Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Kvinnliga och rasifierade studenter utsätts för stereotypa föreställningar och diskriminerande behandling på läkarutbildningen, samtidigt som manliga och vita studenter favoriseras. Det visar Emelie Kristofferssons avhandling.  

Emelie Kristoffersson
Emelie Kristoffersson

Född år 1986
Bor i Strömbäck, Umeå

Disputerade 2021-02-26
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för just genus och etnicitetsfrågor går tillbaka till att jag tog studieuppehåll från läkarutbildningen och läste genusvetenskap. Det jag lärde mig där och de insikterna som jag fick tog jag med mig när jag skulle skriva mitt examensarbete på läkarutbildningen. Det blev också startskottet för avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur läkarstudenter upplever, begripliggör och hanterar olika föreställningar, värderingar och normer kring kön och etnicitet som formar deras utbildning. Jag har gjort fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning med kvinnliga och manliga läkarstudenter och jag har också gjort individuella intervjuer med studenter som själva identifierar sig som tillhörande eller kommande från en kulturell eller etnisk minoritet. Alla studierna är genomförda bland läkarstudenter vid Umeå universitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både sexism och rasism på läkarutbildningen tar sig uttryck i olika upprepade, vardagliga och kanske skenbart ganska obetydliga incidenter eller handlingar, men som genom att de sker så upprepat ändå leder till exkludering och nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter. Det kan handla om att man utsätts för stereotypa föreställningar. Som kvinna är det exempelvis svårt att ta sig förbi föreställningen att alla kvinnor i vården är sjuksköterskor. De rasifierade studenterna kan få komplimanger för att de pratar så bra svenska fastän de är födda och uppvuxna i Sverige. De får också hela tiden frågor om var de ”egentligen” kommer ifrån.

– Det handlar också om att man diskrimineras och inte får samma möjlighet att delta i olika moment som sina klasskamrater, eller att man utsätts för både sexistiska och rasistiska skämt av handledare, annan personal, patienter och andra medstudenter. Ett återkommande resultat i delstudierna är att många av deltagarna beskriver att åskådare förblir passiva utan att reagera, vilket bidrar till att normalisera den här typen av orättvisor. Slutligen beskriver deltagarna, både kvinnor och män, att de noterar en favorisering av manliga studenter och vita studenter.

Vad överraskade dig?

– Trots att deltagarna beskriver de här erfarenheterna är deras allmänna uppfattning att läkarutbildningen är inkluderande och jämlik. Det gör att de blir osäkra på om deras erfarenheter verkligen är diskriminering. Det är inte vare sig ovanligt eller förvånande att man resonerar på det sättet, utan snarare ett resultat av att sexism och rasism är ganska normaliserat. Därför försöker deltagarna hitta andra förklaringar till det som de utsätts för, exempelvis att de inbillat sig. Man tänker sig ofta att de som gör sig skyldiga till rasism eller sexism är några enstaka ideologiskt övertygade personer eller personer som är exceptionellt fördomsfulla eller okunniga. Deltagarna har svårt att få ihop den bilden med handledarna som de ser upp till och som de tycker är snälla och välmenande i övrigt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att resultaten kan vara relevanta för andra läkarutbildningar runt om i landet och även internationellt. Resultaten visar hur ojämlikhet mellan manliga och kvinnliga, respektive vita och rasifierade studenter hela tiden återskapas på utbildningen trots att man har tydliga regler kring likabehandling och nolltolerans mot diskriminering på universitetet. Deltagarna försöker hantera de här situationerna, men det faktum att man blir bedömd av sina handledare, rädslan för bestraffningar och det bristande stödet från åskådare gör att det är väldigt svårt att säga ifrån eller rapportera.

– Det kommer att krävas ett långsiktigt arbete för att synliggöra och utmana de här normerna och praktikerna. Det är också viktigt att försöka frångå tanken att det är några få avvikande individer som ägnar sig åt sexism och rasism, utan att det snarare är något som vi alla på olika sätt både medvetet och omedvetet bidrar till att upprätthålla – även genom att förbli passiva åskådare.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-21 14:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-27 13:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.