Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Från 1920-talet och framåt blev det allt vanligare att efter småbarnsåren återvända till heltidsundervisning. Det går emot den vedertagna bilden av den tidens kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal, konstaterar Emil Marklund i sin avhandling.

Emil Marklund
Emil Marklund

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2021-05-21
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Teachers’ lives in transition: gendered experiences of work and family among primary school teachers in northern Sweden, c. 1860–1940

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i grunden och skrev ett examensarbete i historia där jag arbetade med digitaliserade kyrkoböcker. Jag blev intresserad av att använda samma källmaterial för att studera lärares historia som inte är så utforskat utifrån demografiska aspekter. Jag sökte en tjänst som delvis var utbildningshistorisk men också samfinansierad med centrum för genusvetenskap här i Umeå och blev antagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt var lärare som arbetade i folkskolan i Västerbotten mellan 1860-1940 kom ifrån, varifrån de rekryterades och hur deras levnadsvanor artade sig, om de kunde bilda familj och kombinera det med yrkeslivet. Tillsammans med en kollega har jag också jämfört hur familjebildningen bland kvinnliga lärare utvecklade sig i jämförelse med andra medelklasskvinnor som exempelvis sjuksköterskor och kontorsarbetare. Avhandlingen bygger på fyra vetenskapliga artiklar. Två av delstudierna är kvantitativa till sin karaktär, de omfattar cirka 2000 lärare i Umeå och Skellefteå-regionen som jag följer under väldigt lång tid. De andra två är mer kvalitativa, dels en mikrohistorisk studie där jag med utgångspunkt i en ung småskollärarinnas dagbok undersöker hennes sociala nätverk och känsloliv, dels en studie där jag studerar några hundra lärare och där huvudfrågan är om de kunde återvända till arbetet eller inte efter att de bildat familj.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie visar att de allra flesta lärarna kom från jordbrukarhem, vilket inte är så konstigt eftersom lantbruksmiljön var väldigt dominerande i Västerbottens kustland under den här tidsperioden. De som hade allra högst sannolikhet att bli lärare var framförallt döttrar till en grupp som man kan kalla för högre ämbetsmän, som präster eller folkskollärare. I vissa åldersgrupper var det till och med så att tio procent av döttrarna kom att bli lärare och arbeta som folkskole- eller småskollärare någon gång under sitt liv.

– Ett av de viktigaste resultaten är att det var ganska vanligt att de kvinnliga lärarna från runt sekelskiftet 1900, efter att ha arbetat som småskollärare eller folkskollärare några år och sedan bildat familj, kom tillbaka till arbetet för kortare vikariat. Från 1930-talet och framåt var det till och med ganska vanligt att de kvinnliga lärarna behöll sin position när de fick barn. Det går emot bilden att den kvinnliga läraren var ensam, barnlös och gammal, en uppfattning som man ofta kommer i kontakt med. När kvinnorna var föräldralediga tog man ofta in en yngre nyexaminerad lärare som vikarie, vilket är ett ganska modernt fenomen.  Mindre barnkullar i kombination med att allt fler kvinnliga lärare som fått barn återvände till sitt yrke medförde att det på 1930-talet blev svårare för nyexaminerade lärare att hitta en ordinarie position. De kvinnliga lärare som tidigare lämnat arbetsmarknaden helt blev nu istället bara borta något år.

– I avhandlingen jämför jag också manliga och kvinnliga lärare med varandra, men även skillnader mellan småskollärare och folkskollärare. Folkskollärare hade en ganska jämn könsfördelning medan småskollärarna till ungefär 90 procent var kvinnor på 1860-talet, och senare vid sekelskiftet 1900 var nästan 99 procent av alla småskollärare kvinnor. De hade väldigt låga löner, till och med lägre än vad en manlig grovarbetare kunde ha. Samtidigt kan man säga att yrket förblev väldigt attraktivt för unga kvinnor under ganska lång tid trots den låga lönen. Vi är inte helt säkra på vad det beror på men min studie visar att yrkesvalet innebar en resa i socialt-kulturellt kapital och även om man inte fick det så gott ställt ekonomiskt så var läraryrket en av få yrkesbanor som var tillgänglig för kvinnor och inte krävde hårt fysiskt arbete.

Vad överraskade dig?

– Att det tog så lång tid att förse folkskolan med kvalificerade lärare, men också att man kunde kombinera yrket med familjebildning tidigare än vad man har trott. 1938 kom det en lag som förbjöd arbetsgivare att sparka kvinnor som blev gravida eller gifte sig. De kvinnliga lärarna var på många sätt pionjärer. Detta genom att de redan innan lagen från 1938 och tidigare än andra förvärvsarbetande kvinnor kombinerade familjeliv och yrkesliv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mycket av det jag har kommit fram till är viktigt för att vi bättre ska förstå sambandet mellan förvärvsarbete och familjebildning samt  den socioekonomiska bakgrundens betydelse i rekryteringsprocesser. På ett mer allmänhistoriskt plan är resultaten även ett kulturarvsbidrag eftersom lärare är en stor yrkeskår som finns nästan överallt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-08-18 10:11 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-08-11 10:14 av Susanne Sawander


Relaterat

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Manligt och kvinnligt i lärarrollen

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Digital teknik peppar till träning

Ett uppmuntrande SMS kan räcka för att ett barn ska komma iväg till ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie, där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

Ensidig bild av historien i museerna

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

En förskola med anor och ideal

Förskollärarutbildningen har genomgått omvälvande förändringar från början av förra seklet fram till idag. Men mycket av det som sker på dagens förskolor har traditioner långt bak i tiden. Som att arbeta med teman eller idealet om den allomfattande förskolläraren

Läraryrket som ett nyckelhål till historien

Sofia Persson har studerat hur läraryrket har utvecklats de senaste 200 åren genom att titta på tre större omstruktureringar inom utbildningsväsendet. Hon säger att läraryrkets utveckling har varit oerhört tids- och samhällsbundet: läraryrket är som ett nyckelhål genom vilket du kan se samhällsutvecklingen mycket tydligt.

Hur stoppar vi flykten från ledarskapet i skolorna?

Idag ser vi en flykt från ledarskapet i både svenska och finska skolor, och det har blivit allt svårare att rekrytera rektorer. Torbjörn Sandén har undersökt vad som är källan till lust och leda i rektorers ledarskap, och konstaterar att den finska skolan härbärgerar många ofrivilliga rektorer.

Utbildningsreformer har präglat svenskämnet

Henrik Román har studerat hur diskussionen kring svenskämnet och litteraturundervisningen har förändrats i samband med att gymnasieskolan har reformerats. Han säger att trots att den del reformer orsakade debatt och kritik från lärarföreträdarna, så har man faktiskt tagit till sig av och gett utrymme för de förändringar som infördes. Han menar därför att bilden av staten som ensam genomdrivare av skolreformer är missvisande.

Mångkulturen har ingen plats i skolans historia

Genom att läsa historia får man ingen förståelse för dagens mångkulturella samhälle, säger forskaren Kenneth Nordgren. I sin avhandling har han bland annat studerat vems historia det egentligen är som lärs ut i skolan, med tanke på att eleverna i dagens klassrum har mångkulturell bakgrund. Resultaten visar att historieämnet är monokulturellt, när det borde vara allt annat.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.