2010-10-12 00:00  2893 Dela:

Kulturskillnader kräver flexibla lärare

Jan Horck

Född 1945i Karlsborgs fästning

Disputerade 2010-09-24

vid Malmö högskola med avhandlingen:


AVHANDLING
Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritime University

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag har själv ofta befunnit mig i situationer där den kulturella bakgrunden har stor betydelse, närjag seglat i handelsflottan, stått i klassrummet och så vidare. Jag har sett att det kan bli orättvisor omman inte tar hänsyn till elevernas bakgrund. Det handlar om kultur, kön och religion, men också omifall man är sjöfarare eller akademiker.

Vad handlar avhandlingen om?

Om hur man kan få större rättvisa i betygsättningen när lärare och elever kommer från olikakulturer och om hur kulturellt medvetande i förlängningen kan bidra till färre olyckor till sjöss.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Att lärare måste anpassa undervisningen till gruppsammansättningen. Det går inte att vara enfyrkantig plugg i ett runt hål. Men många lärare beskriver att de pratar på samma sätt till elevernaoavsett, ålder, kön, religion etc. Det är inte riktigt bra; de måste vara mer flexibla och lyhörda förmänskliga olikheter. I blandade grupper är det nödvändigt att lärarna arbetar med olika sätt attbedöma kunskap och förmåga.
Kunskaper om andra kulturer kommer inte från himlen, det måste man lära sig. Danska matroserkan behöva lära sig att arbeta under filippinskt befäl till exempel, andra behöver lära sig att ta orderav kvinnor och så vidare. Jag rekommenderar kurser i kulturell medvetenhet för både lärare ochelever.
Lärarna måste också få undervisning i pedagogik. Man bör inte tro att man bara från sin egenskolgång vet hur man hanterar blandade klasser.

Vad överraskade dig?

Att många lärare är stelbenta, inte alls följsamma mot omgivningen. En annan var att miljönutanför skolan också påverkar både elevernas och lärarnas prestationer. Om de sitter på bussen ochhör kommentarer som jävla utlänningar kan det påverka studieresultaten.

Vem har nytta av dina resultat?

Alla som är engagerade i global verksamhet.

Sidan publicerades 2010-10-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:36 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.