.