Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lägg mer fokus på skolans förbättringsarbete

Publicerad:2008-12-22
Uppdaterad:2012-04-11
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap är tre viktiga faktorer när det gäller skolors interna möjligheter till förbättring. Skolan måste ägna mer tid och kraft för att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete, menar Conny Björkman.

Conny Björkman

Född 1950
i Fagersta

Disputerade
2008-12-05

vid Umeå Universitet med avhandlingen:

Avhandling

Internal capacities for school improvement: Principals’ views in Swedish secondary schools

Hur blev du intresserad av ämnet?

Det har förstås delvis att göra med min lärarbakgrund. Jag har alltid haft ett stort intresse för skolutveckling, eller skolförbättring som jag hellre vill kalla det. Genom åren har jag arbetet nationellt med fortbildning av lärare och skolledare, men också internationellt med bland annat finska och ryska rektorer. När jag har varit ute har jag fascinerats av hur skolutvecklings-
arbetet på vissa skolor går som på räls, medan man på andra skolor har idéer som aldrig leder till någon förändring. Jag har funderat över om det finns något i skolans kapacitet eller miljö som gör att vissa lyckas bättre än andra? Och om det går att identifiera denna kapacitet så att andra skolor kan dra nytta av den?

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om skolors interna skolförbättrings-kapaciteter speglade genom rektorers föreställningar inom tre områden, som tidigare forskning ser som kritiska kapaciteter för skolförbättring; samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap.

Vad gäller samarbetsformer handlar det både om det interna samarbetet, det vill säga hur skolan arbetar med arbetslag, och det externa samarbetet med kontakter utanför själva skolan. Kompetensutveckling berör rektorernas föreställningar om hur de arbetar med lärarnas fortbildning. Ledarskapet slutligen belyser rektorers föreställning om ledarskapets betydelse i ett bredare perspektiv. Jag vill påpeka att jag enbart har fokuserat på rektorer i avhandlingen, och det alltså är deras föreställningar om olika förbättringskapaciteter som speglas.

Avhandlingen är skriven inom projektet Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor? I projektet ingick 24 stycken 7-9-skolor från 12 olika kommuner. Från varje kommun valdes en skola ut som låg över riksgenomsnittet när det gäller kunskapsmålen, och en som låg under. Men eftersom läroplanen i dag lägger lika stor vikt vid de sociala målen som vid kunskapsmålen, utvecklade vi en enkät som alla elever i år nio som ingick i projektet fick besvara. På så sätt fick vi fram två skalor, hur skolorna låg till enligt kunskapsmålen, men också hur eleverna värderade att skolorna levde upp till de sociala målen.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Jag har i min avhandling tittat på de fem skolor som låg över medelvärdet, både när det gällde kunskapsmålen och de sociala målen, samt de fyra som låg under medelvärdet på båda skalorna. Jag har valt att benämna dessa nio skolor som mer framgångsrika skolor, respektive mindre framgångsrika skolor. Utifrån dem har jag sedan jämfört skillnaderna och likheterna i rektorernas föreställningar om skolornas förbättringskapacitet.

När det gällde de interna samarbetsformerna såg jag att de mer framgångsrika skolorna var mer inriktade på arbetslagsbaserad verksamhet. I de mindre framgångsrika var det snarare så att ambitionen med arbetslag fanns på pappret, men de hade inte genomförts i praktiken. I de här skolorna var det enskilda lärare som drev utvecklingen framåt. Ett annat spännande resultat är det som gäller de externa arbetsformerna. Där visade det sig att samarbete som riktar sig utanför skolan är helt och hållet individbaserat på samtliga skolor. Det bygger på att några eldsjälar driver de här frågorna på egen hand. Det står och faller med deras engagemang och närvaro.

När det gäller kompetensutveckling har rektorerna på de mer framgångsrika skolorna uppfattningen att kompetensutveckling fungerar som en hävstång när det gäller att arbeta med förbättring. I de mindre framgångsrika skolorna är det mer tillfälligheter som avgör vilken typ av kompetensutveckling man väljer att satsa på.

Tittar man slutligen på ledarskapet arbetar de mer framgångsrika skolorna med ett ledarskap som involverar lärarna. De skapar en miljö där lärarna tar på sig ett ledarskap i vardagen. Hos de mindre framgångsrika finns en acceptens för att lärarna vill behålla sin autonomi och det involverande ledarskapet blir mer en vision än en realitet.
Det är dock viktigt att påpeka att studien inte försöker skapa en korrelation mellan rektorers föreställningar och skolans framgångsnivå. Studien visar enbart skillnader och/eller likheter mellan rektorernas föreställningar om samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap som interna förbättringskapaciteter i mer framgångsrika och mindre framgångsrika 7-9 skolor.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, detta att de externa samarbetsformerna var så knutna till enskilda personer förvånade mig. Här finns det mycket att arbeta med ute på skolorna. Jag reagerade också på att det i rektorernas föreställningar finns en stark drivkraft att utveckla en arbetslagsbaserad verksamhet, där lärarna involveras. Men att det på en del skolor inte alltid finns en acceptans för detta bland lärarna.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag tror att många rektorer kommer att tycka att avhandlingen är intressant, men också en och annan lärare. Skolan behöver ägna tid och kraft åt att bygga upp de inre förutsättningarna för ett förändringsarbete. Säkert kommer även skolchefer, personer inom rektorsutbildningen och kommunalpolitiker att ha glädje av den.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag hoppas att man tar mina resultat på allvar och arbetar aktivt för en förbättring. All skolförbättring är en långsiktig process och skolan måste planera och förbereda sig ordentligt för att ett sådant här arbete ska bli framgångsrikt.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev