”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Grundläggande matematikundervisning är a och o för barn med dyskalkyli. Det gäller inte bara på lägre nivåer utan även när matematiken bli mer avancerad, visar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Linda Olsson

Född 1986
Bor i Landskrona

Disputerade Linköpings universitet
vid 2018-01-19


AVHANDLING
“Count on me!” Mathematical development, developmental dyscalculia and computer-based intervention

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som skolpsykolog och under min studietid extraknäckte jag som testledare i ett forskningsprojekt om matematik i skolan. Det insamlade materialet använde jag sedan i mitt uppsatsskrivande och när jag senare började forska kändes det självklart att dyka än djupare i fältet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre delar, den första handlar om elevers matematiska utveckling. Här har jag studerat närmare 300 elever i årskurs 3 och mätt hur olika matematiska kompetenser hänger samman, från grundläggande antalsuppfattning till mer avancerad matematik.

– I del två undersöks de två gängse förklaringsmodellerna till dyskalkyli. Det ena spåret menar att det beror på medfödd icke-språklig nedsättning som stör inlärningen av såväl siffror och deras betydelse. Den andra förklaringsmodellen anser att den medfödda antalsuppfattningen är intakt, men att dyskalkyli uppstår i inlärningen mellan antal (icke-språkligt) och siffror. Enligt den senare teorin har alltså de med dyskalkyli en normal icke-språklig antalsuppfattning, till skillnad från den första teorin. Av de 300 eleverna har jag plockat ut de som låg absolut lägst i matematiska kunskaper. Varje elev sedan sorterats in under den beskrivning som passar bäst på just dem.

– Avhandlingens tredje del är en datorbaserad interventionsstudie med förskoleklassbarn som under tio minuter i tre veckors tid har fått träna grundläggande matematik i ett datorprogram som jag tagit fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–  Att grundläggande matematikundervisning är oerhört viktigt. Det här gäller inte bara i matematikens lägre nivåer utan även när ämnet blir mer avancerat. Många lärare tänker kanske att matteproblem ”ger sig med tiden” eller att ”det finns tid att öva på det här senare”. Men studien pekar tydligt på att det är väldigt svårt att hämta igen bristande grundkunskaper. Därför är det viktigt att lägga krutet på just grundläggande undervisning – oavsett nivå. En stor poäng med studien är att den bekräftar just detta. Ett problem inom pedagogiken är att vi inte alltid vet varför vi gör som vi gör.

– Vad gäller förklaringsmodellerna till dyskalkyli finns inga vattentäta skott mellan de båda spåren. Båda stämmer, men inte för alla elever. Min avhandling visar därmed att orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott.

– Den sista studien visar att tio minuters matematikträning, oavsett design,  under tre veckor ger stora effekter jämfört med kontrollgrupperna. Kort sagt – barn utvecklar mer kunskaper i det de tränar på.

Vad överraskade dig?

– De stora effekter som endast tio minuters matematikträning i tre veckor faktiskt ger. Jag blev mycket imponerad av att en sådan liten insats kan göra så stor skillnad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal förstås, främst matematiklärare. Men även skolpsykologer som är med och utreder elever med matematiksvårigheter. Dyskalkyli är fortfarande mycket outforskat område och alla som arbetar med skola behöver mer kunskaper i ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-13 09:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-22 12:06 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.