Kroppsspråkets betydelse i klassrummet

Marie Gelang

Född 1957
i Visby

Disputerade
2008-12-12
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Actiokapitalet - retorikens ickeverbala resurser

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom teatern och har jobbat som teaterlärare, skådespelare och regissör på gymnasiet och folkhögskola. Jag har alltid varit intresserad av kommunikation och både inom teatern och som lärare handlar det ju mycket om att kommunicera ickeverbalt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ickeverbal kommunikation i ett retoriskt perspektiv, hur ickeverbala uttryck påverkar mellanmänsklig kommunikation. Min avhandling har två delar där den första är en teoretisk utveckling av begrepp och analyser av ickeverbal kommunikation. Den andra delen behandlar ämnet ur ett empiriskt perspektiv där jag har följt fyra universitetslärare och spelat in deras föreläsningar. Till hjälp har jag haft en grupp studenter som gått på föreläsningarna och därefter diskuterat om hur de uppfattade och fann betydelsefullt i föreläsarens kroppsspråk. För att få en egen bild har jag även själv transkriberat och tolkat föreläsarnas kroppsspråk och jämfört det med vad studenterna kom fram till samt vad tidigare forskning visar. Den teoretiska delen av avhandlingen vänder sig mer till andra forskare och här ger jag förslag på teoretiska begrepp som man kan använda sig av för att analysera ett material.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att det finns två aspekter av kroppsspråk. Det ena har en social förankring i samhällets normer och traditioner, alltså vad som är accepterat och hur vi förväntas bete oss. Men kroppsspråket har också ett personligt perspektiv, alla har ju sitt eget sätt att förhålla sig till omgivningen och formar därmed sitt eget kroppsspråk inom vissa givna sociala ramar. Ett annat resultat av min forskning framkom tydligast genom studenternas samtal. De pratade inte särskilt mycket om vad föreläsaren gjorde utan mer om hur de agerade. Att ha timing, uppfatta signaler, variera sig vid rätt tidpunkt, ha ett flöde och energi i sin föreläsning var det mest utmärkande hos en bra föreläsare, enligt studenterna. Jag har också utvecklat teoretiska och analytiska begrepp samt en modell som kan användas i analys för att ge en fördjupad förståelse för kroppsspråket. I min avhandling ingår även en historisk genomgång kring kroppsspråk som begrepp.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, att min studie visar att det är viktigare hur man använder sitt kroppsspråk än vad man gör. I början läste jag en massa ledarskapsböcker och de innehöll ofta konkreta regler om exakt hur man bör agera som föreläsare och talare. Samtidigt studerade jag olika kända talare och såg att alla faktiskt hade sitt eget personliga sätt att röra sig och använda kroppsspråket, det fanns egentligen inga likheter. Man kan därför undra varför alla råd går ut på att likrikta kroppsspråket och just där startade alltså min forskning. Det var därför också mycket upplyftande att höra att studenterna inte fokuserade på vad föreläsarna gjorde utan mer på hur.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studenter, lärare och forskare i retorik. Men jag tror att mina resultat kan intressera alla slags lärare, på alla nivåer. Avhandlingen handlar mycket om lärarens förmåga att förmedla sig och anpassa sig till den situation man befinner sig i för tillfället och därför borde resultaten också kunna vara av intresse för talare, rent generellt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Genom att synliggöra och medvetandegöra vikten av kroppsspråk, att det inte bara är vad jag säger utan det jag gör som har effekt på kommunikationen i klassrummet.

Sidan publicerades 2008-12-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 11:18 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer