Kroppsligt lärande ger även abstrakta kunskaper

Genom det praktiska och kroppsliga lärandet tillägnar man sig också kunskaper av mer abstrakt art. Det visar Joacim Andersson som studerat ungdomar som seglar optimistjolle.

Joacim Andersson
Joacim Andersson

Född 1978
i Växjö

Disputerade 2014-03-20
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Kroppsliggörande, erfarenhet och pedagogiska processer: en undersökning av lärande av kroppstekniker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Efter mina universitetsstudier gick jag en träbåtsbyggarutbildning. Det väckte tankar kring vad praktiskt lärande har betydelse för hur man tillägnar sig annan kunskap. Jag har alltid varit intresserad av pedagogiska frågor, ungdomsarbete och idrott så ämnet är en mix av mina intressen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer. Jag har följt en grupp ungdomar som seglar optimistjolle. Jag har studerat hur de lär sig olika kroppstekniker för att manövrera båten och vilka ytterligare kunskaper som tillägnas genom detta kroppsliga lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i den praktiska lärprocessen också följer mer abstrakt kunskap och svåra koncept. Vi tillägnar oss helt enkelt ytterligare kunskap genom kroppslig övning. Att lära en viss styrteknik av en jolle kan i en teoretisk undervisningssituation verka simpelt.

– Men att styra på rätt sätt kräver mer än teoretisk kunskap, man måste ha ”känsla för spelet”, det vill säga ha kunskap om exempelvis väder- och vindförhållanden. Den här kunskapen byggs upp samtidigt som man övar på själva tekniken. Det finns en kontinuitet mellan ”veta att” och ”kunna hur”.

Vad överraskade dig?

– Jag måste ge en eloge till ungdomarna. Det pratas mycket om att unga i dag har svårt att koncentrera sig. Men att se en 11-åring sitta blick stilla i sin båt i över en halvtimme för att inte tappa fart, kräver minst sagt koncentration. Det här var också en tydlig situation på kopplingen mellan praktiskt och abstrakt kunskap. 11-åringen kunde konkret erfara hur den egna rörelsen påverkade båtens fart.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både forskare och praktiker kan ha nytta av dem. I skolan är det viktigt att veta att övning av praktiska och kroppsliga tekniker också leder till kunskap som man först kanske inte tänker på.

Sidan publicerades 2014-09-04 10:50 av John Miller


Relaterat

Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Att skriva två tillsammans fördjupar kunskap

Vad finns det för fördelar med att skriva tillsammans? Gerrit Berends har tittat på hur kollaborativt skrivande kan fördjupa studenters kunskap. Resultatet visar att den mest gynnsamma formen av skrivsamarbete är två och två framför gemensam skärm, det ger stort utrymme för fördjupande diskussioner.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer