Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Finska matematiklärare planerar hela sina lektioner medan svenska nöjer sig med att planera en genomgång. Hur lärarna använder läromedel skiljer sig också stort mellan länderna, konstaterar Tuula Koljonen.

Tuula Koljonen
Tuula Koljonen

Född 1964
Bor i Kungsör

Disputerade 2020-12-04
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Finnish mathematics curriculum materials and teachers’ interaction with them in two cultural-educational contexts.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes redan när jag som nyexaminerad lärare insåg att lärarhandledningar till läroböckerna inte självklart innehåller pedagogiska tips till eller praktisk handledning till lärare. När jag 2012 började på forskarutbildningen ingick jag i en forskargrupp som undersökte svenska och finska läromedel. De senare har ett annat upplägg jämfört med svenska läromedel och när jag sedermera fick möjlighet att skriva en avhandling var ämnet självklart.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på två delar där jag i den första har analyserat finska läromedel i ämnet matematik i årskurs 1 till 6, i originalversionen på finska. I analysen har jag fokuserat på böckernas lärarhandledning. Totalt handlar det om tre läromedelsserier där jag undersökt form, struktur, innehåll och hur handledningen kommunicerar med läsaren. Jag har vidare analyserat eventuella trender men också om det finns någon progression i läromedlens uppbyggnad från årskurs 1 till 6.

– Den andra delen av avhandlingen består av fallstudier med fyra finska och fyra svenska grundskollärare som alla använde ett ursprungligen finskt läromedel i sin matematikundervisning. Genom att videofilma i klassrummet har jag undersökt hur lärarna interagerar med läromedlet i undervisningen – hur lärarna använde materialet och vad som hände i klassrummet. I intervjuer fick lärarna berätta om hur de planerade och utförde sin undervisning, varför de planerade som de gjorde.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Läromedlen har alla samma struktur, form och är homogena i sitt innehåll. Tilltalet till läraren är professionellt. Läromedlen erbjuder olika lärandemöjligheter genom aktiviteter men genom den kommunikationen understryks det att man som lärare tar egna beslut. Läromedlen bygger på helklassundervisning liksom att lärare och elever är aktiva samtidigt snarare än att eleverna arbetar enskilt. I intervjuerna framträder en tydlig skillnad mellan finska och svenska lärarna. Inte minst hur de planerar sina lektioner. De finska lärarna planerade hela lektionerna, från genomgångar till aktiviteter. De använde också läromedlens lärarhandledning i hög grad. De svenska lärarna planerade genomgångar men därefter fick undervisningen löpa mer fritt och eleverna arbeta enskilt. De svenska lärarna använde sällan läromedlens lärarhandledning.

– Videofilmerna visar också på stora skillnader i undervisningen. I de finska klassrummen var helklassundervisningen i majoritet. Den svenska klassrummen visar en motsatt bild, här arbetar eleverna enskilt merparten av lektionstiden. De finska lärarna lade upp sin undervisning i flera loopar, genomgång och helklassaktiviteter varvades flera gånger under en och samma lektion. De svenska lärarna planerade sina lektioner utifrån en loop, det vill säga en genomgång och en aktivitet som sedan fick ta hela lektionstiden. Fascinerande att se var också hur de finska lärarna alltid avslutade sina lektioner med en lek eller ett spel i syfte att skapa en positiv och motiverande stämning.

– Sammanfattningsvis visar min studie att det finns kulturella normer där de finska läromedlen bygger på helklassundervisning och att lärarna aktivt använder läromedlen. I Sverige råder andra normer och mina resultat visar att kontexten påverkar undervisningen mer än läromedlet. Det finns skäl att fundera över detta då svenska skolhuvudmän och lärare väljer just finska läromedel som har mycket gott renommé, i hopp om att stärka elevresultaten. I avhandlingen för jag en diskussion om risken i att lägga för mycket tilltro till att ett läromedel ska kunna förändra undervisningen och i förläningen elevernas resultat. Så enkelt är det inte.  Ett läromedlet kan vara bra, men lärarna behöver få hjälp i att använda läromedlen och tankarna bakom själva läromedlet.

Vad överraskade dig?

– De stora skillnaderna mellan hur finska och svenska lärare arbetar, från planering till undervisning. De finska lärarna planerade sina lektioner betydligt grundligare, ofta använde de läromedlen från olika serier av läromedel och plockade de aktiviteter som de tyckte fungerade bäst. Intressant var också hur lärarna kommunicerade med eleverna, de finska lärarna ställde betydligt fler undersökande frågor till eleverna som ofta ledde till djupare matematiska diskussioner. De svenska lärarna begränsade sig oftast till två frågor – det rätta svaret och hur eleven hade kommit fram till det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många, tycker jag. Främst läromedelsförlagen och dess författare, jag tänker framför allt på hur läromedel kommunicerar med läraren. Avhandlingen innehåller också ett ramverk för att analysera läromedel, det är tänkt att användas praktiskt och jag tror att lärare och rektorer kan han nytt av det. Ytterligare en aktör som jag hoppas tar del av resultaten är lärarutbildningen, där jag själv arbetar. Det är ingen tvekan om att lärarutbildningen behöver stärka sitt arbete kring hur läromedel kan användas som verktyg i undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-14 10:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser