Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Från 1920-talet och framåt blev det allt vanligare att efter småbarnsåren återvända till heltidsundervisning. Det går emot den vedertagna bilden av den tidens kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal, konstaterar Emil Marklund i sin avhandling.

Emil Marklund
Emil Marklund

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2021-05-21
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Teachers’ lives in transition: gendered experiences of work and family among primary school teachers in northern Sweden, c. 1860–1940

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i grunden och skrev ett examensarbete i historia där jag arbetade med digitaliserade kyrkoböcker. Jag blev intresserad av att använda samma källmaterial för att studera lärares historia som inte är så utforskat utifrån demografiska aspekter. Jag sökte en tjänst som delvis var utbildningshistorisk men också samfinansierad med centrum för genusvetenskap här i Umeå och blev antagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt var lärare som arbetade i folkskolan i Västerbotten mellan 1860-1940 kom ifrån, varifrån de rekryterades och hur deras levnadsvanor artade sig, om de kunde bilda familj och kombinera det med yrkeslivet. Tillsammans med en kollega har jag också jämfört hur familjebildningen bland kvinnliga lärare utvecklade sig i jämförelse med andra medelklasskvinnor som exempelvis sjuksköterskor och kontorsarbetare. Avhandlingen bygger på fyra vetenskapliga artiklar. Två av delstudierna är kvantitativa till sin karaktär, de omfattar cirka 2000 lärare i Umeå och Skellefteå-regionen som jag följer under väldigt lång tid. De andra två är mer kvalitativa, dels en mikrohistorisk studie där jag med utgångspunkt i en ung småskollärarinnas dagbok undersöker hennes sociala nätverk och känsloliv, dels en studie där jag studerar några hundra lärare och där huvudfrågan är om de kunde återvända till arbetet eller inte efter att de bildat familj.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie visar att de allra flesta lärarna kom från jordbrukarhem, vilket inte är så konstigt eftersom lantbruksmiljön var väldigt dominerande i Västerbottens kustland under den här tidsperioden. De som hade allra högst sannolikhet att bli lärare var framförallt döttrar till en grupp som man kan kalla för högre ämbetsmän, som präster eller folkskollärare. I vissa åldersgrupper var det till och med så att tio procent av döttrarna kom att bli lärare och arbeta som folkskole- eller småskollärare någon gång under sitt liv.

– Ett av de viktigaste resultaten är att det var ganska vanligt att de kvinnliga lärarna från runt sekelskiftet 1900, efter att ha arbetat som småskollärare eller folkskollärare några år och sedan bildat familj, kom tillbaka till arbetet för kortare vikariat. Från 1930-talet och framåt var det till och med ganska vanligt att de kvinnliga lärarna behöll sin position när de fick barn. Det går emot bilden att den kvinnliga läraren var ensam, barnlös och gammal, en uppfattning som man ofta kommer i kontakt med. När kvinnorna var föräldralediga tog man ofta in en yngre nyexaminerad lärare som vikarie, vilket är ett ganska modernt fenomen.  Mindre barnkullar i kombination med att allt fler kvinnliga lärare som fått barn återvände till sitt yrke medförde att det på 1930-talet blev svårare för nyexaminerade lärare att hitta en ordinarie position. De kvinnliga lärare som tidigare lämnat arbetsmarknaden helt blev nu istället bara borta något år.

– I avhandlingen jämför jag också manliga och kvinnliga lärare med varandra, men även skillnader mellan småskollärare och folkskollärare. Folkskollärare hade en ganska jämn könsfördelning medan småskollärarna till ungefär 90 procent var kvinnor på 1860-talet, och senare vid sekelskiftet 1900 var nästan 99 procent av alla småskollärare kvinnor. De hade väldigt låga löner, till och med lägre än vad en manlig grovarbetare kunde ha. Samtidigt kan man säga att yrket förblev väldigt attraktivt för unga kvinnor under ganska lång tid trots den låga lönen. Vi är inte helt säkra på vad det beror på men min studie visar att yrkesvalet innebar en resa i socialt-kulturellt kapital och även om man inte fick det så gott ställt ekonomiskt så var läraryrket en av få yrkesbanor som var tillgänglig för kvinnor och inte krävde hårt fysiskt arbete.

Vad överraskade dig?

– Att det tog så lång tid att förse folkskolan med kvalificerade lärare, men också att man kunde kombinera yrket med familjebildning tidigare än vad man har trott. 1938 kom det en lag som förbjöd arbetsgivare att sparka kvinnor som blev gravida eller gifte sig. De kvinnliga lärarna var på många sätt pionjärer. Detta genom att de redan innan lagen från 1938 och tidigare än andra förvärvsarbetande kvinnor kombinerade familjeliv och yrkesliv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mycket av det jag har kommit fram till är viktigt för att vi bättre ska förstå sambandet mellan förvärvsarbete och familjebildning samt  den socioekonomiska bakgrundens betydelse i rekryteringsprocesser. På ett mer allmänhistoriskt plan är resultaten även ett kulturarvsbidrag eftersom lärare är en stor yrkeskår som finns nästan överallt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-08-18 10:11 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-08-11 10:14 av Susanne Sawander


Relaterat

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Manligt och kvinnligt i lärarrollen

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer