Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad beteendevetare och har tidigare arbetat som matematiklärare på gymnasiets yrkesprogram. Så småningom blev jag forskarstuderande i ett projekt om matematik i yrkeslivet. Det var svårt att identifiera matematikinnehållande aktiviteter i yrkeslivet eftersom de är så tätt sammankopplade med just yrkeskunskapen. Detta gjorde mig ännu mer intresserad av kunskap i allmänhet och mer specifikt yrkeskunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om antagningen till yrkeslärarutbildningen i Sverige. De som söker till yrkeslärarutbildning ska förutom allmän behörighet också ha särskild behörighet, vilket innebär kvalificerad och relevant yrkeskunskap och att få den validerad. Denna yrkeskunskap är i antagningen formulerad som ämnen. Utifrån dessa ämnen skriver de sökande berättelser om sin yrkeskunskap som också ska styrkas med arbetsgivarintyg och liknande. I valideringen är både branschexperter och lärosätena involverade. Branschexperterna gör bedömning och ger utlåtande och lärosätena fattar det slutgiltiga beslutet kring antagningen. Detta förfarande involverar alltså många olika aktörer och olika förhandlingar om yrkeskunskap.

– De frågor jag utforskar i avhandlingen handlar till exempel om: Vilka idéer finns om organisering av validering? Vilken förståelse av och vilka begrepp för yrkeskunskap denna organisation bygger på och medför? Vem som får möjlighet att beskriva och besluta om yrkeskunskap i validering?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att validering håller på att institutionaliseras men ofta på helt andra grunder än intresse för kunskap. Det kan handla om att lösa sociala och ekonomiska problem, exempelvis avhjälpa bristen på yrkeslärare.

– Ett annat resultat är att förståelsen av och begreppen för yrkeskunskap skiljer sig åt mellan policydokument, lärosäten och branscher. Olika termer och begrepp används och det sker ofta en sammanblandning mellan kunskap, lärande och lärandekontext. Till exempel genom att vissa kunskapsformer associeras med arbetslivet och andra med utbildningssystemet.

– Yrkeskunskapen har i valideringsproceduren omformats till ämnen och till skriftliga berättelser vilket riskerar att premiera den skriftspråkliga förmågan framför yrkeskunskapen. Den kan vara svår att artikulera och det medför att de som faktiskt har yrkeskunskap inte i motsvarande grad får möjlighet att visa den.

Vad överraskade dig?

– Att kunskapsfrågan var så underordnad, detta samtidigt som vi ofta talar om att vi lever i ett kunskapssamhälle. Jag förvånades också över att begreppet yrke och yrkesstolthet är så frånvarande i dessa diskussioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utbildare vid yrkeslärarutbildningen, studievägledare, olika yrkesbranscher men givetvis också skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-08-16 12:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-29 17:00 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer