Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad beteendevetare och har tidigare arbetat som matematiklärare på gymnasiets yrkesprogram. Så småningom blev jag forskarstuderande i ett projekt om matematik i yrkeslivet. Det var svårt att identifiera matematikinnehållande aktiviteter i yrkeslivet eftersom de är så tätt sammankopplade med just yrkeskunskapen. Detta gjorde mig ännu mer intresserad av kunskap i allmänhet och mer specifikt yrkeskunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om antagningen till yrkeslärarutbildningen i Sverige. De som söker till yrkeslärarutbildning ska förutom allmän behörighet också ha särskild behörighet, vilket innebär kvalificerad och relevant yrkeskunskap och att få den validerad. Denna yrkeskunskap är i antagningen formulerad som ämnen. Utifrån dessa ämnen skriver de sökande berättelser om sin yrkeskunskap som också ska styrkas med arbetsgivarintyg och liknande. I valideringen är både branschexperter och lärosätena involverade. Branschexperterna gör bedömning och ger utlåtande och lärosätena fattar det slutgiltiga beslutet kring antagningen. Detta förfarande involverar alltså många olika aktörer och olika förhandlingar om yrkeskunskap.

– De frågor jag utforskar i avhandlingen handlar till exempel om: Vilka idéer finns om organisering av validering? Vilken förståelse av och vilka begrepp för yrkeskunskap denna organisation bygger på och medför? Vem som får möjlighet att beskriva och besluta om yrkeskunskap i validering?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att validering håller på att institutionaliseras men ofta på helt andra grunder än intresse för kunskap. Det kan handla om att lösa sociala och ekonomiska problem, exempelvis avhjälpa bristen på yrkeslärare.

– Ett annat resultat är att förståelsen av och begreppen för yrkeskunskap skiljer sig åt mellan policydokument, lärosäten och branscher. Olika termer och begrepp används och det sker ofta en sammanblandning mellan kunskap, lärande och lärandekontext. Till exempel genom att vissa kunskapsformer associeras med arbetslivet och andra med utbildningssystemet.

– Yrkeskunskapen har i valideringsproceduren omformats till ämnen och till skriftliga berättelser vilket riskerar att premiera den skriftspråkliga förmågan framför yrkeskunskapen. Den kan vara svår att artikulera och det medför att de som faktiskt har yrkeskunskap inte i motsvarande grad får möjlighet att visa den.

Vad överraskade dig?

– Att kunskapsfrågan var så underordnad, detta samtidigt som vi ofta talar om att vi lever i ett kunskapssamhälle. Jag förvånades också över att begreppet yrke och yrkesstolthet är så frånvarande i dessa diskussioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utbildare vid yrkeslärarutbildningen, studievägledare, olika yrkesbranscher men givetvis också skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-08-16 12:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-29 17:00 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)