Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Finska matematiklärare planerar hela sina lektioner medan svenska nöjer sig med att planera en genomgång. Hur lärarna använder läromedel skiljer sig också stort mellan länderna, konstaterar Tuula Koljonen.

Tuula Koljonen
Tuula Koljonen

Född 1964
Bor i Kungsör

Disputerade 2020-12-04
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Finnish mathematics curriculum materials and teachers’ interaction with them in two cultural-educational contexts.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes redan när jag som nyexaminerad lärare insåg att lärarhandledningar till läroböckerna inte självklart innehåller pedagogiska tips till eller praktisk handledning till lärare. När jag 2012 började på forskarutbildningen ingick jag i en forskargrupp som undersökte svenska och finska läromedel. De senare har ett annat upplägg jämfört med svenska läromedel och när jag sedermera fick möjlighet att skriva en avhandling var ämnet självklart.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på två delar där jag i den första har analyserat finska läromedel i ämnet matematik i årskurs 1 till 6, i originalversionen på finska. I analysen har jag fokuserat på böckernas lärarhandledning. Totalt handlar det om tre läromedelsserier där jag undersökt form, struktur, innehåll och hur handledningen kommunicerar med läsaren. Jag har vidare analyserat eventuella trender men också om det finns någon progression i läromedlens uppbyggnad från årskurs 1 till 6.

– Den andra delen av avhandlingen består av fallstudier med fyra finska och fyra svenska grundskollärare som alla använde ett ursprungligen finskt läromedel i sin matematikundervisning. Genom att videofilma i klassrummet har jag undersökt hur lärarna interagerar med läromedlet i undervisningen – hur lärarna använde materialet och vad som hände i klassrummet. I intervjuer fick lärarna berätta om hur de planerade och utförde sin undervisning, varför de planerade som de gjorde.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Läromedlen har alla samma struktur, form och är homogena i sitt innehåll. Tilltalet till läraren är professionellt. Läromedlen erbjuder olika lärandemöjligheter genom aktiviteter men genom den kommunikationen understryks det att man som lärare tar egna beslut. Läromedlen bygger på helklassundervisning liksom att lärare och elever är aktiva samtidigt snarare än att eleverna arbetar enskilt. I intervjuerna framträder en tydlig skillnad mellan finska och svenska lärarna. Inte minst hur de planerar sina lektioner. De finska lärarna planerade hela lektionerna, från genomgångar till aktiviteter. De använde också läromedlens lärarhandledning i hög grad. De svenska lärarna planerade genomgångar men därefter fick undervisningen löpa mer fritt och eleverna arbeta enskilt. De svenska lärarna använde sällan läromedlens lärarhandledning.

– Videofilmerna visar också på stora skillnader i undervisningen. I de finska klassrummen var helklassundervisningen i majoritet. Den svenska klassrummen visar en motsatt bild, här arbetar eleverna enskilt merparten av lektionstiden. De finska lärarna lade upp sin undervisning i flera loopar, genomgång och helklassaktiviteter varvades flera gånger under en och samma lektion. De svenska lärarna planerade sina lektioner utifrån en loop, det vill säga en genomgång och en aktivitet som sedan fick ta hela lektionstiden. Fascinerande att se var också hur de finska lärarna alltid avslutade sina lektioner med en lek eller ett spel i syfte att skapa en positiv och motiverande stämning.

– Sammanfattningsvis visar min studie att det finns kulturella normer där de finska läromedlen bygger på helklassundervisning och att lärarna aktivt använder läromedlen. I Sverige råder andra normer och mina resultat visar att kontexten påverkar undervisningen mer än läromedlet. Det finns skäl att fundera över detta då svenska skolhuvudmän och lärare väljer just finska läromedel som har mycket gott renommé, i hopp om att stärka elevresultaten. I avhandlingen för jag en diskussion om risken i att lägga för mycket tilltro till att ett läromedel ska kunna förändra undervisningen och i förläningen elevernas resultat. Så enkelt är det inte.  Ett läromedlet kan vara bra, men lärarna behöver få hjälp i att använda läromedlen och tankarna bakom själva läromedlet.

Vad överraskade dig?

– De stora skillnaderna mellan hur finska och svenska lärare arbetar, från planering till undervisning. De finska lärarna planerade sina lektioner betydligt grundligare, ofta använde de läromedlen från olika serier av läromedel och plockade de aktiviteter som de tyckte fungerade bäst. Intressant var också hur lärarna kommunicerade med eleverna, de finska lärarna ställde betydligt fler undersökande frågor till eleverna som ofta ledde till djupare matematiska diskussioner. De svenska lärarna begränsade sig oftast till två frågor – det rätta svaret och hur eleven hade kommit fram till det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många, tycker jag. Främst läromedelsförlagen och dess författare, jag tänker framför allt på hur läromedel kommunicerar med läraren. Avhandlingen innehåller också ett ramverk för att analysera läromedel, det är tänkt att användas praktiskt och jag tror att lärare och rektorer kan han nytt av det. Ytterligare en aktör som jag hoppas tar del av resultaten är lärarutbildningen, där jag själv arbetar. Det är ingen tvekan om att lärarutbildningen behöver stärka sitt arbete kring hur läromedel kan användas som verktyg i undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-14 10:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.