Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som exempelvis mobiltelefon än andra ungdomar. Dessutom utförs alla internetaktiviteter i lägre utsträckning av ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning – förutom när det kommer till att spela spel. Det visar Kristin Alfredsson Ågrens forskning.

Kristin Alfredsson Ågren
Kristin Alfredsson Ågren

Född 1971
Bor i Linköping

Disputerade 2020-09-18
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som vårdare inom omsorg om personer med utvecklingsstörning. Jag är också utbildad arbetsterapeut och har arbetat inom daglig verksamhet i ungefär tio år och var en av de sista som fick en adjunktstjänst på universitetet där man inte behöver vara disputerad. När jag fick möjlighet att gå doktorandutbildning var det viktigt för mig att det skulle handla om personer med intellektuell funktionsnedsättning och delaktighet, eftersom det alltid har legat mig varmt om hjärtat. Mina handledare införde perspektivet med teknikutveckling och internetanvändning kopplat till delaktighet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning mellan 13 och 24 år använder internet, vad de gör på internet samt hur tillgången till digitala enheter ser ut för dem. Men också mer detaljerade aspekter av internetanvändning, vad som är svårt och vad som är lätt. I två av studierna har vi haft en jämförande design, där vi samarbetade med Statens Medieråd som hade fått ett tydligare direktiv att inkludera barn och unga med funktionsnedsättning i sitt uppdrag. Vi anpassade en av deras enkäter som blev möjlig att svara på för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, som vi sedan jämförde med data från ungdomar generellt. Då kunde vi se vad ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning gör, vad har de tillgång till och hur de gör det och jämföra med ungdomar generellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde till exempel se att 60 procent av ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning har tillgång till surfplatta eller mobiltelefon, eller båda. Men jämför vi det med ungdomar generellt i samma ålder så är det närmare 100 procent som har en mobiltelefon idag. Just det här att ha en smartphone eller inte kan vara något som påverkar delaktigheten mycket i vardagliga aktiviteter och i social kommunikation med andra. Vi kunde också se att alla internet-aktiviteter utförs i lägre utsträckning av ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, utom att spela spel, för det gör fler ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning än ungdomar generellt.

– Men om jag ska lyfta fram det viktigaste resultatet i avhandlingen i stort så är det att vi har fått syn på vad ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning faktiskt gör på internet och att vi kan se att det finns något som jag kallar för en digital eftersläpning. Det finns en eftersläpning både när det gäller tillgång men också vad man gör på internet. En allvarlig eftersläpning är att det bara är 20 procent i gruppen som letar efter ny information på nätet, jämfört med cirka 86 procent bland referensgruppen. Det är en jätteviktig aspekt för delaktigheten. Därför behöver man tänka mer på stöd av personer runt omkring men också behovet av en kognitivt tillgänglig webb, som det faktiskt är lag på att alla offentliga aktörer måste ha idag.

– Jag vill också lyfta fram vår metod, att vi har anpassat en enkät så att den blir kognitivt tillgänglig. Det är en metod och inte ett resultat men resultatet av det är ändå att vi fick fram användbar data. Det borde verkligen vara något som fler myndigheter eller andra som vill göra populationsbaserade undersökningar verkligen tar till sig, i stället för att exkludera personer med kognitiv nedsättning. Vi gjorde också en jämförande studie med föräldrar och vad de har för uppfattningar om internetanvändning och medieanvändning. Det visade sig att föräldrar till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är mindre oroliga än föräldrar till referensgruppen. De ser färre negativa konsekvenser med internet än vad föräldrar till ungdomar generellt gör. 50 procent av föräldrarna angav att deras ungdomar inte använder sociala medier och då kanske man oroar sig mindre eftersom det händer mycket just på sociala medier. Vi tycker att det är ett väldigt viktigt resultat, för det kan vara så att föräldrarna ser att det finns stora möjligheter med internet för deras ungdomar som de inte riktigt använder sig av idag.

Vad överraskade dig?

– Det här med att föräldrarna faktiskt oroade sig mindre – det gick precis tvärt emot våra hypoteser. Det finns andra intervjustudier, där man har med både lärare från särskolan och föräldrar, som visar att lärarna oroar sig mer än föräldrarna för att barnen ska bli utsatta för saker där lärarna exempelvis lyfter bristen på konsekvenstänk som en risk. Det kanske handlar om ett läraransvar mot en person, medan föräldrarna är mer nära sin son eller dotter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att allmänheten och olika offentliga aktörer kan ha nytta av dem liksom personal inom olika verksamheter, exempelvis arbetsterapeuter och specialpedagoger. I förlängningen hoppas jag att man kan jobba mycket mer med digitala kompetenser för den här målgruppen, så personal i särskolan är en jätteviktig målgrupp. Jag vet att man redan använder massor med digitala verktyg i skolan, men det här handlar lite mer om hur man kan hantera den internetbaserade vardagen som vi lever i.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-10-12 08:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-22 18:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer