2016-10-17 13:56  573 Dela:

Låga förväntningar på yrkesprogrammens elever

Yrkesprogrammens läroböcker i svenska är förenklade och uppfyller inte alltid skolans värdegrund. Katrin Lilja Waltå konstaterar att det ställs för låga krav på yrkesprogrammens elever.  

Katrin Lilja Waltå
Katrin Lilja Waltå

Född 1961
Bor i Visby

Disputerade 2016-09-30
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Äger du en skruvmejsel? Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lågstadielärare och innan jag utbildade mig till gymnasielärare arbetade jag på gymnasiets byggprogram. Då visste jag inte att det finns olika böcker för olika inriktningar på gymnasiet. Mina elever klarade sig bra på de nationella proven och de texter som de skrev var generellt bra. Men det visade sig att jag hade använt böcker som var avsedda för de studieförberedande programmen. När jag tittade på böckerna som var avsedda för yrkesprogrammen insåg jag att de var oerhört förenklade. Det fanns olika böcker för olika gymnasieprogram trots att de har samma kursplan och samma nationella prov. Där föddes intresset för att undersöka det vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

Jag har undersökt förväntningar på läsarens nivå, kunskapskrav, ämnessyn och framförallt litteratursyn i ett tiotal läroböcker i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program. Jag har undersökt böckerna utifrån fyra olika områden: genus, mångfald, genreperspektiv och litteraturhistoriskt perspektiv. Min avhandling är den första studien som undersöker yrkesprogrammens böcker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är låga förväntningar på elever på yrkesprogram och att läroböckerna inte alltid uppfyller skolans värdegrund. Exempelvis förmedlar de stereotypa bilder av andra kulturer än den svenska och innehållet är mer ojämlikt när det kommer till fördelning av författare. Det är mycket färre kvinnliga författare än män i böckerna. Texterna är publicerade mellan sent 90-tal och på 2000 talet så man borde få fram fler kvinnor. Vissa böcker är specifikt inriktade på traditionellt manliga program, som bygg och fordon. I de böckerna är nästan samtliga texter skrivna av män.

– Andra kulturer än den svenska presenteras på ett märkligt sätt, utifrån en svensk norm. Det är få texter som uppmärksammar att Sverige numer är präglat av mångfald och när det väl görs handlar det bara om personer som har lyckats assimilera sig till det svenska samhället.

– Böckerna som ingick i min studie kan i stort sett användas av vem som helst. Man behöver inte vara utbildad lärare. Ytterst är det ett uttryck för en avprofessionalisering av lärarkåren. Vi bestämmer inte längre över vårt innehåll, det gör andra. Böckerna är också nischade mot ett yrkesliv och en yrkesidentitet mer än att lära sig ämnet svenska.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest är att andra kulturer eller etniciteter presenteras på ett marginaliserat sätt i så stor utsträckning. Ett exempel är en text om fotbollsspelaren Martin Mutumba. Han är född och uppvuxen i Sverige men hans föräldrar kommer från Uganda. En av frågorna till hans text lyder ”hur känner Martin inför sitt gamla hemland?”.

– I boken finns också en essä om en skruvmejsel som är skriven av Peter Englund. I en av uppgifterna till texten får eleverna frågan ”äger du en skruvmejsel?” och ”vilka andra verktyg har du?”. Det förvånade mig att det var så förenklat, de här eleverna går ju på gymnasiet.

– På förlagets hemsida lanseras böckerna under fliken ”svenska som andraspråk” – det förvånade mig också. Trots att det är ett helt annat ämne med en helt annan kursplan. Enligt förlaget är böckerna en försäljningssuccé. Fram till 1992 hade vi en läromedelsgranskning men i dag ligger ett stort ansvar för läromedel på lärarna, som inte har tid. De får i många fall inte vara med och bestämma. Det är pengar och läromedelsförlagens marknadsföring som styr vilka böcker, eller digitala läromedel, som finns på skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både lärare och forskningsfältet kan ha nytta av dem. Och på sikt eleverna. Det finns olika förväntningar på yrkesprogram och studieförberedande program men ingen erkänner det öppet. Jag vill väcka debatt för att vi på sikt inte ska ha olika böcker för samma kurser.

– I och med införande av GY11 togs hälften av svenskämnets kurser bort på yrkesprogrammen. Jag menar att svenska är grunden för alla ämnen. De här eleverna ska inte bara bli rörmokare – de ska bli medborgare också. Skolan har ett dubbelt uppdrag, vi ska ge eleverna kunskaper i olika ämnen men vi ska också fostra en kommande generation som ska fortsätta verka för ett demokratiskt samhälle.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-10-17 13:56 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-05-09 09:59 av Susanne Sawander


Relaterat

Strukturerat stöd hjälper unga med utländsk bakgrund genom gymnasiet

Hälften av alla unga med utländsk bakgrund blir inte färdiga med gymnasiet i tid. Fler skulle klara sina gymnasiestudier om de fick uppmuntran, läxhjälp och stöd att strukturera sina studier, visar Michael Lindblad.

Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.