Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Maria Refors Legge
Maria Refors Legge

Född 1989
Bor i Haninge

Disputerade 2021-10-21
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppvuxen och lever i en familj med idel lärare och rektorer och har alltid varit omgiven av ”skolprat”. När jag efter juristutbildningen gick vidare till forskarutbildningen fick jag möjlighet att forska om barnrätt och kränkningar mot barn. När jag väl började forska insåg jag att ämnet var helt självklart.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling och att skydda barn mot kränkningar. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med femton rektorer vid grundskolor, både kommunala och fristående, i såväl innerstadsområden som i mer socialt utsatta områden. Fokus är hur rektorerna förstår och tolkar skollagen om kränkningar men också om hur de uppfattar och vilka erfarenheter de själva har av Skolinspektionens och Barn- och elevombudsmannens (BEO) tillsyn på området.

– I avhandlingen undersöker jag också den rättsliga regleringen vad gäller kränkningar i skolan. Vad står exempelvis i lagtexten och vad står i förarbetena till lagen? För att få en bild av hur reglerna tolkas i verkligheten har jag analyserat ett antal domar från bland annat Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Vidare innehåller avhandlingen en granskning av samtliga beslut kring kränkande behandlingar som Skolinspektionen och BEO fattade under år 2015. En uppföljande kontrollstudie gjordes dessutom av beslut som fattades under åren 2019-2020.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en skillnad mellan lagtexten och det som står förarbetena till lagen. Enligt lagtexten är skolan skyldig att motverka kränkningar i skolan. I förarbetena betonas snarare att skolan ska verka för nolltolerans. Nolltolerans mot kränkningar är också den tolkning som Skolinspektionen gör. Jag menar att det är en stor skillnad i ansvar mellan att motverka kränkningar och se till att de inte finns alls. Det här är också något som bekymrar rektorerna. De upplever krav från både tillsynsmyndigheter och vårdnadshavare om en helt igenom kränkningsfri verksamhet. Men är det ens möjligt, frågar de sig? De resurser det i så fall skulle kräva har heller inte skolorna. En slutsats här är att lagen inte är effektiv, eftersom den är skriven på ett sätt och tolkas på ett annat.

– Skollagen mot kränkningar behöver också ses över i relation till andra, närliggande lagar, exempelvis diskrimineringslagen. Den reglerar också kränkningar men utifrån någon form av diskrimineringsgrund, exempelvis kön, religion och sexualitet. Skollagens bestämmelser om kränkningar omfattar beteenden som inte utgör diskriminering. När en kränkningsanmälan hamnar hos BEO driver de ofta ärendet aktivt, i syfte att pröva frågan rättsligt. Diskrimineringsombudsmannen däremot har, i alla fall tidigare, hållit en betydligt mer återhållen linje med argumentet att inte driva ärenden som rör kräkningar mellan barn då det är svårt att säkerställa om den som kränker faktiskt har insikt om kränkningens verkan. De här olika tolkningarna ger utrymme för godtycke. Ett förslag som presenteras i avhandlingen är att alla kränkningsärenden i skolan ska sorteras in under en och samma lag.

– Intervjuerna med rektorerna visar att de inte är på det klara med att skollagen även omfattar enstaka kränkningar som sker vid ett enda tillfälle. Den här typen av händelser ansåg rektorerna inte behövde anmälas utan kan lösas internt på plats. Men så ser inte lagstiftningen ut. Anmälningsplikten gäller även enstaka kränkningar och ska alltid anmälas. En annan otydlighet som belyses i avhandlingen är hur långt skolans ansvar ska gå. Har skolan ansvar för vad som sker på elevernas fritid? Rektorerna tycker inte det, medan Skolinspektionen anser att skolan till viss del har ansvar för det, exempelvis kränkningar på sociala medier. En rektor berättade om hur han under ett jullov ringt runt till föräldrar för att eleverna kränkte varandra på digitala plattformar.

Vad överraskade dig?

– Att lagstiftaren inte har rett ut vad lärare får göra i disciplinärt syfte och när det övergår till en kränkning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är direkt adresserad till lagstiftaren och jag hoppas att resultaten kan bidra till en mer effektiv skollag. Men jag tror att även rektorer, lärare och andra inom skolan kan ha nytta av de delar som redogör för juridiken på området.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-25 10:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i fokus

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Elevhälsa

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.