Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Kvinnliga och rasifierade studenter utsätts för stereotypa föreställningar och diskriminerande behandling på läkarutbildningen, samtidigt som manliga och vita studenter favoriseras. Det visar Emelie Kristofferssons avhandling.  

Emelie Kristoffersson
Emelie Kristoffersson

Född år 1986
Bor i Strömbäck, Umeå

Disputerade 2021-02-26
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för just genus och etnicitetsfrågor går tillbaka till att jag tog studieuppehåll från läkarutbildningen och läste genusvetenskap. Det jag lärde mig där och de insikterna som jag fick tog jag med mig när jag skulle skriva mitt examensarbete på läkarutbildningen. Det blev också startskottet för avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur läkarstudenter upplever, begripliggör och hanterar olika föreställningar, värderingar och normer kring kön och etnicitet som formar deras utbildning. Jag har gjort fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning med kvinnliga och manliga läkarstudenter och jag har också gjort individuella intervjuer med studenter som själva identifierar sig som tillhörande eller kommande från en kulturell eller etnisk minoritet. Alla studierna är genomförda bland läkarstudenter vid Umeå universitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både sexism och rasism på läkarutbildningen tar sig uttryck i olika upprepade, vardagliga och kanske skenbart ganska obetydliga incidenter eller handlingar, men som genom att de sker så upprepat ändå leder till exkludering och nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter. Det kan handla om att man utsätts för stereotypa föreställningar. Som kvinna är det exempelvis svårt att ta sig förbi föreställningen att alla kvinnor i vården är sjuksköterskor. De rasifierade studenterna kan få komplimanger för att de pratar så bra svenska fastän de är födda och uppvuxna i Sverige. De får också hela tiden frågor om var de ”egentligen” kommer ifrån.

– Det handlar också om att man diskrimineras och inte får samma möjlighet att delta i olika moment som sina klasskamrater, eller att man utsätts för både sexistiska och rasistiska skämt av handledare, annan personal, patienter och andra medstudenter. Ett återkommande resultat i delstudierna är att många av deltagarna beskriver att åskådare förblir passiva utan att reagera, vilket bidrar till att normalisera den här typen av orättvisor. Slutligen beskriver deltagarna, både kvinnor och män, att de noterar en favorisering av manliga studenter och vita studenter.

Vad överraskade dig?

– Trots att deltagarna beskriver de här erfarenheterna är deras allmänna uppfattning att läkarutbildningen är inkluderande och jämlik. Det gör att de blir osäkra på om deras erfarenheter verkligen är diskriminering. Det är inte vare sig ovanligt eller förvånande att man resonerar på det sättet, utan snarare ett resultat av att sexism och rasism är ganska normaliserat. Därför försöker deltagarna hitta andra förklaringar till det som de utsätts för, exempelvis att de inbillat sig. Man tänker sig ofta att de som gör sig skyldiga till rasism eller sexism är några enstaka ideologiskt övertygade personer eller personer som är exceptionellt fördomsfulla eller okunniga. Deltagarna har svårt att få ihop den bilden med handledarna som de ser upp till och som de tycker är snälla och välmenande i övrigt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att resultaten kan vara relevanta för andra läkarutbildningar runt om i landet och även internationellt. Resultaten visar hur ojämlikhet mellan manliga och kvinnliga, respektive vita och rasifierade studenter hela tiden återskapas på utbildningen trots att man har tydliga regler kring likabehandling och nolltolerans mot diskriminering på universitetet. Deltagarna försöker hantera de här situationerna, men det faktum att man blir bedömd av sina handledare, rädslan för bestraffningar och det bristande stödet från åskådare gör att det är väldigt svårt att säga ifrån eller rapportera.

– Det kommer att krävas ett långsiktigt arbete för att synliggöra och utmana de här normerna och praktikerna. Det är också viktigt att försöka frångå tanken att det är några få avvikande individer som ägnar sig åt sexism och rasism, utan att det snarare är något som vi alla på olika sätt både medvetet och omedvetet bidrar till att upprätthålla – även genom att förbli passiva åskådare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-21 14:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-27 13:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Idrott för alla kräver kunskap

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Idrott och hälsa – studenter styrda av dolda normer

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Luddig kursplan skapar otydlighet inom idrott och hälsa

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Idrott och hälsa än så länge mest idrott

Ämnet idrott och hälsa har totalt sett en stor bredd och rymmer många olika aktiviteter. Sett ur ett hälsoperspektiv är ämnesinnehållet dock snävare och har ett ensidigt fysiologiskt fokus - trots att styrdokumenten talar om hälsa som både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Mycket att vinna på mer idrott och hälsa i skolan

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden. En ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa kan dock öka barns och ungdomars kondition och motorik, samt sakta ner ökningen av deras BMI, eller gemensamma viktökning, visar Ann-Christin Sollerhed i sin avhandling.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.