Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Finska matematiklärare planerar hela sina lektioner medan svenska nöjer sig med att planera en genomgång. Hur lärarna använder läromedel skiljer sig också stort mellan länderna, konstaterar Tuula Koljonen.

Tuula Koljonen
Tuula Koljonen

Född 1964
Bor i Kungsör

Disputerade 2020-12-04
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Finnish mathematics curriculum materials and teachers’ interaction with them in two cultural-educational contexts.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes redan när jag som nyexaminerad lärare insåg att lärarhandledningar till läroböckerna inte självklart innehåller pedagogiska tips till eller praktisk handledning till lärare. När jag 2012 började på forskarutbildningen ingick jag i en forskargrupp som undersökte svenska och finska läromedel. De senare har ett annat upplägg jämfört med svenska läromedel och när jag sedermera fick möjlighet att skriva en avhandling var ämnet självklart.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på två delar där jag i den första har analyserat finska läromedel i ämnet matematik i årskurs 1 till 6, i originalversionen på finska. I analysen har jag fokuserat på böckernas lärarhandledning. Totalt handlar det om tre läromedelsserier där jag undersökt form, struktur, innehåll och hur handledningen kommunicerar med läsaren. Jag har vidare analyserat eventuella trender men också om det finns någon progression i läromedlens uppbyggnad från årskurs 1 till 6.

– Den andra delen av avhandlingen består av fallstudier med fyra finska och fyra svenska grundskollärare som alla använde ett ursprungligen finskt läromedel i sin matematikundervisning. Genom att videofilma i klassrummet har jag undersökt hur lärarna interagerar med läromedlet i undervisningen – hur lärarna använde materialet och vad som hände i klassrummet. I intervjuer fick lärarna berätta om hur de planerade och utförde sin undervisning, varför de planerade som de gjorde.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Läromedlen har alla samma struktur, form och är homogena i sitt innehåll. Tilltalet till läraren är professionellt. Läromedlen erbjuder olika lärandemöjligheter genom aktiviteter men genom den kommunikationen understryks det att man som lärare tar egna beslut. Läromedlen bygger på helklassundervisning liksom att lärare och elever är aktiva samtidigt snarare än att eleverna arbetar enskilt. I intervjuerna framträder en tydlig skillnad mellan finska och svenska lärarna. Inte minst hur de planerar sina lektioner. De finska lärarna planerade hela lektionerna, från genomgångar till aktiviteter. De använde också läromedlens lärarhandledning i hög grad. De svenska lärarna planerade genomgångar men därefter fick undervisningen löpa mer fritt och eleverna arbeta enskilt. De svenska lärarna använde sällan läromedlens lärarhandledning.

– Videofilmerna visar också på stora skillnader i undervisningen. I de finska klassrummen var helklassundervisningen i majoritet. Den svenska klassrummen visar en motsatt bild, här arbetar eleverna enskilt merparten av lektionstiden. De finska lärarna lade upp sin undervisning i flera loopar, genomgång och helklassaktiviteter varvades flera gånger under en och samma lektion. De svenska lärarna planerade sina lektioner utifrån en loop, det vill säga en genomgång och en aktivitet som sedan fick ta hela lektionstiden. Fascinerande att se var också hur de finska lärarna alltid avslutade sina lektioner med en lek eller ett spel i syfte att skapa en positiv och motiverande stämning.

– Sammanfattningsvis visar min studie att det finns kulturella normer där de finska läromedlen bygger på helklassundervisning och att lärarna aktivt använder läromedlen. I Sverige råder andra normer och mina resultat visar att kontexten påverkar undervisningen mer än läromedlet. Det finns skäl att fundera över detta då svenska skolhuvudmän och lärare väljer just finska läromedel som har mycket gott renommé, i hopp om att stärka elevresultaten. I avhandlingen för jag en diskussion om risken i att lägga för mycket tilltro till att ett läromedel ska kunna förändra undervisningen och i förläningen elevernas resultat. Så enkelt är det inte.  Ett läromedlet kan vara bra, men lärarna behöver få hjälp i att använda läromedlen och tankarna bakom själva läromedlet.

Vad överraskade dig?

– De stora skillnaderna mellan hur finska och svenska lärare arbetar, från planering till undervisning. De finska lärarna planerade sina lektioner betydligt grundligare, ofta använde de läromedlen från olika serier av läromedel och plockade de aktiviteter som de tyckte fungerade bäst. Intressant var också hur lärarna kommunicerade med eleverna, de finska lärarna ställde betydligt fler undersökande frågor till eleverna som ofta ledde till djupare matematiska diskussioner. De svenska lärarna begränsade sig oftast till två frågor – det rätta svaret och hur eleven hade kommit fram till det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många, tycker jag. Främst läromedelsförlagen och dess författare, jag tänker framför allt på hur läromedel kommunicerar med läraren. Avhandlingen innehåller också ett ramverk för att analysera läromedel, det är tänkt att användas praktiskt och jag tror att lärare och rektorer kan han nytt av det. Ytterligare en aktör som jag hoppas tar del av resultaten är lärarutbildningen, där jag själv arbetar. Det är ingen tvekan om att lärarutbildningen behöver stärka sitt arbete kring hur läromedel kan användas som verktyg i undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-14 10:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Visuell kemi ofta utan eftertanke

Vilken roll spelar animationer, bilder, experiment och fysiska modeller i kemiundervisningen på gymnasieskolan? Det har Emelie Patron forskat om.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.