Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Familj och kompisar spelar stor roll både för att börja begå brott men också för att sluta med det. De visar Azadé Azad som forskat om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Azadé Azad

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-04-26
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Characteristics of adolescent females with limited delinquency: Developmental challenges in relation to family, peers and education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i grunden och har tidigare forskat om barns utsatthet. När det gäller ungdomsbrottslighet har tidigare forskning fokuserat främst på unga män med omfattande brottslighet. Begränsad brottslighet är underbeforskat i allmänhet, och i synnerhet när det gäller tjejer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en grupp tjejer mellan 15-20 år, med begränsad brottslighet, och deras relationer till deras familj, vänner och skola. Samtliga flickor i studien är dömda till ungdomstjänst. Avhandlingen baseras dels på deras självrapporteringar, dels registerdata om betyg och registrerad kriminalitet efter genomförd ungdomstjänst, samt intervjuer med nio flickor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den stora majoriteten inte lagförts för vare sig allvarliga brott eller omfattande brottslighet två år efter avslutad ungdomstjänst. Två år efteråt var fortfarande flertalet inte misstänkta eller lagförda för brott.

– Samtliga i gruppen visar dock på låga skolresultat och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Intervjuerna visar på stor medvetenhet kring betydelsen av familj och särskilt vänner. Både som faktorer vad gäller att börja begå brott men också för att sluta med det. Relationen till familj, främst föräldrar och kompisarrelationer är alltså från flickornas eget perspektiv viktiga för att begå brott. Samtidigt kan familj och vänner vara starka skyddsfaktorer. Tjejerna pratade däremot inte om skolan i relation till sin brottslighet. Likafullt fanns en ambition hos samtliga att fortsätta med sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att så många av tjejerna hade så låga skolresultat, och det oavsett om de återföll till brottslighet eller inte. Men också att de i intervjuerna inte lyfte fram skolan som en viktig faktor i relation till brottslighet. Skolan är ju en stor arena där ungdomar tillbringar stor del av sin tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt socialtjänster som möter de här flickorna. Men också personal inom skolans värld.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 10:27 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-07-15 13:29 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.