”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning. Det visar Johanna Mufics avhandling. 

Johanna Mufic
Johanna Mufic

Född år 1991
Bor i Linköping

Disputerade 2022-10-14
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
“Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kom först i kontakt med kvalitetsbegreppet när jag jobbade som sfi-lärare. Jag blev intresserad av vad begreppet handlar om och hur det formas. Det verkade vara något som alla ville ha mer av, men kvalitetsbegreppet var samtidigt något ospecifikt och svårt att definiera och kritisera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur kvalitetsbegreppet konstrueras på olika arenor, alltså olika nivåer i utbildningssystemet. Dels har jag tittat på vuxenutbildningspolicyer, dels har jag tittat på en kvalitetsgranskning i komvux som gjordes av Skolinspektionen. I anslutning till det har jag också observerat en konferens, Skolinspektionens dag, som handlade om kvalitet och vuxenutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten skiljer sig åt på de olika arenor som jag har undersökt. På policynivå har jag sett att kvalitet ofta konstrueras som något som ”brister”, och något som vi behöver mer av. När något beskrivs som ett ”problem” sker det en form av maktutövning; ett fokus på kvalitet betyder att andra problem riskerar att hamna i skymundan. Ofta beskrivs fler och mer omfattande granskningsaktiviteter samt mer och större ansvarstagande från huvudmän och rektorer som lösningen på ”kvalitetsproblemet”.

– När det gäller Skolinspektionens arbete finns en spänning i hur kvalitetsbegreppet konstrueras under Skolinspektionens dag. Å ena sidan beskrivs kvalitet som något oproblematiskt som mäts kvantitativt, ett uttryck som ofta används är ”utan spaning ingen aning”. Å andra sidan konstrueras begreppet också på ett mer kvalitativt och komplext sätt, där man söker efter vad som finns bakom siffrorna och nyckeltalen. Denna typ av kvalitet är svårare att både mäta och granska och där verkar Skolinspektionen söka efter verktyg för att kunna förhålla sig till det. I granskningsmötet, när Skolinspektionen möter skolhuvudmän och rektorer, talas det ofta mer om vem som ansvarar för kvalitet än vad det skulle kunna vara. När lärarna blir intervjuade använder de sällan kvalitetsbegreppet utan pratar istället om hur de försöker få vardagen att gå ihop. De ger också exempel på tillfällen då de tvingats bryta regler för att se till att elever inte hamnar mellan stolarna när olika mekanismer i vuxenutbildningssystemet inte fungerar som de ska.

Vad överraskade dig?

– Kvalitetsbegreppet såsom det ofta förstås och används i dag har sitt ursprung i fabriker under industrialismen, där det från början handlade om att undvika och förebygga risker och problem i produktionsprocessen. Det är alltså ett begrepp som användes i relation till produkttillverkning, inte i relation till människor, pedagogik eller utbildningsverksamheter. Om kvalitet reduceras till något mätbart som en punkt som går att checka av eller en indikator i en granskning eller upphandlingsavtal finns det en risk att det inte blir mer än just så. Om vi inte kan prata om kvalitet utan att mäta, följa upp och granska den så medför det en enorm administrativ börda för människor som arbetar med och inom vuxenutbildning eftersom allting ska dokumenteras.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något ”universellt bra”. Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg för att utmana förgivettaganden. Jag tänker att det viktigt för personer som arbetar med och inom vuxenutbildning att fundera på hur det användas i verksamheten. Jag hoppas att mina resultat kan belysa vikten av att prata om kvalitet utifrån lokala förutsättningar.

Av Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-11-17 15:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om engelskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer