Lågt inflytande och stöd driver rektorer från jobbet
Små möjligheter att påverka den egna arbetssituationen och bristande stöd från central skolledning i kombination med höga krav – de är de vanligaste orsakerna till att rektorer väljer att lämna jobbet. Det visar Tobias Richards avhandling.
Född 1982
Bor i Simrishamn
Disputerade 2025-10-03
vid Umeå universitet
Sveriges skolledaromsättning. En studie om varför nya skolledare byter arbete
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag blev intresserad av ämnet av flera skäl, jag har själv arbetat som både rektor och biträdande rektor. Skolans ledarskap är fullständigt avgörande för skolans kvalitet och den höga omsättningen på rektorer i Sverige har ju uppmärksammats både politiskt och inom forskningen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om varför rektorer väljer att säga upp sig från jobbet, antingen genom att de byter arbetsplats eller lämnar yrket helt och hållet. Men också vilka faktorer som kan avgöra om rektorer väljer att stanna på sin arbetsplats.
– Avhandlingen bygger dels på enkäter med närmare 2 000 studerade på rektorsprogrammet, dels på djupintervjuer med åtta rektorer samt en uppföljningsstudie där jag via registerdata tagit reda på vad de 2 000 rektorsstuderande hade för arbete ett år efter att de genomfört enkäten.
Hög arbetsbelastning, tunga emotionella krav i kombination med lågt inflytande och bristande stöd från den egna chefen är centrala faktorer för viljan att lämna jobbet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det övergripande resultatet visar att det finns ett starkt samband mellan den höga rektorsomsättningen och arbetsmiljön, i synnerhet den psykosociala. Enkätstudien pekar ut hög arbetsbelastning och tunga emotionella krav i kombination med lågt inflytande och bristande stöd från den egna chefen som centrala faktorer för viljan att lämna jobbet. Rektorerna i intervjustudien fördjupar den här bilden genom att lyfta fram skolspecifika faktorer på institutionell, organisatorisk, verksamhets- och ledarskapsnivå, som tillsammans skapar splittring och press som kan leda till avgång.
– Intressanta resultat är att det inte finns någon koppling mellan skolans elevsammansättning och rektorers vilja att lämna jobbet. Lön påverkar heller inte viljan att byta jobb. Stor betydelse har däremot relationer med lärare och övrig personal liksom skolledning. Men det finns också individuella faktorer som påverkar rektorsomsättningen och här handlar det mer om att passa för uppdraget.
– En slutsats är att det ligger ett stort ansvar på skolhuvudman för att stävja den höga omsättningen på rektorer. En viktig del för att lyckas med detta kan vara att lyssna på skolledarna så att deras arbetssituation blir bra. Det finns nämligen en stark koppling mellan att skolledaren vill lämna sitt arbete och att de faktiskt väljer att göra det.
Vad överraskade dig?
– Något som gladde mig var att det inte finns något samband mellan rektorers vilja att lämna och skolans elevsammansättning. Det var ett överraskande men positivt resultat för det innebär att den höga omsättningen till stor del ligger i skolhuvudmännens händer och att det går att skapa skolor där rektorer trivs och stannar.
Vem har nytta av dina resultat?
– Avhandlingen vänder sig främst till skolhuvudmän, både kommunala och friskolor, som vill arbeta för ett hållbart ledarskap. Nästa led är skolpolitiker, lagstiftare och självklart skolledarna själva. Jag tror att rektorer kan titta på mina resultat och använda dem som underlag vid reflektion kring den egna arbetsmiljön. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.