Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Maria Refors Legge
Maria Refors Legge

Född 1989
Bor i Haninge

Disputerade 2021-10-21
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppvuxen och lever i en familj med idel lärare och rektorer och har alltid varit omgiven av ”skolprat”. När jag efter juristutbildningen gick vidare till forskarutbildningen fick jag möjlighet att forska om barnrätt och kränkningar mot barn. När jag väl började forska insåg jag att ämnet var helt självklart.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling och att skydda barn mot kränkningar. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med femton rektorer vid grundskolor, både kommunala och fristående, i såväl innerstadsområden som i mer socialt utsatta områden. Fokus är hur rektorerna förstår och tolkar skollagen om kränkningar men också om hur de uppfattar och vilka erfarenheter de själva har av Skolinspektionens och Barn- och elevombudsmannens (BEO) tillsyn på området.

– I avhandlingen undersöker jag också den rättsliga regleringen vad gäller kränkningar i skolan. Vad står exempelvis i lagtexten och vad står i förarbetena till lagen? För att få en bild av hur reglerna tolkas i verkligheten har jag analyserat ett antal domar från bland annat Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Vidare innehåller avhandlingen en granskning av samtliga beslut kring kränkande behandlingar som Skolinspektionen och BEO fattade under år 2015. En uppföljande kontrollstudie gjordes dessutom av beslut som fattades under åren 2019-2020.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en skillnad mellan lagtexten och det som står förarbetena till lagen. Enligt lagtexten är skolan skyldig att motverka kränkningar i skolan. I förarbetena betonas snarare att skolan ska verka för nolltolerans. Nolltolerans mot kränkningar är också den tolkning som Skolinspektionen gör. Jag menar att det är en stor skillnad i ansvar mellan att motverka kränkningar och se till att de inte finns alls. Det här är också något som bekymrar rektorerna. De upplever krav från både tillsynsmyndigheter och vårdnadshavare om en helt igenom kränkningsfri verksamhet. Men är det ens möjligt, frågar de sig? De resurser det i så fall skulle kräva har heller inte skolorna. En slutsats här är att lagen inte är effektiv, eftersom den är skriven på ett sätt och tolkas på ett annat.

– Skollagen mot kränkningar behöver också ses över i relation till andra, närliggande lagar, exempelvis diskrimineringslagen. Den reglerar också kränkningar men utifrån någon form av diskrimineringsgrund, exempelvis kön, religion och sexualitet. Skollagens bestämmelser om kränkningar omfattar beteenden som inte utgör diskriminering. När en kränkningsanmälan hamnar hos BEO driver de ofta ärendet aktivt, i syfte att pröva frågan rättsligt. Diskrimineringsombudsmannen däremot har, i alla fall tidigare, hållit en betydligt mer återhållen linje med argumentet att inte driva ärenden som rör kräkningar mellan barn då det är svårt att säkerställa om den som kränker faktiskt har insikt om kränkningens verkan. De här olika tolkningarna ger utrymme för godtycke. Ett förslag som presenteras i avhandlingen är att alla kränkningsärenden i skolan ska sorteras in under en och samma lag.

– Intervjuerna med rektorerna visar att de inte är på det klara med att skollagen även omfattar enstaka kränkningar som sker vid ett enda tillfälle. Den här typen av händelser ansåg rektorerna inte behövde anmälas utan kan lösas internt på plats. Men så ser inte lagstiftningen ut. Anmälningsplikten gäller även enstaka kränkningar och ska alltid anmälas. En annan otydlighet som belyses i avhandlingen är hur långt skolans ansvar ska gå. Har skolan ansvar för vad som sker på elevernas fritid? Rektorerna tycker inte det, medan Skolinspektionen anser att skolan till viss del har ansvar för det, exempelvis kränkningar på sociala medier. En rektor berättade om hur han under ett jullov ringt runt till föräldrar för att eleverna kränkte varandra på digitala plattformar.

Vad överraskade dig?

– Att lagstiftaren inte har rett ut vad lärare får göra i disciplinärt syfte och när det övergår till en kränkning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är direkt adresserad till lagstiftaren och jag hoppas att resultaten kan bidra till en mer effektiv skollag. Men jag tror att även rektorer, lärare och andra inom skolan kan ha nytta av de delar som redogör för juridiken på området.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-25 10:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser