Lägre inkomst för elever som gått i vinstdrivande friskolor
Elever som gått i vinstdrivande friskolor på gymnasiet har lägre inkomster än andra elever längre fram i livet. En förklaring kan vara att friskolorna har färre behöriga lärare, enligt Petter Bergs avhandling.
Bor i Stockholm
Född år 1993
Disputerade 2026-06-09
vid Handelshögskolan Stockholm
On Education and Choice
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är intresserad av utbildningssystemet och även av privata och offentliga aktörer i välfärdssektorn. Sedan början av 90-talet har en av de största politiska frågorna i Sverige handlat om en förändring där man lejt ut offentlig verksamhet på privata aktörer.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen innehåller flera delar, där den större delen handlar om vilken roll som privata aktörer kan ha i utbildningssystemet. Jag har tittat på det svenska friskolesystemet, men har även gjort ett stort forskningsarbete om Indien där man har privata aktörer på skolmarknaden. En grundfråga handlar om när de privata aktörerna kan fylla ett behov, och när de fokuserar på andra saker än utbildningskvalitet.
Det finns en negativ inkomsteffekt för elever som gått i de vinstdrivna friskolorna − det handlar om 200 000 kronor i lägre livsinkomst.
Petter Berg
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det viktigaste resultatet är att frågan om privata aktörer inte är svartvit. Det är inte bra eller dåligt i alla kontexter. Vi måste fråga oss vad de offentliga aktörerna gör. I exempelvis Indien fyller privata aktörer ett hål i marknaden, tillhandahåller något som inte finns. I Sverige där vi har en, globalt sett, fungerande offentlig sektor, börjar friskolorna konkurrera med annat än annat än det som gynnar eleverna senare i livet.
– En vinstdrivande friskola leder till ett sämre utfall för eleverna långt senare i livet. Det finns en negativ inkomsteffekt för elever som gått i de vinstdrivna friskolorna − det handlar om 200 000 kronor i lägre livsinkomst. Eleverna skaffar sig också i lägre grad en universitetsutbildning efter gymnasiet jämfört med andra elever.
– Det är statistiskt svårt att säga vad som driver en viss effekt, men det mesta pekar på att det har mycket att göra med obehöriga lärare. Det är den sak som sticker ut; vi har sett stora skillnader i andelen behöriga lärare. Jag justerar självklart för andra delar som kan påverka, som programutbud och urval av elever.
– I en svensk kontext måste vi fundera på vad vi vill att systemet ska producera och hur vi sätter upp incitamenten. Hur kan vi förklara att vinstdrivande skolor vuxit mycket över tid? Faktorer som visat sig attrahera elever är läge och vilket program som erbjuds. Friskolorna har varit bra på att positionera sig på marknaden.
Vad överraskade dig?
– Det som överraskade mig mest är det som vi egentligen redan känner till. Vi ser att särskilt vinstdrivande friskolor vuxit över tid trots att de har lägre lärartäthet och fler obehöriga lärare. Varför händer det här och varför ser det ut så här?
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tror att beslutsfattare inom det utbildningspolitiska området som designar systemet bör läsa avhandlingen. En viktig fråga är vilket system vi vill ha. Ska det vara ett marknadssystem som producerar det elever vill ha, oavsett vad det är, exempelvis att skolan ligger på en attraktiv plats? Eller ska vi ha en annan typ av system?
– Jag vill också betona att avhandlingens statistiska metoder visar ett genomsnitt. Det finns bra och dåliga kommunala skolor, i likhet med friskolor, och utfallet handlar om genomsnitt.