Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Familj och kompisar spelar stor roll både för att börja begå brott men också för att sluta med det. De visar Azadé Azad som forskat om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Azadé Azad

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-04-26
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Characteristics of adolescent females with limited delinquency: Developmental challenges in relation to family, peers and education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i grunden och har tidigare forskat om barns utsatthet. När det gäller ungdomsbrottslighet har tidigare forskning fokuserat främst på unga män med omfattande brottslighet. Begränsad brottslighet är underbeforskat i allmänhet, och i synnerhet när det gäller tjejer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en grupp tjejer mellan 15-20 år, med begränsad brottslighet, och deras relationer till deras familj, vänner och skola. Samtliga flickor i studien är dömda till ungdomstjänst. Avhandlingen baseras dels på deras självrapporteringar, dels registerdata om betyg och registrerad kriminalitet efter genomförd ungdomstjänst, samt intervjuer med nio flickor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den stora majoriteten inte lagförts för vare sig allvarliga brott eller omfattande brottslighet två år efter avslutad ungdomstjänst. Två år efteråt var fortfarande flertalet inte misstänkta eller lagförda för brott.

– Samtliga i gruppen visar dock på låga skolresultat och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Intervjuerna visar på stor medvetenhet kring betydelsen av familj och särskilt vänner. Både som faktorer vad gäller att börja begå brott men också för att sluta med det. Relationen till familj, främst föräldrar och kompisarrelationer är alltså från flickornas eget perspektiv viktiga för att begå brott. Samtidigt kan familj och vänner vara starka skyddsfaktorer. Tjejerna pratade däremot inte om skolan i relation till sin brottslighet. Likafullt fanns en ambition hos samtliga att fortsätta med sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att så många av tjejerna hade så låga skolresultat, och det oavsett om de återföll till brottslighet eller inte. Men också att de i intervjuerna inte lyfte fram skolan som en viktig faktor i relation till brottslighet. Skolan är ju en stor arena där ungdomar tillbringar stor del av sin tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt socialtjänster som möter de här flickorna. Men också personal inom skolans värld.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 10:27 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-07-15 13:29 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.