”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning. Det visar Johanna Mufics avhandling. 

Johanna Mufic
Johanna Mufic

Född år 1991
Bor i Linköping

Disputerade 2022-10-14
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
“Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kom först i kontakt med kvalitetsbegreppet när jag jobbade som sfi-lärare. Jag blev intresserad av vad begreppet handlar om och hur det formas. Det verkade vara något som alla ville ha mer av, men kvalitetsbegreppet var samtidigt något ospecifikt och svårt att definiera och kritisera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur kvalitetsbegreppet konstrueras på olika arenor, alltså olika nivåer i utbildningssystemet. Dels har jag tittat på vuxenutbildningspolicyer, dels har jag tittat på en kvalitetsgranskning i komvux som gjordes av Skolinspektionen. I anslutning till det har jag också observerat en konferens, Skolinspektionens dag, som handlade om kvalitet och vuxenutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten skiljer sig åt på de olika arenor som jag har undersökt. På policynivå har jag sett att kvalitet ofta konstrueras som något som ”brister”, och något som vi behöver mer av. När något beskrivs som ett ”problem” sker det en form av maktutövning; ett fokus på kvalitet betyder att andra problem riskerar att hamna i skymundan. Ofta beskrivs fler och mer omfattande granskningsaktiviteter samt mer och större ansvarstagande från huvudmän och rektorer som lösningen på ”kvalitetsproblemet”.

– När det gäller Skolinspektionens arbete finns en spänning i hur kvalitetsbegreppet konstrueras under Skolinspektionens dag. Å ena sidan beskrivs kvalitet som något oproblematiskt som mäts kvantitativt, ett uttryck som ofta används är ”utan spaning ingen aning”. Å andra sidan konstrueras begreppet också på ett mer kvalitativt och komplext sätt, där man söker efter vad som finns bakom siffrorna och nyckeltalen. Denna typ av kvalitet är svårare att både mäta och granska och där verkar Skolinspektionen söka efter verktyg för att kunna förhålla sig till det. I granskningsmötet, när Skolinspektionen möter skolhuvudmän och rektorer, talas det ofta mer om vem som ansvarar för kvalitet än vad det skulle kunna vara. När lärarna blir intervjuade använder de sällan kvalitetsbegreppet utan pratar istället om hur de försöker få vardagen att gå ihop. De ger också exempel på tillfällen då de tvingats bryta regler för att se till att elever inte hamnar mellan stolarna när olika mekanismer i vuxenutbildningssystemet inte fungerar som de ska.

Vad överraskade dig?

– Kvalitetsbegreppet såsom det ofta förstås och används i dag har sitt ursprung i fabriker under industrialismen, där det från början handlade om att undvika och förebygga risker och problem i produktionsprocessen. Det är alltså ett begrepp som användes i relation till produkttillverkning, inte i relation till människor, pedagogik eller utbildningsverksamheter. Om kvalitet reduceras till något mätbart som en punkt som går att checka av eller en indikator i en granskning eller upphandlingsavtal finns det en risk att det inte blir mer än just så. Om vi inte kan prata om kvalitet utan att mäta, följa upp och granska den så medför det en enorm administrativ börda för människor som arbetar med och inom vuxenutbildning eftersom allting ska dokumenteras.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något ”universellt bra”. Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg för att utmana förgivettaganden. Jag tänker att det viktigt för personer som arbetar med och inom vuxenutbildning att fundera på hur det användas i verksamheten. Jag hoppas att mina resultat kan belysa vikten av att prata om kvalitet utifrån lokala förutsättningar.

Av Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-11-17 15:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 8 januari.

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om engelskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 16 februari.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.